Hallwylska museet firar 80 år med utställning

FÖR ALL FRAMTID - Hallwylska museet 80 år

Påminnelse

17 maj – 9 september 2018

Pressvisning onsdag 16 maj kl 9-10 på Hallwylska museet

Från hem till museum

På Hamngatan 4, mitt i centrala Stockholm ligger Hallwylska museet som idag är en av Sveriges mest välbesökta miljömuseer. Vid sekelskiftet 1900 var huset ett privathem, med representationsvåning och kontor, på 40 rum och kök för Walther och Wilhelmina von Hallwyl. Paret var inte bara bland de mest förmögna i Sverige vid den tiden. Wilhelmina var något så ovanligt som en kvinnlig kulturmecenat och hängiven samlare. Hennes vision var att deras hem skulle bevaras för all framtid. 1920 donerade de Hallwylska palatset till svenska staten och 1938 invigdes museet som i år funnits i 80 år - det firas med en utställning om Wilhelminas banbrytande kulturgärningar och om vägen från hem till museum.

Vid en rundvandring i det 2000 kvm stora palatset får man som museibesökare en inblick i hur en övreståndsfamilj levde och bodde – men också lika mycket hur tjänstefolkets liv och arbete kunde te sig. En vanlig syn i huset vid sekelskiftet 1900 var alla de studenterna som satt böjda över sina anteckningsböcker och ägnade sig åt att dokumentera  Wilhelmina von Hallwyls stora samling. Hon lät göra en katalog över sina samlingar av konst, saker och föremål. Arbetet med katalogen tog lång tid. Det blev slutligen 78 böcker som trycktes i 110 exemplar.

Monument över en tidsepok

Jubileumsutställningen För all framtid är koncentrerad till fem separata rum överst i museets sov- och gästrumsdel. Här visas flera av Wilhelminas dräkter och föremål från samlingarna som normalt inte är tillgängliga för besökare. Och man får se det allra första föremålet i hennes samling, den lilla snäckan som hon som barn fick i gåva av sin far. Utställningen lyfter också fram katalogiseringsarbetet som gjorde Wilhelminas gärning till något unikt. Man får ta del av berättelsen om föremålen, hur museet skapades som ett monument över en tidsepok och hur museets verksamhet utvecklats över tid. I utställningen visas också en nyproducerad film om Wilhelminas mecenatskap.

Normbrytande kulturmecenat

Wilhelmina von Hallwyl, född Kempe,1844, var dotter till Wilhelm och Johanna Kempe. Hennes make Walther von Hallwyl, född 1839, kom från en gammal adlig familj i Schweiz. Efter giftermålet, som ovanligt nog vid den tiden inte var något arrangerat äktenskap, flyttade Walther till Sverige och tog över sin svärfars träföretag Ljusne-Voxna AB. Som enda barn blev Wilhemina arvtagare till en avsevärd förmögenhet, vilken senare i livet gav henne möjlighet att köpa stora mängder föremål och hela samlingar som ligger till grund för skapandet av Hallwylska museet.

Huset på Hamngatan 4 ritades av den tidens mest kända arkitekt, Isak Gustaf Clason, vilket inte hade varit möjligt utan finansiering från familjeföretaget med huvudkontor i palatset. När Walther von Hallwyl tog över på 1880-talet hade företaget vuxit till ett imperium och vid sekelskiftet 1900 var greve Walther von Hallwyl en av Sveriges rikaste personer.

Wilhelminas livsverk Hallwylska museet och utställningen För all framtid är en berättelse om en kvinnas envetet målinriktade arbete, trots att hon levde i en tid när kvinnors inflytande och handlingsutrymme var kraftigt begränsat. Men Wilhelmina, med stöd av sin man, bestämde sig för att skapa något för framtiden. Hon hade redan tidigt en modern museal tanke. Alla föremål skulle sparas och katalogiseras som t.ex samlingarna av holländskt måleri, silver, vapen, keramik, konst men även allavardagliga föremål. Högt som lågt.

Storsamlarnas tid

Vid 1900-talets början var hon en av Sveriges största samlare av konst och konsthantverk och en av de viktigaste kunderna hos den anrika auktionsfirman Bukowskis. Som kulturmecenat under denna storsamlarnas tid inspirerades hon av likasinnade som Isabella Stewart Gardner, Ferdinand de Rothschild, Henry Clay Frick. Wilhemina har lämnat sina spår inom kulturlivet på en mängd arenor som exempelvis genom bidrag till Nordiska museet, Skansen, Kulturen i Lund, Schloss Hallwyl, Svenska baletten och till dokumentation av Gotlands alla kyrkor.

1920 skrev paret Hallwyl i ett gemensamt gåvobrev att deras hem och ägodelar efter deras död skulle tillfalla svenska staten:

"Gåfvans ändamål är, att den fasta egendomen med den däri förvarade lösegendomen skall för all framtid utgöra ett museum, tillgängligt för forskare och andra intresserade inom konstens och konsthandtverkets områden."

Walther von Hallwyl gick bort 1921 och Wilhelmina von Hallwyl levde till 1930. Måndagen den 16 maj 1938 slog Hallwylska museet upp portarna för allmänheten för första gången.

Välkommen till pressvisning onsdag 16 maj kl 09.00-10.00 på Hallwylska museet. Hamngatan 4, Stockholm.

Osa senast 14 maj till pressansvarig maria.rosen@shm.se