Handelsbankens ekonomiska prognos: den försiktiga konsumtionen förutspår en avmattning i tillväxten

• Finlands ekonomiska tillväxt saktar in 2019–2021. Handelsbanken sänker Finlands BNP-prognos för 2019 till 1,5 procent (föregående prognos 1,7%) och behåller prognosen för 2020 på 1 procent. År 2021 är BNP-tillväxten endast 0,8 procent. I och med att den ekonomiska tillväxten avtar blir det också slut på minskningen av arbetslöshetsgraden 2021.
• Den globala tillväxten har saktat in under de senaste 12 månaderna. Oron för en svagare ekonomisk utveckling än väntat har brett ut sig eftersom tillväxtutsikterna har varit blygsamma både i Kina och i Europa. Även i USA tycks den starkaste ekonomiska tillväxten ha passerats. Resursbegränsningarna, den politiska osäkerheten och handelskonflikterna har lett till att både företagen och konsumenterna har blivit försiktigare.
• Penningpolitiken har redan blivit en aning lättare när både Fed och ECB har tillkännagett att räntehöjningarna uteblir. Fed börjar sänka räntan 2020 när den ekonomiska situationen kräver penningpolitiskt stöd. ECB kommer inte att inleda några räntehöjningar under denna högkonjunktur. Också i Kina har den ekonomiska politiken blivit stimulerande och vi förväntar oss att en värre recession kan undvikas tack vare åtgärderna för att stödja den globala penning- och finanspolitiken.
• De långa räntorna på statsobligationer sjunker ytterligare i slutet av innevarande år och US-dollarn tappar mot euron. Vi uppskattar att euron kommer att stärkas mot USD-kursen till nivån 1,25 år 2020.

Den finländska ekonomin 

”Enligt konsumentbarometern har de finländska konsumenterna en negativ syn på tillväxten i Finland i år”, säger Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius.  

År 2018 stannade tillväxten i den privata konsumtionen i sin helhet på 1,4 procent och konsumtionenstillväxten för dagligvaror var negativ redan andra året i rad. Hushållen blev försiktigare och ökade sparandet redan i slutet av fjolåret, vilket sänker våra förväntningar på konsumtionstillväxten 2019–2021. 

”Historien har lärt oss att de finländska konsumenterna är bra på att förutspå vändpunkter i ekonomin”, säger Tiina Helenius. 

Enligt Handelsbanken kommer det gynnsamma sysselsättningsläget i Finland att drabbas av resursbegränsningar: företagens ökade svårigheter med att rekrytera och det lägre antalet planerade rekryteringar tyder på detta. 

”Traditionellt har dessa faktorer också varslat om en vändning i konjunkturläget”, säger bankens ekonom Janne Ronkanen.

Arbetslöshetsgraden i Finland når den lägsta nivån på 6,5 procent 2019–2020 och vänder 2021 uppåt på samma sätt som i övriga eurozonen. År 2021 försvagas arbetsmarknadsläget, vilket innebär att balansen i den offentliga ekonomin inte längre blir bättre eftersom den följer tätt på tillväxten i sysselsättningen, bedömer Handelsbanken.

”Med tanke på Finlands export är de försvagade tillväxtutsikterna i Europa och i synnerhet den breda tillbakagången i den tyska industriproduktionen betydande orosmoment, och än så länge är ingen förbättring i sikte”, säger Tiina Helenius.

Finlands varuexport till Tyskland uppgick till nästan 10 miljarder euro år 2018, och Tyskland var Finlands överlägset största exportland: dess andel var hela 15 procent av Finlands hela varuexport. Båda ekonomierna lider av avmattningen i tillväxten i världsekonomin och i synnerhet på tillväxtmarknaderna.

Det svagare förtroendeklimatet i Europa i början av året hotar att minska den europeiska investeringsefterfrågan ytterligare. Detta hotar tillväxten i Finland i första hand på grund av vår investeringsexport men också på grund av investeringskonjunkturen i vår egen företagssektor. De finländska företagens (exkl. finansföretagen) investeringsgrad, alltså investeringarna i relation till bruttonationalprodukten, ser ut att bli mycket svag under denna högkonjunktur. Investeringsgraden minskade faktiskt betydligt i fjol.

