Ny bok – ”LEWERENTZ.ETT MÄSTERVERK.”

Stora värden går förlorade i Sverige när arkitektoniska mästerverk raseras för att motsvara dagens ideal och krav på funktionalitet och design. Historien om Riksförsäkringsanstaltens huvudkontor, som skapades i början av 30-talet, visar att dåtid och nutid kan förenas utan att arkitektoniska värden förloras när gamla byggnadsverk ska renoveras och moderniseras för ny verksamhet. Författare är några av Sveriges främsta arkitektur- och Lewerentzkännare samt den nya ägaren till huset tillika initiativtagaren till boken, Ewa Glennow. Boken ges ut av Bokförlaget Langenskiöld.

-  Få har kommit till Riksförsäkringsanstaltens, nu Marginalens byggnad för att se ett kontorshus, men det är många som har kommit dit för att se ett kontorshus som är ett konstverk, säger huvudförfattaren till boken, Fredric Bedoire, professor em. från Kungl. Konsthögskolan.

I den nya boken ”Lewerentz. Ett mästerverk” följer vi en av våra internationellt sett mest uppmärksammade arkitekter Sigurd Lewerentz när han i början av 30-talet skapar en av modernismens mest betydelsefulla byggnader i Sverige, Riksförsäkringsanstaltens (f.d. Försäkringskassans) huvudkontor; Grönlandet Södra 13. Huset visades officiellt 17 juni 1932 för bland annat statsministern och socialministern, som å konungens vägar tilldelade Sigurd Lewerentz Vasaordern.

I boken berättar huvudförfattaren och arkitekturprofessorn Fredric Bedoire om förutsättningarna för Lewerentz byggnadsverk på Adolf Fredriks kyrkogata 8 i Stockholm. Vad hade platsen att berätta? Vem var beställaren och nyttjaren? Hur arbetade arkitekten? Hur såg hans olika förslag ut och hur såg byggprocessen ut?

Idag är huset nyrenoverat efter ett omfattande byggprojekt som pågått i cirka 2 år. Ambitionen har varit att bevara Lewerentz arkitektur och samtidigt skapa ett modernt kontor åt bland annat Marginalen Bank. I boken får vi följa renoveringsarbetet när huset gradvis väcks ur sin Törnrosasömn genom ett unikt samarbete mellan byggnadsantikvarie, arkitekter, byggare och den nya ägaren Ewa Glennow, vd för Marginalenkoncernen, som förvärvade huset i slutet av 2014. Dokumentation som ritningar, inköpsunderlag och annat material från ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) har legat till grund för renoveringen.

Det finns ett stort intresse från arkitekturintresserade människor från hela världen att besöka huset. Därför har man utbildat ett antal Grönlandetciceroner som varje månad har visningar för intresserade, som får se valda delar av huset. Även kunder kommer dit och fascineras av husets arkitektur.

- Människor besöker återigen huset för att få hjälp med sin ekonomi precis som 1932. Vissa behöver lån för att kunna investera och få sitt företag att växa, andra behöver hjälp med att reda ut sin privatekonomi eller med att få en leverantör att betala. Återigen blir människor hjälpta till en tryggare, enklare och bättre vardag. Huset har återigen fått hyresgäster som passar för det ändamål som Lewerentz en gång skapade det för, säger Ewa Glennow vd för Marginalenkoncernen.

Grunden till Sigurd Lewerentz berömdhet världen över är just det tidlösa, det av klassicism eller modernism oberoende arbetssättet, att han i så hög grad sysselsätter sig med det som kan kallas arkitekturens kärna: rum, ljus och rörelse.

Utdrag ur boken

Arkitekt Wilfried Wang, professor i arkitektur vid University of Texas i Austin och tidigare chef för Deutsches Architekturmuseum i Frankfurt am Main, hedersdoktor vid KTH
”Hans ritning för Riksförsäkringsanstalten omfattade så gott som alla detaljer, till och med urtavlorna på gården, fulländade med arkitektens egen typografi: en tidlös design för en tidmätare. Det är denna tidlöshet som många arkitekter har eftersträ­vat under de senaste århundradena. Vi vet nu naturligtvis att varje försök i sig är meningslöst, ty all mänsklig verksamhet är och förblir ett dokument från sin egen tidsålder. Hur mycket förtrollningen hos föreställningen om det ideala än har brutits, hur undflyende ”urformens” mål än är, har Lewerentz och hans uppdragsgivare kommit mycket nära detta i gestaltningen av Riksförsäkringsanstaltens byggnad.” 

Fredric Bedoire, huvudförfattaren till boken, professor em. från Kungl. Konsthögskolan
”Vi befinner oss inför ett byggnadsverk, där den arkitektonis­ka styrkan och skönheten står i centrum. Där det irrationella tar över, där kontorsmodulerna blir underordnade, där asymmetri och oregelbundenhet får spela inom en övergripande ram av symmetri och ordning. Samtidigt ger huset plats för rationellt kontorsarbe­te och möter ämbetsverkets krav på funktion och värdighet.”
 

Vicki Wenander, bebyggelseantikvarie
”Byggnader uppförs av och för människor. De flesta byggnader är rena bruksvaror som används så länge deras tekniska skick är tillräckligt bra och de fyller en funktion. Under den tiden är det relativt få av oss som funderar över deras gestaltning eller vad de kan berätta. Det vanligaste är att de tas i bruk, slits ut, rivs och försvinner i glömska, men några byggnader är så arkitekto­niskt genomarbetade och genialiskt komponerade att de förtjänar att kallas för mästerverk, och inom den gruppen besitter ett fåtal dessutom så höga kulturhistoriska värden att det finns myndighets­beslut på att de ska bevaras i evärdliga tider.
En av dessa byggnader är Riksförsäkringsanstaltens före det­ta kontorshus, koncipierat och förverkligat av arkitekt Sigurd Lewerentz i den planerings-och produktionsprocess som Fredric Bedoire beskriver tidigare i denna bok.” 

Kerstin Wickman, professor emerita i design-och konsthantverkshistoria vid Konstfack
””Vicki Wenander fördjupade sig i Lewerentz ritningar och handling­ar i ArkDes arkiv. Hon formulerade sitt uppdrag på följande vis: ”Även om min uppgift är att värna om de byggnadsantikvariska aspekterna, måste en arbetsplats som denna möta de behov som finns idag. Den måste fungera. Att byggnaden kan fortsätta att vara en ’kontorsmaskin’ är en viktig del av dess kulturhistoriska värde.” Hon började skrapa bort färglager för att komma fram till de ursprungliga kulörerna och fick bland annat fram en petroleum­blå nyans i taken i generaldirektörens rum och i det ursprungliga styrelserummet samt i det mellanliggande väntrummet.”
 

Ewa Glennow, ägare av Grönlandet Södra 13 och Marginalenkoncernen
”En annan fråga var hur vi skulle använda planen med kontors­rum när vi ville arbeta i ett öppet landskap? Att riva var såklart inget alternativ men allt gick givetvis att lösa. Rummen har blivit mötesplatser och mötesrum, alla unika med säregen stil. Lewerentz arkitektur ställde inte bara krav på inredning och möblering, utan även på oss som brukare. I sann modernistisk anda får ingenting lämnas framme efter arbetsdagens slut utan det är clean desk som gäller, vilket går i linje med hur Lewerentz tänkte sig byggnaden. Inga gardiner, tavlor eller annat ska störa de rena ytorna och arkitek­turen. Ambitionen var att ytskikt och möbler i så stor utsträckning som möjligt skulle andas Lewerentz och hålla hög kvalitet.”
 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Om Sigurd Lewerentz

Sigurd Lewerentz (1885 - 1975) var en av de största mästarna i svensk 1900-tals arkitektur och tillhör landets internationellt mest uppmärksammade arkitekter. Han utbildade sig till ingenjör vid Chalmers i Göteborg (1905–1908) därefter tog han plats som arkitektlärling i Tyskland.

Lewerentz var en mästare av religiös arkitektur; de mest anmärkningsvärda arbete är kapellen St Knut och St Gertrud i Malmö kyrkogård (påbörjad 1916), bevarande av katedralen i Uppsala (1947–1955), och kyrkan St Peter på Klippan (1962-1966). Lewerentz är främst känd för sitt arbete med Skogskyrkogården som finns med på UNESCOS världsarvslista.

I samarbete med Gunnar Asplund var han också huvudarkitekt för Stockholms internationella utställning (1930) och i samarbete med Erik Lallerstedt och David Helldén skapade han ett mästerverk av funktionalistisk arkitektur, Malmö stadsteater (1935).

Han öppnade första gången sitt eget kontor i Stockholm 1911. Lewerentz skapade metallprofiler som han själv hade utvecklat som industriell designer av arkitektonisk hårdvara genom sitt eget företag som heter IDESTA - en homonym för latinska id est, "it is".

För ytterligare information

Anders Karlström, informationschef, +46 707353677, anders.karlstrom@marginalen.se

www.gronlandet.com

Media

Media

Dokument & länkar