Pengarna bakom palatset
En gång för länge sen kom en köpman från Stralsund till Sverige. Med två halvtomma händer byggde han upp en affärsverksamhet som så småningom ledde fram till grundandet av Hallwylska museet, mitt i centrala Stockholm.
Den svenska industrialismens framväxt – om klasskillnader och ärvda pengar
Webbutställningen Skogen bakom palatset berättar om företaget Ljusne-Woxna AB:s uppgång och fall, om många mäns hårda och farliga arbete i skogen, på älven och i sågen, om arbetarprotester och hur dessa slogs ner från arbetsgivarhåll. Vi berättar också om den lilla orten Ljusne, där det mesta utspelade sig och om en släkt som byggde upp en av landets största förmögenheter.
Köpmannen från Stralsund hette Wilhelm Kempe. Han anlände till Sverige på 1820-talet. År 1843 gifte han sig med sin kusin Johanna Wallis och de fick dottern Wilhelmina. Hon gifte sig med Walther von Hallwyl och blev så småningom en framstående samlare. Wilhelmina anlitade arkitekten på modet för att bygga ett överdådigt stadspalats för hennes samlingar av antikviteter och konst. Här förlades också huvudkontoret för Ljusne-Woxna AB. Wilhelmina var tidigt inställd på att palatset skulle bli ett museum. Det testamenterades till svenska staten och öppnades 1938. I Skogen bakom palatset tar du del av historien bakom familjen von Hallwyls stora förmögenhet.
Faktaruta
Skogen bakom palatset är en webbutställning. Den är helt digital, producerad för webben utan analog förlaga. De tre museerna Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet har utvecklat ett utställningsverktyg som går att anpassa för olika typer av material, t ex filmklipp, 3D-bilder, högupplösta bilder som man kan zooma i och ljudfiler.
Målet är att enkelt kunna ta fram visuellt tilltalande utställningar och fördjupningsmaterial om museernas samlingar.
Frågor? Kontakta projektets producent Sara Dixon: sara.dixon@lsh.se
Ta del av utställningen! www.hallwylskamuseet.se/skogen
Taggar:
