Trendbrott för investeringar i förnybar energi

Report this content

Under årets första kvartal 2026 fattades fler investeringsbeslut inom vind- och solenergi än under hela 2025. Bland dessa syns Sveriges hittills största solpark, ett större vindkraftsprojekt och fortsatt kraftig tillväxt inom batterilager.

– Förnybar energi bidrar till att pressa elpriser, ökar Sveriges konkurrenskraft och stärker energisäkerheten. Därför är det glädjande att se en rekordstor investering i solkraft och att energilager fortsätter byggas ut i hög takt, samtidigt som en ljusning syns för vindkraften, säger Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden.

Intresset för att bygga förnybar elproduktion fortsätter öka globalt. Det avspeglas också i Sverige där investeringsbeslut nu åter börjar tas, efter en period av avvaktande hållning på marknaden. För solkraften fattades investeringsbeslut för Sveriges hittills största solpark. Energilager fortsätter att växa kraftigt och i dag finns över 400 megawatt (MW) batterilager under konstruktion.

– I en fortsatt osäker omvärld är det positivt att investerare går mot de trygga lösningarna. Solkraften står redan i dag för några av de lägsta produktionskostnaderna i energisystemet och i kombination med batterilager ökar fördelarna ytterligare, då elen också kan sparas till andra delar av dygnet, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.

Även inom vindkraften syns början på ett trendbrott. Under det första kvartalet fattades investeringsbeslut om en större vindkraftsetablering om 189 MW, vilket motsvarar hushållselen i omkring 100 000 villor. Investeringsbeslutet kan jämföras med att det under hela 2025 togs beslut om 29 MW vindkraft.

Det är ett styrketecken med större beslut om vindkraft, och med rätt förutsättningar kan det här bli starten på en bredare uppväxling. Men vi ser fortfarande att bland annat höga kostnader för nätanslutning och politisk risk påverkar kalkylerna, säger Anton Johansson.

Investeringsnivåerna är fortfarande långt ifrån tillräckliga för att möta Energimyndighetens scenarier om framtidens elbehov i Sverige. Enligt genomsnittet scenarierna krävs en utbyggnad av cirka 1 800 MW vindkraft per år.

För mer information, kontakta:

Anton Johansson, analys och marknad, Green Power Sweden 
073-024 94 71

Matilda Killander, presskontakt & operativt ansvarig Public Affairs, Green Power Sweden 
073-024 94 73

Branschorganisationen för vind, sol och lagring i Sverige

Green Power Sweden är branschorganisationen för företag som arbetar med storskalig vindkraft, storskalig solkraft och energilagring. Vi har ca 180 medlemsföretag. Vi är en samlande röst i debatten för ett modernt energisystem som växer i takt med samhällets ökande behov av mer el. Vi arbetar för att den fulla potentialen för konkurrenskraftig förnybar elproduktion, tillsammans med lagring och flexibilitet, tas till vara i Sverige. Vi vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. Green Power Sweden bildades 2025 när Svensk Vindenergi och Nätverket för solparker samlades under samma organisation och en ny samlande röst för storskalig vindkraft, storskalig solkraft och energilagring tog form.

Prenumerera

Citat

Förnybar energi bidrar till att pressa elpriser, ökar Sveriges konkurrenskraft och stärker energisäkerheten. Därför är det glädjande att se en rekordstor investering i solkraft och att energilager fortsätter byggas ut i hög takt, samtidigt som en ljusning syns för vindkraften.
Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden.
I en fortsatt osäker omvärld är det positivt att investerare går mot de trygga lösningarna. Solkraften står redan i dag för några av de lägsta produktionskostnaderna i energisystemet och i kombination med batterilager ökar fördelarna ytterligare, då elen också kan sparas till andra delar av dygnet.
Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.
Det är ett styrketecken med större beslut om vindkraft, och med rätt förutsättningar kan det här bli starten på en bredare uppväxling. Men vi ser fortfarande att bland annat höga kostnader för nätanslutning och politisk risk påverkar kalkylerna.
Anton Johansson.