Oengagerade politiker sinkar omställningen

Gröna Städers Hållbarhetskommission har undersökt hur kommuner kan använda upphandling som ett strategiskt verktyg i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Hållbarhetskommissionen har identifierat ett antal brister i själva upphandlingsprocessen som gör att kommunerna snarare håller marknaden tillbaka, än att bidra till en ökad takt i omställningen. Det leder till en frustration bland de företag som tagit ansvar för att utveckla hållbara produkter som exempelvis tar ansvar för minskade klimatgasutsläpp, eller tar vara på naturresurser via återvinning och återbruk, eller som bygger på mer långsiktiga affärsmodeller som bygger på cirkulär ekonomi och livscykelkostnader.

- Kommuner och andra offentliga aktörer gör årligen upphandlingar för cirka 700 miljarder kronor och har ett viktigt och långsiktigt samhällsuppdrag. Då räcker det inte att bara besluta om långsiktiga planer och policydokument – de måste också säkerställa dess tillämpning. Det vi ville ta reda på var hur kommunerna genomför sina upphandlingar i praktiken och identifiera vad som hindrar kommunerna att ta detta ansvar, säger Anna Ljungdell, ordförande för Hållbarhetskommissionen.

Undersökningen utgår från ett särskilt upphandlingsfall – arbetskläder - och identifierar vilka hållbarhetsaspekter som kommunen kan väga in vid en sådan upphandling, vilka affärsmodeller man kan använda sig av, samt vilka behov kommunerna tycker är viktiga att tillfredsställa. Utifrån detta har Hållbarhetskommissionen djupintervjuat 12 kommunala tjänstemän i fem olika kommuner som på olika sätt är involverade i denna process, i syfte att identifiera hur processen går till i praktiken och hur hållbarhetsaspekter får utrymme i den. Hållbarhetskommissionen har utifrån de svar vi fått identifierat framför allt fyra utvecklingsområden:

• Politiskt engagemang och styrning. Ett tydligare politiskt ägarskap av den strategiska upphandlingsprocessen skulle kunna ge det stöd som upphandlingsfunktionen upplever att den saknar, exempelvis vid avvägningar mellan funktion, kostnad, hållbarhet och risker.
• Tidsbrist. Fokus på det tidiga skedet (själva behovsanalysen) är särskilt viktigt för att öppna upp för alternativa lösningar och innovationer.
• Bättre statligt stöd till kommunerna. Fler användarvänliga verktyg från Upphandlingsmyndigheten och stöd som bättre är anpassade till normalstora kommuners förutsättningar och resurser efterlyses.
• Mer utrymme för samverkan. Det finns stora behov av ökade kunskaper inom cirkulär ekonomi och för kommuner att lära av varandra.

- Ska Sverige lyckas med sina högt uppsatta ambitioner när det gäller hållbarhet och Agenda 2030 måste samhällets aktörer börja tänka mer cirkulärt och mer hållbart. Det kommer att kräva både mod och innovationer. Kommuner måste våga använda den kraft som offentlig upphandling innebär, säger Anna Ljungdell, ordförande Hållbarhetskommissionen.

Rapporten har finansierats av Vinnova och har gjorts av Gröna Städer. Gröna Städer är en medlemsorganisation som samlar 50-talet företag, kommuner och organisationer som verkar för en hållbar samhällsutveckling.

Hållbarhetskommissionen:

Anna Ljungdell, Ordförande                                          Johan Cronström, Huvudsekreterare

Lina K Wiles, Berendsen Textil Service                         Roger Tiefensee, Flens kommun

Pär Larshans, Ragn-Sells                                              Peter Nohrstedt, SKL Kommentus

Dag Duberg, Tarkett                                                       Terje Johnsson, AFRY

Hela rapporten finns här: http://gronastader.se/wp-content/uploads/2020/02/Hållbarhetskommissionen-rapport-2.pdf

Kontakt: Anna Ljungdell, Ordförande i Gröna Städers Hållbarhetskommission
Mail: anna.ljungdell@gronastader.se
Mobil: 070-3693746