Debatt: Rör inte reduktionsplikten

Att sänka ambitionerna i reduktionsplikten skulle göra det i princip omöjligt att nå klimatmålet för transportsektorn till 2030 och skulle vara ett hårt slag mot planerna på en storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel. Det skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, och Nina Ekelund, generalsekreterare, Hagainitiativet, i en debattartikel i dagens Göteborgs-Posten.

- Inte minst i det säkerhetspolitiska läge som nu råder är det tydligt att vi måste göra oss oberoende av fossila bränslen. Oavsett hur snabbt elektrifieringen går så kommer biodrivmedel att behövas i de bilar som redan rullar på vägarna och då är reduktionsplikten det smartaste sättet att säkerställa långsiktiga förutsättningar, säger Svante Axelsson.

Reduktionsplikten som infördes 2018 innebär att drivmedelsleverantörerna måste minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att gradvis blanda in allt mer hållbara biodrivmedel för att. säkerställa en viss utsläppsminskning för varje år. För 2022 är utsläppsminskningen 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

I samband med de rekordhöga drivmedelspriserna under vintern har flera politiska partier nu lagt fram förslag om att sänka ambitionerna i reduktionsplikten. Detta trots att det senaste årets prisökning till största delen beror på att priset på råolja stigit med 50 procent. Tillsammans med valutaförändringarna inklusive moms har det ökat priset med 2,50 kr per liter det senaste året medan höjningen av reduktionsplikten bara beräknas ha medfört en kostnadsökning på 70 öre.

Ett av förslagen är att sänka inblandningen till 14 procent vilket fram till 2030 skulle innebära att någonstans mellan 40 – 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter skulle tillföras atmosfären jämfört med den trappa som tidigare beslutats. Debattörerna befarar också att det skulle slå mot de investeringar i miljardbelopp som nu planeras i inhemsk tillverkning av biodrivmedel eftersom reduktionsplikten bidragit med långsiktighet och förutsägbarhet till branschen. Uppskjutna eller inställda investeringar skulle försvåra omställningen även utanför vägtransportsektorn. På längre sikt är till exempel flygbranschen i behov av stora volymer biodrivmedel för att klara sin omställning och då behöver kapacitet byggas upp nu.

Debattartikeln lyfter också fram att andra styrmedel kan, och bör, användas för att hantera hur effekterna av prisökningen slår. Det kan till exempel handla en reformerad vägtrafikbeskattning som gör skillnad mellan stad och land, sänkta skatter på drivmedel, ökade reseavdrag för landsbygden och ökade stöd till utbyggnad av både offentlig och privat laddinfrastruktur för elbilar.

- Reduktionsplikten är precis den typen av styrmedel som genom sin långsiktighet och förutsägbarhet skapar förutsättningar för industrin att ställa om. Nu är det viktigt att politikerna klarar av att visa ledarskap och hålla fast vid kursen, säger Nina Ekelund. 

Läs artikeln: Sänk inte ambitionerna för transportsektorns klimatomställning | GP

Kontakt:
Peter Söderberg, kommunikationsansvarig Fossilfritt Sverige, 070-310 57 97

peter.g.soderberg@regeringskansliet.se

Fossilfritt Sverige startades av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 för att påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle. Hittills har över 500 företag, kommuner, regioner och organisationer gått med initiativet. Fossilfritt Sverige leds av en nationell samordnare som arbetar för att röja undan hinder och skapa förutsättningar för aktörerna inom initativet att snabbare minska sina växthusgasutsläpp. 

Taggar: