Grafikernas ordförande Jan Österlind vid förbundets kongress: DET KOSTAR FYRA TUSEN KRONOR ATT DÖDA EN ARBETARE - Grov stöld betraktas som ett allvarligare brott i Sverige
- Det kostar fyratusen kronor att döda en arbetare och det är kortare preskriberingstid för att vålla en arbetares död än för att begå grov stöld. Under 2000-talet har antalet anmälningar för vållande till annans död vid arbetsolyckor tredubblats och anmälningarna för vållande av kroppsskada vid arbetsolyckor har mer än fyrdubblats. Men endast en fjärdedel av brotten leder till fällande dom.
Det sade Grafiska Fackförbundet Mediafackets ordförande Jan Österlind när han talade vid förbundets kongressöppning i Linköping på lördagen.
Österlind menade att dessa siffror blottar det faktum att en del av det gamla och otäcka klassamhället finns kvar mitt i Sverige - ett klassamhälle där människors liv och hälsa värderas olika. - En arbetares liv kostar 4 000 kr. Om även högre tjänstemän, politiker och direktö-rer hade riskerat sina liv på jobbet så skulle säkerligen rättsskipningen se annorlunda ut. Jag kommer att föreslå kongressen att ställa en rad krav till riksdagen för att ta itu med dessa frågor, menade Jan Österlind.
Han pekade även på att dagens arbetsmiljödebatt huvudsakligen inriktas på stress och utbrändhet, men när det hänt en dödsolycka så kommer mamma eller pappa aldrig mer kommer hem från jobbet. - Men ingen får något verkligt straff för detta. Därmed finns heller ingen prevention som gör att andra arbetsgivare avskräcks från att slarva med arbetstagarnas liv och hälsa. Bakom detta finns dessutom ett enormt mörkertal eftersom de flesta arbetsmiljöbrott preskriberas och endast ett fåtal av dem går till åtal.
En viktig anledning till att så få av dessa brott löses är att preskriptionstiden för ar-betsmiljöbrott endast är två år. Det är den kortaste preskriptionstiden av alla - kortare än för grov stöld eller grovt bedrägeri och polisen hinner inte med att göra sina ut-redningar i tid. Ett arbetsmiljöbrott är ofta väldigt komplicerat.
Ytterligare en försvårande omständighet är att polis och åklagare aldrig betraktar ett arbetsmiljöärende som ett grovt brott när de får en anmälan - inte ens då det skett en arbetsolycka med dödlig utgång. Arbetsolyckor kodas som arbetsolycka utan misstanke om brott (polisens kod 9002) vilket innebär att de oftast avskrivs och många arbetsgivare kommer undan. Arbetsmiljöverket uppskattar att 214 000 sysselsatta varit sjukfrånvarande till följd av arbetsolyckor någon gång under de senaste 12 månaderna.
- Självklart är det förebyggande arbetsmiljöarbetet det viktigaste och att Arbetsmiljö-verket fortsätter sina inspektioner och insatser mot de usla arbetsmiljöerna. Men det får inte skymma det faktum att det i praktiken har införts en allmän amnesti för brottslighet på arbetsplatserna, sade Jan Österlind och menade att arbetsmiljöbrotten borde utredas av specialiståklagare med särskilda kunskaper i arbetsmiljörätt. Poliser måste få universitetsutbildning i arbetsmiljörätt. Även domare och rättens ledamöter borde lära sig mer. De milda tingsrättdomarna överklagas sällan på grund av bristande engagemang och kunskap.
- Det är stötande för det allmänna rättsuppfattningen att ett brott som vållande till annans död vid arbetsolycka ses som så bagatellartat. Istället måste arbetsplatsolyckor betraktas ur ett brottsperspektiv! Självklart duger det inte att företagare hotas med några tusenlappar i böter när de riskerar människors liv och hälsa. Vad som krävs är miljonskadestånd. Straffsatsen måste höjas och preskriptionstiden förlängas, sade Jan Österlind i sitt öppningstal till kongressen.
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Helena Johansson Pressansvarig Grafiska Fackförbundet Mediafacket Tel 070-626 30 96