Facket undergräver förtroendet för den svenska modellen

Hittills har det funnits stöd för den svenska modellen. Varken företagare eller anställda har velat ha lagstiftning istället för kollektivavtal på arbetsmarknaden. Men bland företagarna har nu tålamodet börjat tryta. Exemplen på fackföreningars maktmissbruk blir fler och fler.

I Sverige regleras villkoren på arbetsmarknaden av kollektivavtal istället för lagstiftning. För många företag passar kollektivavtalen bra för deras verksamhet. Men för andra är de alltför trubbiga och varken personalen eller arbetsgivarna vill ha dem. Ungefär hälften av småföretagen saknar kollektivavtal. Riksdagen har gett fackföreningarna rätt att sätta företag som vägrar att skriva på avtalen i blockad. Detta gäller även om de anställda inte är fackligt anslutna och företaget betalar löner och andra ersättningar i nivå med gällande kollektivavtal.

- Blockaden av Sofia Appelgrens salladsbar i Göteborg visar att fackföreningarna inte klarar av att hantera det förtroende som lagstiftaren gett dem, säger Johan Kreicbergs chefekonom på Företagarna.

De småföretagare som utsätts för blockaderna har ofta inget annat val än att skriva på avtalen. Trots att många företag har olika verksamheter kan de inte ens välja vilket fackförbund de ska skriva avtal med. Det är fackföreningarna och inte företagarna som definierar vilken bransch företaget tillhör.

- Om inte fackföreningarna går från att skydda sina kollektivavtal till att skydda de anställda raseras förtroendet för den svenska modellen. Att jaga unga företagare som försöker göra rätt för sig är orimligt, avslutar Johan Kreicbergs.

I de senaste undersökningarna av Företagarnas medlemmar har det visat sig att det nu är lika många som vill ha lagstadgade minimilöner istället för kollektivavtal.