Pressmeddelande: Orange kuvertet ger upplysningar om pensionen
Pressmeddelande:
Orange kuvertet ger upplysningar om pensionen Presskontakt
Ann-Sofi Blomkvist Försäkringskassan 010-116 91 97 073-809 17 42
Kristina Kamp PPM 08-406 50 60 073-326 50 00
Webbplatser
www.forsakringskassan.se www.ppm.nu Nu är det dags för årets orange kuvert från Försäkringskassan och PPM. Närmare 5,6 miljoner kuvert skickas ut mellan 2 februari och 12 mars. Pensionärerna fick sina orange kuvert redan i mitten av januari.
Redaktioner som vill ha medverkan av experter från respektive myndighet kan vända sig till respektive presstjänst eller direkt till: Annika Sundén, Försäkringskassan Arne Paulsson, Försäkringskassan 010-116 94 24 010-116 91 45 Helen Stoye, PPM Mats Öberg, PPM 08-406 51 18 08-406 52 78
Nyheter i årets kuvert I år har årsbeskedet en ny förstasida. På en enda sida: – upplyser vi om att pensionen kommer från flera håll. De allra flesta har tjänstepension som kommer att läggas till den allmänna pensionen. Det är viktigt att veta att man får pension från flera håll. Den som vill se helheten och själv göra prognoser kan göra det på MinPension.se.
– sammanfattar vi den viktigaste individuella informationen: o Så här mycket pension har du tjänat in under 2007 (= insättning) o Så här stort är ditt sammanlagda pensionskapital (= sparande) o Så här stor kan din pension bli vid 65 års ålder (= utbetalning)
Från och med i år ingår även uppgifter om: – Dina premiepensionsfonders avkastning, per fond och totalt – Genomsnittlig avkastning för kollektivet – Avgift per fond och totalt – Genomsnittlig fondavgift för kollektivet Hur ser innehållet i ett genomsnittligt kuvert ut?
Siffror på riksnivå Genomsnittlig pensionsgrundande inkomst:
217 142 kronor Genomsnittlig pensionsrätt:
37 917 kronor Genomsnittligt sparande hittills: Inkomstpension: 738 195 kronor
Premiepension (fondvärde) 42 537 kronor Genomsnittlig prognos (vid 65):
11 567 kronor per månad
Motsvarande siffror på länsnivå finns i bilaga 1.
Svar på aktuella frågor om pensionen och pensionssystemet Nedan ger vi svar på ett antal vanliga och, i dessa finanskristider, aktuella frågor.
Finanskrisen Det har varit ras på börsen under det senaste året och många är oroliga för sina pensioner. Men för de flesta spelar börsutvecklingen mindre roll för pensionen än de tror. Merparten av vad man betalar in till sin pension går till inkomstpensionen, som i huvudsak styrs av hur länge man arbetar och vilken inkomst man har.
Inom den allmänna pensionen går 86 procent av avgiften till inkomstpensionen och endast 14 procent till premiepensionen. Tar man hänsyn också till tjänstepensionen, som helt eller delvis kan vara beroende av börsutvecklingen, så är det fortfarande ca 70 procent av avgiften som går till inkomstpensionen (för dem som har inkomst under intjänandetaket, vilket år 2007 motsvarade en pensionsgrundande inkomst på 28 700 kronor per månad).
Det innebär att för de allra flesta är huvuddelen av pensionen inte kopplad till utvecklingen på börsen. Däremot kan finanskrisen tjäna som en väckarklocka och ge ett incitament för många att kanske se över vilken riskprofil de har på de pensionspengar som är placerade på finansmarknaden.
Värdesäkring av inkomstpensionen Varje år räknas intjänad pensionsrätt och utbetalda pensioner om med hänsyn till utvecklingen av genomsnittslönen i Sverige. Det kallas inkomstindexering. Inkomstindexeringen innebär att pensionerna – både nuvarande och framtida – behåller sitt värde relativt den allmänna inkomstnivån i Sverige. För 2008 innebar det att värdet på kontona för inkomstpension räknats upp med 6,16 procent, vilket är den högsta uppräkningen sedan pensionssystemet infördes.
I tider med svag ekonomisk utveckling kan situationer uppstå då det inte är möjligt att fullt ut värdesäkra pensionerna om systemet ska vara stabilt, även på lång sikt för kommande generationer. I pensionssystemet kallas det balansering. Om balanseringen aktiveras ökar inte pensionerna lika snabbt som annars, de kan i exceptionella lägen till och med sjunka i värde. När systemet är i balans igen ökar pensionerna mer än den genomsnittliga löneutvecklingen. Och när pensionerna "hunnit i kapp" återgår de till att räknas om med hänsyn till löneutvecklingen.
Balanseringen har hittills inte behövt aktiveras. Men i den nuvarande svaga ekonomiska utvecklingen finns stor risk för att balanseringen kommer att aktiveras årsskiftet 2009/2010. Garantipension och premiepension berörs inte av balanseringen. I 2009 års orange kuvert har inte en eventuell balansering beaktats i prognoserna för den framtida pensionen. En balansering ska vara en tillfällig åtgärd tills den finansiella stabiliteten i systemet har återställts. Om några år bör därför värdet av framtida pensioner åter vara detsamma som före en eventuell balansering. Det finns därför ingen anledning att tillfälligt sänka dessa prognoser.
Hur länge måste jag jobba för att få en bra pension Man hör ofta uttalanden som "man måste jobba till 70-75 år för att få en vettig pension" eller "när jag går i pension kommer det inte att finnas några pengar kvar".
Sanningen är att så länge det finns människor som arbetar kommer det alltid att finnas pengar kvar för att betala ut allmän pension. Men pensionens storlek kan komma att variera. Den beror på hur många år man arbetar och hur inkomsterna utvecklas, både den egna inkomsten och genomsnittsinkomsten i Sverige. Den beror också på hur medellivslängden utvecklas och vid vilken ålder man väljer att gå i pension.
Eftersom vi lever allt längre kommer dagens medelålders och yngre att behöva arbeta en tid efter 65 för att få en lika stor pension som dagens äldre. Men eftersom de medelålders och yngre kommer att leva längre får de ändå en längre tid som pensionärer än dagens äldre.
I bilaga 2 finns en tabell som beskriver hur länge olika generationer förväntas behöva arbeta för att få "samma" pension som sina föräldrar.
Varför får jag ett orange kuvert varje år? Det gäller att veta vad som gäller. Hela livet räknas. Och olika val påverkar pensionen. Vi skickar ut kuvertet varje år av flera skäl: – Vi vill informera om hur stor pensionen kan bli.
– Vi vill stimulera intresset för pension, och bygga kunskap om vad pension är, var den kommer i från och att olika val, som när man börjar arbeta och när man väljer att ta ut sin pension, påverkar det slutliga resultatet.
– Vi vill att kuvertet ska vara en impuls för pensionssparare att minst en gång om året utifrån sina egna (individuella) uppgifter tänka på sin pension och se över sin riskprofil.
– Vi vill vara öppna med hur systemet fungerar och hur pengarna förvaltas.
– I kuvertet ingår Försäkringskassans beslut om pensionsrätterna för år 2007.
Bilagor: Orange kuvertet 2009 i siffror Medellivslängden och pensionsåldern Utskicksordning orange kuvert