Svenskarna är mer lokala än nationella i sin geografiska identitet

Boende i Sverige uppger visserligen oftast att deras geografiska identitet utifrån ursprung eller levnadsvanor är nationell eftersom 22 procent av befolkningen uppger att de främst känner sig som svenskar. Men en majoritet av svenskarna, närmare bestämt 53 procent, uppger att deras geografiska identitet istället ligger på en lägre geografisk nivå, om man summerar de som svarat att deras främsta identitet ligger på regional, kommunal eller lokal nivå.

GfK Samhällsbarometer har under december månad låtit mäta svenskarnas geografiska identitet genom att fråga dem om vilken geografisk nivå som de främst identifierar sig med utifrån deras ursprung eller nuvarande levnadsvanor. I analysen delades den geografiska identiteten in i åtta geografiska nivåer; lokal (mindre samhälle), kommunal (stad), regional (landskap), nationell (svensk), skandinavisk, nordisk, europeisk eller global (världsmedborgare).

Resultatet från studien visar visserligen att svenskarna i störst utsträckning främst känner sig som svenskar, vilket 22 procent av befolkningen uppger. Men summerar man de lägre nivåerna; lokal, kommunal och regional, så har en majoritet, 53 procent av befolkningen, faktiskt sin främsta geografiska identitet på en lägre nivå än den nationella. 19 procent uppger nämligen att de har en regional identitet, vilket innebär att man identifierar sig på landskapsnivå (t ex som skåning, dalmas, norrlänning etc), och lika stor andel (19%) har främst en kommunal identitet (t ex som malmöit, stockholmare, göteborgare etc). Lägg därtill de 15 procent som uppger att de främst identifierar sig med den lägsta geografiska nivån i analysen, lokal identitet, när de främst identifierar sig med ett mindre samhälle.

Känslan att främst känna sig som skandinav eller nordbo är förhållandevis liten. Bara fem procent uppfattar sig främst som nordbo, och ännu något färre, tre procent, som skandinav. Något fler, sju procent, känner sig främst som europé, och slutligen sex procent ligger på den globala nivån, att man främst identifierar sig geografiskt som en världsmedborgare.

Sett till olika åldersgrupper i samhället så utmärker sig den unga gruppen, de under 29 år, genom att de signifikant oftare än genomsnittet svarar att de identifierar sig som världsmedborgare. Lågutbildade som grupp utmärker å andra sidan genom att signifikant oftare ha sin geografiska identitet på lokal nivå, dvs med ett mindre samhälle utanför en stad.

Människor som bor i Götaland har oftare en lokal identitet än de från Svealand eller Norrland, medan de som är boende i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, och till viss del Malmö, främst har en kommunal identitet, dvs att de i första hand känner sig som stockholmare, göteborgare respektive malmöit. Svenskar boende i Norrland har sin identitet relativt ofta i det regionala, dvs med ett landskap i Norrland. Det är annars i Svealand som det är störst chans att stöta på de som i första hand känner sig som svenskar – eller som skandinaver.

Egna företagare som samhällsgrupp uppger signifikant oftare än riksgenomsnittet att man har en identitet som världsmedborgare. Det gäller också de som idag är studenter, men de har också signifikant oftare än andra grupper en kommunal identitet.

De som skulle rösta på Kristdemokraterna och Miljöpartiet om det vore val idag, utmärker sig genom att de signifikant oftare än riksgenomsnittet i känner sig som skandinaver. Miljöpartister känner sig dessutom signifikant mer sällan än genomsnittet i första hand som svenskar. Väljare till Sverigedemokraterna utmärker sig å andra sidan att de signifikant oftare än riksgenomsnittet har en lokal identitet, och identifierar sig därmed lika ofta i första hand med ett mindre samhälle, som att vara svensk.

Väljargrupperna till Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet och Socialdemokraterna, följer i princip riksgenomsnittet, för vilken geografisk identitet de har, och detsamma gäller de individer i samhället som idag är osäkra på vilket parti man skulle rösta på om det vore val idag.

Kontakt för fullständiga tabeller:

Peter Rinderud, Opinionsansvarig, GfK Custom Research Sverige. Tel. 08-791 31 36 och 0707-107416. E-post. peter.rinderud@gfk.com

Bakgrund

Urvalet är nationellt representativt och vägs sociodemografiskt på kön, ålder och region. Undersökningen baserar sig på 1 000 telefonintervjuer inom ramen för GfK Samhällsbarometer som mäter svenskarnas attityder till olika politiska frågor. Datainsamlingen för denna studie genomfördes under perioden 1-10 december från GfKs egna telefoncentral – för bästa kvalitet och kontroll.

Frågeställningen löd: ” Som boende i Sverige, vilken geografisk nivå identifierar du dig främst med tanke på ditt ursprung eller nuvarande levnadsvanor; ett mindre samhälle utanför en stad, en svensk stad (t ex som göteborgare, stockholmare osv), ett svenskt landskap (t ex som skåning, norrlänning osv) som svensk, skandinav, nordbo, europé eller världsmedborgare?”

Peter Rinderud, Opinionsansvarig, GfK Sverige. Tel. 08-791 31 36 och 0707-107416
E-post. peter.rinderud@gfk.com

GfK är ett av de största opinions- och marknadsundersökningsinstituten i världen med 11 000 anställda i fler än 100 länder. I Sverige är GfK bland de största instituten i landet med ca 150 anställda på huvudkontoret i Lund och regionkontoret i Stockholm. GfK är ett fullserviceinstitut, vilket innebär att GfK själva sköter hela undersökningsprocessen från design av studie till datainsamling och avrapportering.  GfK förser sina kunder med faktabaserad marknadskunskap som ger konkurrensfördelar och tillväxt.