Ny rapport visar: Tufft för rektorerna när skolan omvandlas till resultatenheter

Skolan håller allt mer på att förvandlas till en resultatenhet, vilket kräver ett nytt sätt att se på ledarskapet. Att vara rektor idag innebär ökade krav från en rad intressenter och en stor mängd administrativa arbetsuppgifter - typiska mellanchefsutmaningar, som står i konflikt med idealbilden av skolan som ett unikt rum för lärande. Det visar IT-företaget Gotit i sin nya rapport om skolledarnas arbetssituation.

Den typiska skolledaren idag är en kvinna i 50-årsåldern. De flesta rektorer har en bakgrund som lärare och hälften har arbetat tre år eller mindre på sin nuvarande arbetsplats. Rapporten visar att omsättningen bland rektorer är hög – inom sex år har 60 procent lämnat rektorsyrket och majoriteten av dessa lämnar även skolväsendet. Högst är siffran bland rektorer med en kommunal huvudman.

Gotit utvecklar administrativa system för skolväsendet. Sedan tre år tillbaka ger man ut rapporter som sätter fokus på administrationen inom skola och utbildning. I 2021 års rapport ”Ledare inom skola och utbildning - ett uppdrag i korstrycket” har man kartlagt skolledarnas arbetssituation, yrkesroll, utmaningar och framgångsfaktorer.

– Med rapporten vill vi vidga diskussionen kring hur skolledarens roll kan stärkas och utvecklas, inte minst ur ett administrativt perspektiv, säger Jörgen Rönning, VD Gotit.

Som grund till rapporten ligger studier av statliga utredningar och offentlig statistik, som har kompletterats med intervjuer av skolledare i grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning.

Friskolerektorerna nöjdast
Rapporten visar att skolledaren ofta beskrivs som fast i arbetet med att snabbt lösa uppkomna problem i vardagen och de upplever ofta att de inte har tillräckligt med tid (73 procent) för den pedagogiska ledningen. De administrativa arbetsuppgifterna har ökat, liksom kraven från olika intressenter att uppnå resultat. Många rektorer anser att de inte har tillräckligt med resurser och stödfunktioner för att kunna utföra sina arbetsuppgifter fullt ut. Tidsbristen är också en stor anledning till att rektorerna inte hinner följa upp och analysera skolans resultat, eller jobba med den strategiska planeringen, i den omfattning de hade önskat.

– Gemensamt för de intervjuade kommunala skolledarna är att de upplever huvudmannen som ett av de största problemen. Friskolerektorerna är mer nöjda med sina förutsättningar att göra ett bra jobb. Här upplever man även att man har en stor grad av självständighet och mandat att utforma verksamheten på den egna skolan, säger Jörgen Rönning.

Typiska utmaningar för mellanchefer
De rektorer som haft en tidigare chefsbakgrund utanför skolvärlden, sticker ut i rapporten. Här ser man inte de utmaningar som ofta presenteras som typiska för skolledaryrket, som så speciella. Istället menar de att dessa till 80 procent är typiska mellanchefsutmaningar.

– De flesta mellanchefer upplever att för stor del av deras arbetstid går åt till administration, att hantera situationer som dyker upp i vardagen och att de inte kan få uppdrag och resurser att gå ihop. Bland de intervjuade som även varit chefer utanför skolan, menar man att dessa fenomen snarare är generella problem som uppstår när verksamheter ska prestera mer under knappare förhållanden, säger Jörgen Rönning.

30 procent delegerar
Även om regelverket lämnar stora möjligheter för skolledarna att delegera arbetsuppgifter, används sällan den möjligheten. Endast 30 procent av rektorerna delegerar uppgifter till andra medarbetare på skolan. Att inte fler gör det motiveras med att regelverket är otydligt eller att kollegorna har fullt upp. Här pekar rapporten ändå på möjligheten att delegera beslutanderätt eller ledarskap även för områden som pekas ut som centrala för en rektor, som t ex att leda och samordna det pedagogiska och det administrativa arbetet.

– Rapporten visar exempel på skolenheter där rektorer med annan expertis än den pedagogiska, valt att inrätta en specialfunktion – en ”pedagogista” – som de delegerat det pedagogiska ledarskapet till, vilket har visat sig vara framgångsrikt. På samma framgångsrika sätt har vissa huvudmän valt att inrätta särskilda tjänster för skolanalytiker, som hanterar den stora mängd information som skolenheterna genererar.

I de fall detta görs på ett bra sätt, har huvudmannen haft en tydlig struktur på sitt kvalitetsarbete där de styr mot de nationella målen och förankrar arbetet på alla nivåer. Transparens i all dokumentation i kvalitetsarbetet och en god kommunikation kring mål, behov och förbättringsmöjligheter mellan rektorer och huvudmän, lyfts också fram som framgångsfaktorer.

– När man läser rapporten blir det tydligt att arbetssituationen för rektorerna skulle förbättras avsevärt om de delegerade mer. Det skulle frigöra tid till att fokusera på de delar i ledarskapet som rektorn på den specifika skolan vill prioritera. Även huvudmannen skulle i ett första steg kunna ta tillbaka och centralisera många administrativa uppgifter och se över de administrativa system som används ute på skolorna. Det skulle underlätta för skolledarna i deras arbete och även bidra till att göra det lättare att uppnå de krav på resultat som sätts av huvudmännen, säger Jörgen Rönning.
 

Rapporten i sin helhet bifogas.

För ytterligare information eller för att ta del av hela rapporten, kontakta:

Jörgen Rönning, VD, Gotit
031-704 19 56
jorgen.ronning@gotit.se

Christina Arnergård, Marknadsansvarig, Gotit
031-704 19 58
christina.arnergard@gotit.se

Om Gotit

Gotit är ett IT-företag med moderna system för skolväsendet. Sedan starten 1996 har företaget arbetat för att underlätta de administrativa kraven som ställs på skolan idag. Genom detta vill man bidra till att skapa en kedja av fördelar som sprider sig över hela skolan. Effekterna hamnar till slut i klassrummet - i undervisningen - och leder till ett bättre lärande. Idag har Gotit uppdrag i 40 procent av Sveriges 30 största kommuner och är en etablerad leverantör av IT-stöd för Sveriges skolor. 

Gotit har utvecklat två olika IT-stöd; Alvis utgör det kompletta IT-stödet för vuxenutbildning och yrkeshögskola. Skolplatsen är avsedd för förskola, grundskola, gymnasieskola samt kulturskola. De båda systemen hanterar bland annat ansökningar och betygsättning, gör det enklare att planera och lägga upp studieplaner och att kommunicera med sökande och studerande. Läs mer på www.gotit.se

Taggar: