Inhemsk bioråvara räcker för att klara att genomföra de fossilfria färdplanerna
Behovet av bioråvara för att ersätta fossila bränslen inom industri och transporter når sin topp 2030 för att sedan minska och skapa utrymme för användning inom utrikes transporter eller export. Det är slutsatsen i den biostrategi för fossilfri konkurrenskraft som Fossilfritt Sverige idag lämnat över till regeringen och som skrivits under av 20 företag och branschorganisationer.
- Strategin visar att pusslet går ihop. Det kommer att behövas politik men framför allt är det teknikutveckling och prismekanismen som gör att användningen av bioråvaran kommer kliva uppåt i en förädlingstrappa och på sikt framför allt användas inom flyg, sjöfart och inom kemiindustrin, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
De färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som 22 branscher tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige uppvisar ett stort behov av bioråvara för att branscherna ska kunna bli klimatneutrala till 2045. Den totala efterfrågan landar på 241 TWh, något som överstiger de 185 TWh som det beräknas finnas potential att ta ut på ett hållbart sätt utifrån dagens antaganden gällande skogsavverkning och areal jordbruk.
Den biostrategi för fossilfri konkurrenskraft som Fossilfritt Sverige tagit fram i samarbete med berörda företag och experter visar dock hur pusslet kan lösas utan att det krävs någon ökning av importen. Bioråvaran som i huvudsak kommer från restprodukter från sågverk och pappersbruk kommer att vara en viktig del av omställningen men dess användningsområden kommer att förändras över tid.
Till en början kommer vägtransporterna behöva öka användningen av biodrivmedel fram till 2030 för att sedan minska när elektrifieringen av både personbilar och lastbilar får fullt genomslag. Samtidigt ökar behovet av biodrivmedel hos flyg och sjöfart och även kemiindustrin kommer vilja ersätta de kolatomer med fossilt ursprung som nu används i tillverkning av plast och kemikalier med bioråvara.
Med det ökade priset blir det mer lönsamt att använda andra lösningar för uppvärmning så som spillvärme, geovärme och energieffektivisering. Även skogs- och massaindustrins egna processer kommer att fortsätta effektiviseras vilket frigör resurser till andra ändamål.
Slutsatsen är att användningen av biobränsle i Sverige når sin topp 2030 med cirka 190 TWh vilket kan klaras av med samma importnivå som vi har idag. Till 2045 sjunker användningen till cirka 135 TWh vilket skapar ett utrymme för att försörja även utrikes flyg och sjöfart med biodrivmedel eller export.
I strategin finns även förslag på politik för att skapa förutsättningar för att möjliggöra alternativa lösningar och öka bioråvarans förädlingsvärde. Bland annat:
- Ge Energimyndigheten i uppdrag att 2022 utreda möjligheter för ett ökat tillvaratagande av spillvärme.
- Stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel från lignocellulosa.
- Fastställ inblandningsnivåer i reduktionsplikten för flygfotogen för åren 2030–2045 och verka för att EU sätter likvärdiga mål. Slutmålet bör vara 100 procents inblandning år 2045 i båda fallen.
Strategin har tagits emot av miljö- och klimatminister Per Bolund och näringsminister Ibrahim Baylan.
Rapporten finna att läsa och ladda ner på Fossilfritt Sveriges hemsida.
Kontakt:
Peter Söderberg, kommunikationsansvarig Fossilfritt Sverige, 070-310 57 97
peter.g.soderberg@regeringskansliet.se
Fossilfritt Sverige startades av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 för att påskynda omställningen till ett fossilfritt samhälle. Hittills har över 500 företag, kommuner, regioner och organisationer gått med initiativet. Fossilfritt Sverige leds av en nationell samordnare som arbetar för att röja undan hinder och skapa förutsättningar för aktörerna inom initativet att snabbare minska sina växthusgasutsläpp.
Taggar:
