Flickors bättre skolresultat ger effekter på arbetsmarknaden
Betygsgapet mellan flickor och pojkar i skolan består. Flickor har i genomsnitt högre betyg än pojkarna i alla ämnen i grundskolan och gymnasieskolans samtliga program. Resultatet av detta är en ökande kvinnlig dominans på högskoleutbildningarna och att kvinnor stärker sin ställning i yrken som kräver högre utbildning.
Detta konstaterar Åsa Löfström, docent vid Umeå Universitet, i en rapport till regeringens Framtidskommission som presenteras på jämställdhetskonferensen 30Trettio måndagen den 26 november.
Flickor har presterat bättre än pojkar i både grundskolan och gymnasieskolan under minst 20 år. I grundskolan är flickors meritpoäng mer än 20 poäng högre än pojkarnas. Så har det varit under lång tid och skillnaden är ungefär densamma i gymnasieskolan oavsett skolämne och gymnasieprogram. I rapporten konstateras att datorernas intåg i skolan under de senaste 20 åren inte har hjälpt pojkarna att höja sina resultat trots att pojkarna var snabbare på att använda datortekniken.
Åsa Löfström konstaterar att det saknas belägg för att pojkars låga betyg skulle bero på diskriminering eller på att de flesta lärare i grundskolan skulle vara kvinnor. Däremot finns det vissa belägg för att omställningen från traditionell katederundervisning till mer självständiga inlärningsmetoder kan ha passat flickor bättre än pojkar. Flickor kan också ha anpassat sig bättre till de stora förändringar som skett i läroplaner och betygssystem under de senaste decennierna. Men forskningen på området är fortfarande begränsad.
Flickornas bättre skolresultat har lett till att deras andel på högskolan stadigt ökat. Nästan hälften av alla flickor som går ut gymnasiet börjar en högskoleutbildning inom tre år. Bland pojkarna är det bara drygt var tredje.
Kvinnornas större intresse för utbildning börjar ge tydliga resultat i jämställdheten på arbetsmarknaden. I de yrken som kräver minst tre års högskoleutbildning ökade antalet anställda med 200 000 personer mellan åren 2001 och 2010. 68 procent av dem var kvinnor. Kvinnors andel inom tidigare mansdominerade yrken har också ökat. I chefskategorin ökade också kvinnoandelen, från 31 till 42 procent, under samma period.
- Detta är betydelsefulla förändringar som kan få stora konsekvenser för jämställdheten på framtidens arbetsmarknad. Om kvinnors bättre prestationer i skolan och i den högre utbildningen också slår igenom i form av bland annat högre löner för kvinnor kan detta bli en nödvändig väckarklocka som kan bidra till att bryta den anti-pluggkultur som fått spridning bland många pojkar, konstaterar Åsa Löfström.
Bakgrund
Rapporten Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad. är skriven av Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå Universitet. Rapporten är beställd av regeringens Framtidskommission. Rapporten finns för nedladdning måndagen 26 november på www.framtidskommissionen.se
Mer information om konferensen 30Trettio
Kontakt
Åsa Löfström, Docent i nationalekonomi vid Umeå Universitet, Mobil 070 220 2884
Tobias Nilsson, Pressansvarig Framtidskommissionen, Mobil 070 888 3581
Patrick Joyce, Ämnessakkunnig Framtidskommissionen, Mobil 070 301 2521
Om Framtidskommissionen
Framtidskommissionen består av statsministern och de övriga tre partiledarna i regeringen samt nio personer
från olika delar av det svenska samhället. Kommissionen syftar till att identifiera viktiga samhällsutmaningar Sverige
står inför på längre sikt. Resultatet presenteras i en slutrapport under våren 2013.