Historisk möjlighet att satsa på klimatet i höstbudgeten

Sverige har en historisk möjlighet att genomföra kraftfulla klimatsatsningar som samtidigt bidrar till den ekonomiska återhämtningen efter pandemin. Idag överlämnade Fossilfritt Sverige sina tio viktigaste förslag för en fossilfri återhämtning till regeringen.

- USA, Tyskland och Frankrike har redan presenterat gigantiska satsningar på grön återhämtning. Sverige måste också utnyttja det möjlighetsfönster som öppnats. Det är en chans vi inte har råd att missa, säger Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige.

Industrin och inrikes transporter står för varsin tredjedel av de territoriella växthusgasutsläppen i Sverige. Flera stora industriprojekt som kan ge stora utsläppsminskningar både i Sverige och globalt har inletts de senaste åren. Det handlar om till exempel om raffinaderier för biodrivmedel, fossilfri produktion av järn och stål och storskalig produktion av elbilsbatterier.

I färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft, som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige, beskriver 22 branscher sin väg mot fossilfrihet och vilka insatser som behövs från politiskt håll för att de ska nå fram.

Med en av EU:s lägsta statsskulder och när det krävs stimulanspaket för att få igång ekonomin efter coronapandemin har regeringen möjlighet att i höstens budget ge klimatomställningen den injektion som krävs för att målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045 ska kunna nås.

Fossilfritt Sveriges tio viktigaste förslag handlar om hur staten kan stötta näringslivets transformation genom att ge incitament till och minska risken vid de förändringar som måste genomföras. De handlar också om att skapa grundförutsättningar som kompetensförsörjning och snabbare beslutsprocesser som är anpassade till att hantera transformation.

Förslagen lämnades över till miljö- och klimatminister Per Bolund(MP) och näringslivsminister Ibrahim Baylan(S) vid en pressträff under torsdagen.

De tio förslagen är:

1. En grön investeringsbank. Utveckla Svensk Exportkredit (SEK) till en grön investeringsbank med kompetensen att bedöma nya innovativa projekt och ge den nya banken en grundplåt på 20 miljarder fördelat på fyra år. Banken bör även starta ett antal gröna industrinischade investeringsfonder som kan investera i små och stora industriprojekt.

2. Minska risken vid uppskalning av tekniksprång. Sverige bör utreda vilka olika koncept som kan sänka den finansiella risken och till exempel genomföra en pilot av konceptet ”Carbon contract for difference”.

3. Öka industriklivet och klimatklivet. Öka industriklivet med 1 miljard kronor från 2023 och öka klimatklivet med 1 miljard kronor från 2022 så att Sverige klarar de betydligt större ansökningarna som kommer när de olika industriplanerna verkställs.

4. Snabbare beslutsprocesser. Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet) har tagit fram förslaget att inrätta en särskild kommitté dit kommuner, regioner och statliga myndigheter kan anmäla regelhinder som hämmar försöksverksamhet. Regeringen bör genomföra detta samt utredningens förslag om att starta ett myndighetsgemensamt försök för att halvera tiden för att hantera de tillstånd och ledningsrätter som behövs för minst tre elledningar och på så sätt utveckla smartare arbetssätt och regelverk.

5. Tredubbla investeringar i elledningar. Regeringen bör under 2021 ge Svenska kraftnät i uppdrag att komplettera deras befintliga nätutvecklingsplan i samverkan med Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen för att svara mot det fossilfria samhällets behov på både nationell och nordisk nivå. Budgeten för Svenska kraftnäts befintliga nätutvecklingsplan för stamnätet behöver öka från 3,5 miljarder kronor år 2021 till 10 miljarder kronor år 2025 och utgå från klimatmålet och behoven i färdplanerna.

6. Möjliggöra satsningar i vätgasledningar. Regeringen bör under 2021 ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen att skapa en reglering med intäktsram för vätgasledningar. Regleringen bör finnas på plats senast 2023 och göra det möjligt att få koncessionstillstånd intill befintliga gasledningar och även vid exempelvis elledningsgator och vägbankar. Ett första steg är att möjliggöra för »försöksverksamhet« där stegvis utveckling av tillståndsprocesser och regelverk kan bedrivas i samband med att de första vätgasledningarna utvecklas.

7. Storskalig utbildning och kompetenslyft. Staten bör avsätta cirka 10 miljarder per år under 10 års tid för en nationell satsning på kompetens inom många av de 22 branscher som ska genomföra färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Det handlar både om vidareutbildning av redan yrkesverksamma samt att skapa fler yrkesutbildningar på både gymnasier, högskolor och universitet med inriktning mot bland annat elektrifiering och batteri-, vätgas- och processindustrin.

8. Öka anslaget till statsmiljöavtal. Omfördela medlen i den nationella planen för infrastruktur för perioden 2022–2033 så att stadsmiljöavtalens andel av den totala transportinfrastrukturbudgeten ökar. Anslaget för stadsmiljöavtalen bör öka till cirka 6 miljarder per år för att täcka det investeringsbehov som finns.

9. Fortsatt skattebefrielse höginblandade biodrivmedel. Nuvarande skatteundantag för rena och höginblandade biodrivmedel från statsstödsregelverket måste förlängas, först och främst ytterligare ett år. För stabilare spelregler över tid behövs ett system för att i någon form omfatta rena och höginblandade flytande biodrivmedel i reduktionsplikten.

10. Klimatneutral offentlig upphandling. I princip all offentlig upphandling bör vara klimatneutral redan inom några år. Exempelvis bör Trafikverket få i uppdrag att se till så att alla statliga vägar och järnvägar byggs med klimatneutrala byggmaterial år 2030.

Läs mer och ladda ner rapporten här

Kontakt:
Peter Söderberg, kommunikationsansvarig Fossilfritt Sverige, 070-310 57 97

peter.g.soderberg@regeringskansliet.se

Fossilfritt Sverige startades av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 för att påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle. Hittills har över 500 företag, kommuner, regioner och organisationer gått med initiativet. Fossilfritt Sverige leds av en nationell samordnare som arbetar för att röja undan hinder och skapa förutsättningar för aktörerna inom initativet att snabbare minska sina växthusgasutsläpp. 

Taggar: