Rapport om barnfamiljers ekonomiska situation

Den ekonomiska familjepolitiken har stor betydelse för barnfamiljernas ekonomiska situation. Störst betydelse har den för ensamstående med barn. Det visar rapporten ”Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken”, som Försäkringskassan presenterar idag.

Generellt har barnfamiljerna fått det bättre ekonomiskt jämfört med tidigare men ökningen är större bland de med högre inkomster, och mindre bland hushåll med låg ekonomisk standard. Den ekonomiska familjepolitiken påverkar fortfarande barnfamiljernas ekonomi starkt, störst roll spelar den för ensamstående föräldrar med två eller flera barn.
Totalt utgör förmåner från den ekonomiska familjepolitiken cirka 10 procent av barnhushållens disponibla inkomst, för ensamstående med två eller fler barn är denna andel mer än dubbelt så hög, 24,5 procent.

- Utvecklingen visar att de flesta barnfamiljerna fått en bättre ekonomisk situation över tid samtidigt som ensamstående med barn i de lägsta inkomstklasserna inte tagit del av den utvecklingen, säger Niklas Löfgren familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Omkring 26 procent av familjeförmånerna betalas till de 20 procent av barnhushållen som har lägst inkomster, för de behovsprövade bidragen (vårdbidrag, bostadbidrag och underhållsstöd) är andelen betydligt högre, 55 procent. Detta innebär att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att omfördela ekonomiska resurser från hushåll med relativt höga inkomster till hushåll med lägre inkomster.

Sammanfattningsvis har den ekonomiska familjepolitiken stor betydelse för barnhushållens levnadsstandard, och för deras möjligheter att välja hur de fördelar sin tid mellan arbete och familjeliv. Mätt som andel av den disponibla inkomsten har dock den ekonomiska familjepolitikens betydelse minskat över tid, vilket sannolikt beror på att arbetsinkomsterna ökat mer än familjeförmånerna.

Resultat
•Hushåll med svenskfödda föräldrar har en högre ekonomisk standard jämfört med utlandsfödda. Detta gäller både för ensamstående och sammanboende. Även sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund har en lägre ekonomisk standard än ensamstående föräldrar födda i Sverige.

•Ensamstående föräldrar är mer utsatta än sammanboende och hushåll med fler barn är mer utsatta än hushåll med färre barn.

•Om transfereringarna från den ekonomiska familjepolitiken räknas bort från hushållens inkomster skulle andelen med låg ekonomisk standard vara 10 procentenheter högre (26 procent istället för 16 procent).

Om rapporten
Den ekonomiska familjepolitik som hänvisas till i denna rapport består av försäkringar (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning), generella bidrag (barnbidrag och adoptionsbidrag) och behovsprövade bidrag (vårdbidrag, bostadbidrag och underhållsstöd).

Under 2014 uppgick Försäkringskassans utbetalningar av förmåner riktade till barnfamiljer till strax över 72 miljarder kronor, vilket motsvarar en tredjedel av Försäkringskassans totala utbetalningar och omkring 2 procent av BNP.

Det bör också tilläggas att det inte har varit möjligt att ta hänsyn till att många barn har ett växelvis boende. Eftersom barn med separerade föräldrar antas bo hos, och helt försörjas av, den förälder de är folkbokförda hos finns en risk för att ensamstående föräldrars försörjningsbörda överskattas. Det är möjligt att skillnaderna mellan ensamstående och sammanboende föräldrar, och skillnaderna för ensamstående över tid, skulle framstå som mindre om det gick att ta hänsyn till att omkring 30 procent av alla barn med separerade föräldrar har ett växelvist boende och därmed försörjs av båda sina föräldrar, och att denna andel ökat under senare år.

Kontakt
Vill du veta mer eller ha hjälp med kontakt: ring presstjänsten på 010-116 98 88.

Taggar: