Ny statistik: Positiv men långsam utveckling av konstmusikrepertoaren i Sverige
Vilken repertoar framförs vid de offentligt finansierade musikinstitutionerna som årligen spelar över 100 000 minuter västerländsk konstmusik? Denna fråga är utgångspunkten i en aktuell rapport framtagen av Föreningen Svenska Tonsättare tillsammans med KVAST – ”Repertoarstatistik över tjugoen musikinstitutioner i Sverige under under spelåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019.”
Rapporten presenterar hur stor andel av musiken som är nutida respektive äldre, komponerad av kvinnliga respektive manliga tonsättare och i vilken utsträckning musiken är komponerad av upphovspersoner verksamma i Sverige. Kartläggning omfattar orkester- och kammarmusikrepertoaren samt förekomsten av elektronmusik.
- Tre säsonger är en kort tidsperiod att mäta men vi ser, glädjande nog, en utveckling mot mer nyskriven musik och fler verk komponerade av tonsättare verksamma i Sverige. Vi kan konstatera att repertoaren blir mer jämställd och i andelen uruppförda verk har balansen jämnats ut, säger Martin Jonsson Tibblin, ordförande för Föreningen Svenska Tonsättare. Utvecklingen går åt rätt håll men vi är inte nöjda med utfallet, vi vill se en snabbare förändring mot högre andel nutida musik. FST:s arbete för en breddad repertoar och ett jämställt musikliv har gett resultat och vi kommer att fortsätta bevaka att utvecklingen inte stannar av utan ökar i den riktning vi nu ser, fortsätter Jonsson Tibblin.
Även antalet uruppföranden blir fler, men är få totalt sett. Förekomsten av elektronmusik är försvinnande liten. En annan slutsats är att stor del av repertoaren utgörs av historiska verk komponerade mellan 1800 och 1949 vilket påverkar utfallet då dessa verk ofta är långa och komponerade av manliga tonsättare.
- De kvinnliga tonsättarnas plats på repertoaren i stort är fortfarande smärtsam liten. En stor glädje är dock att kvinnornas andel av uruppföranden i den period vi räknat på, är jämlik. Vi vet att i ett sådant läge finns stor risk för backlash, det är nu desto viktigare att slå vakt om det som här uppnåtts efter alla KVAST- strävanden och statistiker sedan 2008. Och sen ser vi fram emot en rejäl vitalisering av den äldre repertoaren med många fler verk av våra förmödrar. Det finns massor av källor att ösa ur, säger Astrid Pernille Hartmann, ordförande för KVAST.
Rapporten är en uppföljning och vidareutveckling av den undersökning som Föreningen Svenska Tonsättare och KVAST genomförde år 2015. Rapporten bygger på uppgifter som institutionerna offentliggjort och specificerat i sina säsongsprogram. Indata har bearbetats och sammanställts av företaget Statisticon.
De musikinstitutioner som ingått i studien är: Blåsarsymfonikerna, Camerata Nordica, Dalasinfoniettan, Gävle Symfoniorkester, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, Helsingborgs Symfoniorkester, Jönköpings Sinfonietta, Kungliga Filharmonikerna, Kungliga Operan, Malmö Opera, Malmö SymfoniOrkester, Musica Vitae, NordiskaKammarorkestern/ Kammarensemblen/ Blåsarkvintetten, Norrköpings Symfoniorkester, Norrlandsoperan, Svenska Kammarorkestern, Sveriges Radios Symfoniorkester/Radiokören, Uppsala kammarorkester/ Kammarsolister/ Linnékvintetten, Västerås Sinfonietta samt Wermland Opera.
Rapporten presenterades den 25 september på Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm. ”Repertoarstatistik över tjugoen svenska musikinstitutioner under spelåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019” finns att läsa i sin helhet på fst.se/statistik och i FST:s pressrum här.
För mer information kontakta:
Anna Cokorilo, kommunikationsansvarig, Föreningen Svenska Tonsättare
Tel. 070-602 51 15
E-post: anna.cokorilo@fst.se
FST – organiserar svenska tonsättare sedan 1918.
Taggar:
