Krisen blev en digital knuff - Hagströmska Falun ställde om på nolltid

Coronaepedimin medför stora utmaningar för både samhällen och individer, men innebär också nya möjligheter. Hagströmska gymnasiet i Falun var snabba att ställa om till det digitala och funderar nu över vad man kan lära inför framtiden.

​

— För vissa elever passar det här undervisningssättet bättre, och det är klart att vi ska ta vara på den erfarenheten, säger rektor Sara Stengård. 

Hon är mäkta imponerad över hur skolans personal och elever lyckades med den snabba omställningen.

— Vi tvingades in i det, och har nu överkommit rädslan att prova oss fram. Det gick förvånansvärt smidigt, säger Sara och understryker att detta inneburit en enorm digital utveckling av skolan. 

Övergången gick snabbt

Arbetet att gå över till fjärr- och distansundervisning var redan påbörjat, eftersom skolan planerat för distansundervisning för de sjuka eleverna som var hemma. Dagen före nedstängningen av gymnasieskolorna hölls därför en studiedag för alla lärare där de fick ordentligt med tid att gå igenom de digitala hjälpmedlen. Det gjorde att lärarna hade de redskap som behövdes när det väl var dags att stänga ned.

— Tid är avgörande, säger Sara Stengård. Visst har viljan har funnits tidigare, men lärare har ett pressat yrke, så det är inte alltid tiden finns.

Skolan har inte satsat särskilt på digitalisering sedan tidigare, men Sara Stengård tror att de varit en fördel att de fortsatt att använda samma digitala verktyg som de använde innan krisen. Från start bestämde sig skolan för att fortsätta som vanligt – fast över länk. Därför håller skolan hårt på schemat och satsar på fjärrundervisning med gemensamma lektioner, snarare än distansundervisning där eleverna löser uppgifterna på egen hand. Dator ingår i utbildningen och de elever som inte haft tillgång till internet har fått det via skolan.

Passar vissa elever bra

Hagströmska Falun är ett idrottsgymnasium med en hög andel inackorderade elever. De flesta av de 220 inackorderade eleverna har flyttat hem och de blir idag undervisade hemifrån. Närvaron har trots detta varit förvånansvärt hög. Den digitala undervisningsformen passar vissa elever bättre än den traditionella.

— Särskilt elever med koncentrationssvårigheter eller ångestsymtom föredrar den här undervisningen, säger Sara Stengård. Här slipper de det sociala sammanhanget och får mer lugn och ro. Den kunskapen ska vi såklart använda oss av även framöver.

Skolan har nu dessutom fått upp ögonen för digitala och interaktiva läromedel, vilket säkert också kommer att märkas i den framtida undervisningen. En ordentlig utvärdering är planerad till efter krisen för att se vilka övriga erfarenheter man kan dra nytta av även framöver.

Elitidrott på distans

Hagströmska gymnasiet i Falun har, förutom högskoleförberedande, också yrkesförberedande program. Skolan har dessutom idrottsprofil, cirka 500 av de totalt 700 eleverna elitsatsar på sin idrott, vilket innebär att en stor del av undervisningen är av praktisk och fysisk natur.

Men även denna utmaning har skolan lyckats bemästra. Idrottsrektor Rickard Hedlund berättar hur tränarna så långt möjligt stuvat om i schemat och försöker beta av teoridelarna nu under krisen. Fysträning sköts genom utskickade träningsprogram, företrädesvis styrketräning med kroppen som redskap, som eleverna sköter på egen hand och som sedan följs upp av tränarna.

— Jag är imponerad över hur väl de har lyckats. Tränarna har verkligen vänt ut och in på sig för att klara detta. Men idrotten bygger mycket på gemenskap, så det blir svårt att hålla i för länge, säger Rickard Hedlund.

Även en del arbetsplatsförlagd praktik har frusit inne på grund av corona. Många av de företag som skolan samarbetar har tvingats permittera eller varsla personal, och kan därför inte ta emot praktikanter.

— Därför har vi fått ställa om och prioriterat de elever som tar studenten i år eftersom de inte kan ta igen något senare, förklarar biträdande rektor Olof Ekfeldt. Det gör att ettorna och tvåorna fått stå tillbaka en del.

Detsamma gäller för de praktiska momenten i undervisningen. Här har fjärrundervisningen vid behov kompletterats med en-till-en-undervisning, med en elev i taget.

Ensamt när Corona skyndar på den digitala utvecklingen

Alla tre är nöjda med det stöd de fått från centralt håll. Utan den snabba informationen och de tydliga riktlinjerna hade omställningen varit svårare.

Omställningen hade heller inte fungerat utan alla medarbetares och elevers insatser.

— De har varit helt makalösa, säger Sara Stengård. Alla har tagit ett stort ansvar i detta och ska ha ett stort tack för sina insatser. Utan deras engagemang hade det inte gått.

Men alla tre vittnar också om att man nu går in i en ny fas. Bristen på den sociala samvaron blir allt mer påtaglig. Det har startats fika-chattar på nätet för socialt umgänge och nyligen drogs en nätbaserad hälsosatsning igång för att skapa möjlighet att samlas kring olika aktiviteter – även om de utförs på varsitt håll.

— På sätt och vis har Corona varit en tillgång för oss i vår digitala utveckling, säger Sara Stengård. Vi har lärt oss mycket, men det är ensamt. Vi saknar varandra och vårt sociala sammanhang.

Robert Wickström, yrkeslärare:

— Det har gått bra, men situationen är väldigt speciell, säger Robert Wickström som är lärare på Hagströmska skolans transportutbildning.

Hans klass hade redan klarat av de flesta praktiska momenten, vilket underlättade själva omställningen. Han intygar också att vissa elever är lättare att nå digitalt.

— Men man missar ju en stor del av den relationsbyggande delen, som kanske är extra viktigt i de yrkestekniska utbildningarna, eftersom dessa elever ska vara direkt anställningsbara. Sen saknar man såklart hela härligheten med att stå mitt i ett klassrum, säger Robert. 

Malte Jonsson, elev på Fordon- och transportprogrammet och bandyspelare:

— Jag tycker det har gått riktigt bra. Långt över förväntan! VI har ju jobbat digitalt tidigare också, så det är inte så mycket som skiljer sig.

Malte går första året på fordonstekniska programmet och tycker den främsta fördelen med att jobba hemifrån är att slippa håltimmarna mitt på dagen. Nackdelen är hur det påverkar idrottslektionerna. Själv är han bandyspelare.

— Det blir aldrig detsamma att träna själv, säger Malte. Det blir svårare med motivationen. Och sen saknar man ju det sociala. Jag saknar mina klasskompisar.

Ludwig Fagerström, elev på samhällsprogrammet:

— Hagströmska har skött det här väldigt bra. Informationen var snabb, tydlig och klar. Det var inga tveksamheter om hur man skulle göra.

Själv åkte han hem till Blekinge dagen efter att skolan stängde, och har klarat sig bra sedan dess.

— Jag tycker det är lättare att fokusera på distans. Men jag är ganska motiverad. Det kan nog vara svårare att få rätt hjälp om man behöver. Det är svårt att göra sig förstådd via mejl och lärarna hinner inte riktigt med, så det kan ta längre tid att få svar.

Ludwig är landsvägscyklist, så han märker inte så stor skillnad på träningen. Han tränar ensam i vanliga fall också.

— På det sättet är det nog värre för lagidrotterna, säger han. Men visst saknar jag också mina klasskompisar, vi är ju sociala varelser. 

Han understryker att en fördel med omställningen är att lärarna nu har lyssnat mer på eleverna i utformningen av undervisningen. 

— Det känns som att vi har fått mer att säga till om i upplägget, och det är ju positivt.

Gunilla Gräfnings, lärare i psykologi, mental träning, sociologi och idrott & hälsa:

— Jag är positivt överraskad över att det gått så bra. Vi har många idrottselever, och de är vana att anpassa sig efter olika omständigheter. De hakar inte upp sig, utan är bra på att ”gilla läget”.

För egen del tycker Gunilla att hon har kompetensutvecklats, och tvingats kritiskt utvärdera sin egen undervisning. Den sociala dimensionen kan dock bli problematisk på sikt. Snacket mellan lektionerna är viktigt.

— Alla behöver ju bli sedda varje dag, och det är svårare digitalt, säger Gunilla. 

En annan positiv aspekt är möjligheten för eleverna att välja egna aktiviteter på hälsa- och friluftslektionerna.

— Tidigare har vi ju varit begränsade i både tid och rum, men nu har alla kunnat välja helt fritt utifrån sin egen miljö, vilket också gett fantastiska resultat, säger Gunilla Gräfings.

Vi har sedan starten arbetat med entreprenöriellt lärande och undervisar aktivt med projekt där ämnen knyts samman. Framtidens skola ska enligt riksdagen präglas av entreprenöriellt lärande. Det är ett lärande där ämnen knyts ihop till en helhet och där eleverna därför blir väl förberedda för livet efter studenten. Sambandet mellan arbetssätt och elever med goda kunskaper är tydligt, vilket märks både i arbetslivet och på universiteten.