Tillväxten i världsekonomin mattas av, men en allvarlig recession kan undvikas 

Den globala tillväxten har saktat in under 12 månader. Oron för en svagare ekonomisk utveckling än väntat har brett ut sig då tillväxtutsikterna har varit blygsamma både i Kina och i Europa. Även i USA tycks den starkaste ekonomiska tillväxten ha passerats. Avmattningen i den globala tillväxten återspeglar en typisk mognande fas av högkonjunkturen där resursbegränsningarna börjar begränsa tillväxten och de stimulerande effekterna av den tidigare ekonomiska politiken avtar. Den politiska osäkerheten och handelskonflikterna har samtidigt lett till att både företagen och konsumenterna har blivit försiktigare. 

En central faktor som har försämrat tillväxtförutsättningarna i världsekonomin är avmattningen i den kinesiska ekonomiska tillväxten till följd av tidigare åtstramningar av penning- och kreditpolitiken. Nu har myndigheterna i Kina ändrat riktning och den ekonomiska tillväxten backas upp genom penning- och kreditpolitiska åtgärder och med skattelättnader. Vi förväntar oss att effekterna ska bli synbara i slutet av året men åtgärderna kan inte förhindra avmattningen i den kinesiska BNP-tillväxten. 

Avmattningen i den globala efterfrågan har påverkat Europa särskilt mycket. I Europa har företagssektorns konjunkturbarometrar, industrins orderingång och produktionen fortsatt att sjunka under våren. Italien har råkat in i en recession och i Tyskland är nedgången i industriproduktionen oroväckande. Eurozonens utsikter överskuggas också av osäkerheten kring brexitprocessen. Arbetsmarknadsläget är ändå fortsatt starkt, vilket betyder att det fortfarande finns goda förutsättningar för konsumtionstillväxt. 

I USA var utvecklingen en annan ännu 2018 och tack vare den starkare tillväxten var landet en ljusglimt i världsekonomin. Nu har utsikterna försämrats eftersom den ekonomiska statistiken för början av året har varit sämre. Centralbankens tidigare åtstramning av penningpolitiken ser ut att minska efterfrågan på de räntekänsliga områdena i ekonomin: hushållens konsumtion har ökat klart svagare och både investeringarna i bostadsbyggen och bostadsköpen har minskat. Dessutom har den amerikanska exporten lidit av avmattningen i den globala efterfrågan och handelskonflikterna har lett till osäkerhet som tär på företagens investeringsvilja.  

Penningpolitiken har världen över redan blivit en aning lättare, när både Fed och ECB har tillkännagett att räntehöjningarna uteblir, och de har också valt att vidta andra stödåtgärder. Vi tror att Fed inleder räntesänkningarna 2020 när det ekonomiska läget försämras mer kännbart och vi förväntar oss sammanlagt tre räntesänkningar av Fed. ECB kommer inte att höja räntan 2019–2021. När den ekonomiska politiken också i Kina har blivit stimulerande förväntar vi oss att en värre recession kan undvikas tack vare stödåtgärderna till den globala penning- och finanspolitiken. På grund av de försvagade tillväxtförväntningarna börjar de långa räntorna på statsobligationer sjunka ytterligare i slutet av innevarande år och US-dollarn tappar mot euron. Vi uppskattar att EUR/USD-kursen kommer att närma sig nivån 1,25 år 2020. 

Den uppdaterade ekonomiska prognosen kan läsas i sin helhet i bilagan (på finska).

Ytterligare information: Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404 

                                     Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403 

                                     E-postadresserna har formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

Se videon (på finska): Ekonomisk prognos med Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius och ekonom Janne Ronkanen (4:24)

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i 20 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 12 000 personer. Banken är känd för sin belönade och flexibla kundservice, utmärkta kreditrating samt stabilitet. Handelsbanken Finland betjänar privata och företagskunder i 36 kontor som också förmedlar kunderna den service bankens hela internationella nätverk erbjuder. Handelsbanken har i Finland drygt 600 medarbetare. Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871.

Taggar: