Få har grannsamverkan trots god effekt
En majoritet av svenskarna tror att grannsamverkan minskar brott, vilket också bekräftas av en nyutkommen rapport. Ändå är det färre än hälften som har ett sådant samarbete, visar en ny undersökning från försäkringsbolaget If.
Nyligen presenterade organisationen Samverkan mot brott (SAMBO) resultatet av en två år lång studie över hur antalet brott i ett bostadsområde påverkas av grannsamverkan – det vill säga när de boende i ett område under organiserade former håller uppsikt över varandras boende och upprättar kommunikationskanaler för misstänkta händelser. Resultatet var att antalet inbrott minskade med 36 procent i områden där grannsamverkan initierats, samtidigt som initiativet ledde till ett ökat antal gripanden av Polisen och en förbättrad trygghetskänsla bland de boende.
- Det är mycket positivt att vi nu får svart på vitt att grannsamverkan faktiskt leder till en minskning av brott och ökad trygghet. Vi har länge uppmuntrat detta, men då utifrån vad vi själva trott och äldre undersökningar från utlandet, säger Josefin Hamilton, ansvarig för skadeförebyggande arbete på If.
If tittar nu på åtgärder för att eventuellt premiera hemförsäkringskunder som aktivt arbetar med grannsamverkan.
En undersökning från If visar att det finns utbredda förväntningar om att samverkan inom grannskapet faktiskt resulterar i färre brott. 75 procent av de 3 518 respondenterna svarade att de tror att grannsamverkan har positiva effekter på brottsligheten i området. Samtidigt svarade endast 7 procent att de inte tror att grannsamverkan leder till färre inbrott.
Ändå är det alltjämt en minoritet som har denna typ av samarbete i sitt grannskap, enligt undersökningen. Sex av tio respondenter (57 procent) tillfrågade svarade att de inte har någon grannsamverkan.
Grannsamverkan på telefon fortfarande vanligast
I undersökningen frågade If också dem som hade grannsamverkan hur de höll kontakt med varandra. Kontakt via telefon är fortfarande vanligast (27%), visar undersökningen, följt av Facebook (24%) och chattapplikationer som Messenger (14%) och Whatsapp (5%).
Kommunikationsapparna har gjort det betydligt enklare för grannar att hålla kontakt med varandra, men det finns skäl att tänka ett extra varv kring vilka som har tillgång till den information man delar med sig av, menar Josefin Hamilton:
- Om man exempelvis håller kontakt via en Facebookgrupp är det viktigt att man gör gruppen privat och att man kontinuerligt håller koll på att medlemmarna faktiskt är boende i området. Vi har sett fall där tjuvar gått med i grupperna för att den vägen ta reda på exempelvis när folk är bortresta. Ett bra alternativ är Stöldskyddsföreningens egen grannsamverkansapp, där man styrker sin identitet med BankID, avslutar hon.
Under hela 2018 anmäldes över 17 000 inbrott i bostäder i Sverige, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet. Uppklarningsprocenten för bostadsinbrott ligger på runt tre procent.
Vanligaste sätten att kommunicera i grannsamverkansgrupper enligt Ifs undersökning:
- Telefonsamtal 27%
- Facebook 24%
- Sms 22%
- Messenger 14%
- Whatsapp 5%
- Annat 8%
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av försäkringsbolaget If. Under perioden 10 oktober–22 oktober 2018 har sammanlagt 3 518 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.
Osvald Wiklander
Vik. Pressansvarig
073-386 60 56
osvald.wiklander@if.se
