Svenskt trauma som ännu upprör – Ny utställning om Baltutlämningen öppnar i Stockholm

Baltutlämningen handlar om enskilda människors öden och tragedier, om moral, politik och juridik. Ett stycke svensk historia som vi har gemensamt med Estland, Lettland och Litauen, men också med Tyskland och Ryssland. En historia i skuggan av det kalla kriget som vi bör ställa kritiska frågor till och länka in i ett större sammanhang.

Lördagen den 19 mars kl. 14.00 är det invigning av utställningen "Baltutlämningen – ett svenskt trauma i andra världskrigets skugga" i Forum för levande historias lokaler i Gamla Stan, Stockholm. En utställning som skildrar vad som hände i de interneringsläger som upprättades i olika delar av landet i krigsslutet. I samband med invigningen arrangeras ett samtal om Baltutlämningens händelseförlopp och konsekvenser med historieprofessor Kristian Gerner, Lund, landsantikvarie Jan Dahlin, Lund, och professor emeritus Carl-Göran Andræ, Uppsala, författare till boken "Sverige och den stora flykten från Estland 1943-1944". Samtalsledare är journalisten och TV-producenten Karl-Axel Jansson. – Få händelser som är knutna till officiella Sveriges agerande i samband med andra världskriget upprör så mycket som Baltutlämningen. Varför är det så? Och hur ser vi idag på Baltutlämningen i jämförelse med andra åtgärder, som exempelvis kravet på J-stämplar, transittrafiken, malmtransporterna och den svenska censuren? Det finns många "mörka hörn" att belysa, anser samtalsledare Karl-Axel Jansson. Några andra frågeställningar som kommer att tas upp till diskussion är vilken betydelse offentliggörandet av tidigare hemliga arkiv har haft, flera forskare har numera även tillgång till arkiv österut. Vad har varit fördolt? Och vad nytt har kommit fram? – Framför allt ska vi försöka klargöra vad som hände, hur det hände och varför det hände, på ett begripligt sätt, säger Karl-Axel Jansson.