Rapport om barnfamiljers ekonomiska situation

Den ekonomiska familjepolitiken har stor betydelse för barnhushållens ekonomiska situation, i synnerhet för hushåll med låga inkomster och/eller många barn. Det visar Försäkringskassans senaste rapport.

Generellt har barnfamiljerna fått det bättre ekonomiskt jämfört med tidigare. Men den ekonomiska familjepolitiken påverkar fortfarande barnfamiljernas ekonomi starkt. Störst roll spelar den ekonomiska familjepolitiken för ensamstående föräldrar med två eller flera barn. Omkring 25 procent av familjeförmånerna betalas till de 20 procent av barnhushållen som har lägst inkomster, för de behovsprövade bidragen (vårdbidrag, bostadbidrag och underhållsstöd) är andelen betydligt högre, 51 procent. Detta innebär att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att omfördela ekonomiska resurser från hushåll med relativt höga inkomster till hushåll med lägre inkomster. Samtidigt har skillnaderna i ekonomisk standard ökat, både mellan olika hushållstyper och mellan hushåll inom varje grupp. Bland barnhushållen är den ekonomiska standarden lägst bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. Det är även i denna grupp som andelen ekonomiskt utsatta är högst, mellan 56 och 48 procent lever i ekonomisk utsatthet beroende på vilket mått som används.

 - Det kan till stor del förklaras av att personer med utländsk bakgrund ofta har en svagare position på arbetsmarknaden och därmed har lägre inkomster, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Föräldraförsäkring ger ökad valfrihet

Om den ekonomiska familjepolitikens förmåner inte fanns skulle en typfamilj med två vuxna och ett barn kunna vara föräldralediga under 206 dagar utan att deras disponibla inkomst per konsumtionsenhet sjunker med mer än 25 procent. Om samma familj tar del av den ekonomiska familjepolitiken kan de vara hemma under hela året utan att inkomsten sjunker med mer än 25 procent.

- Detta kan alltså tolkas som att den ekonomiska familjepolitiken skapar förutsättningar för en sådan typ av familj att välja att vara lediga under 159 extra dagar, säger Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan.

Störst roll spelar föräldraförsäkringen, men för ensamstående föräldrar är även de generella och behovsprövade bidragen viktiga för att skapa ekonomiska möjligheter att vara föräldraledig.

Sammanfattningsvis har den ekonomiska familjepolitiken stor betydelse för barnhushållens levnadsstandard, och för deras möjligheter att välja hur de fördelar sin tid mellan arbete och familjeliv. Mätt som andel av den disponibla inkomsten har dock den ekonomiska familjepolitikens betydelse minskat över tid, vilket sannolikt beror på att arbetsinkomsterna ökat mer än familjeförmånerna.

Resultat

• Hushåll med svenskfödda föräldrar har en högre ekonomisk standard jämfört med utlandsfödda. Detta gäller både för ensamstående och sammanboende. Även sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund har en lägre ekonomisk standard än ensamstående föräldrar födda i Sverige.

• Ensamstående föräldrar är mer utsatta än sammanboende och hushåll med fler barn är mer utsatta än hushåll med färre barn.

• Andelen som lever i ekonomisk utsatthet har i de flesta grupper minskat något sedan 2008.

• Den ekonomiska standarden har ökat för de flesta mellan 2008 och 2013. Bland de 10 procent av barnhushållen med lägst inkomst förändrades dock inte den ekonomiska standarden under tidsperioden.  Bland ensamstående med barn sjönk den ekonomiska standarden något.

Om rapporten

Den ekonomiska familjepolitik som hänvisas till i denna rapport består av försäkringar (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning), generella bidrag (barnbidrag och adoptionsbidrag) och behovsprövade bidrag (vårdbidrag, bostadbidrag och underhållsstöd).

Cirka 70 miljarder kronor betalades ut i familjeekonomiska förmåner under 2012, varav hälften utgjordes av försäkringar. De värden som i rapporten presenteras för 2013 är baserade på en prognos.

Det bör också tilläggas att det inte har varit möjligt att ta hänsyn till att många barn har ett växelvis boende. Eftersom barn med separerade föräldrar antas bo hos, och helt försörjas av, den förälder de är folkbokförda hos finns en risk för att ensamstående föräldrars försörjningsbörda överskattas. Det är möjligt att skillnaderna mellan ensamstående och sammanboende föräldrar, och skillnaderna för ensamstående över tid, skulle framstå som mindre om det gick att ta hänsyn till att omkring 30 procent av alla barn med separerade föräldrar har ett växelvist boende och därmed försörjs av båda sina föräldrar, och att denna andel ökat under senare år.

Taggar: