Handelsbankens ekonomiska prognos: Finland undgår inte den globala smittan

• Finlands ekonomiska tillväxt saktar in och Handelsbanken sänker tillväxtprognoserna för BNP en aning för åren 2019–21. Vi förutspår att den finländska ekonomin i år växer med 1,4 procent (1,5 % i vår föregående prognos), år 2020 med 0,7 procent (0,9 %). År 2021 kommer tillväxten att få ny fart och uppgår till 1,0 procent (1,1 %). Det blir bottenkänning för arbetslöshetsgraden 2019–2020 men den stiger lite år 2021.
• Världsekonomins tillväxt har tappat fart, och de politiska osäkerhetsfaktorerna, bland annat Brexit och handelskriget, tynger tillväxten alltmer. Samtidigt har den globala industriella konjunkturen mattats av väsentligt. En global recession kan emellertid undvikas när centralbankernas stimulerande penningpolitik och hushållens konsumtionsefterfrågan stöder den ekonomiska tillväxten.
• ECB kommer att hålla inlåningsräntan kvar på minus 0,50 procent de närmaste åren. Det nya stimulansprogrammet som inleds i november måste dock utvidgas i fortsättningen. I euroområdet är utrymmet för mer expansiv penningpolitik mycket begränsat, vilket gör att finanspolitiken skulle behöva axla ett större ansvar för stabiliseringspolitiken. USA:s centralbank Fed kan knappast låta bli att fortsätta sina stimulansåtgärder. Av Fed förväntar vi oss två nya räntesänkningar, den första i december och den andra i början av nästa år.

Finlands ekonomi 

Finlands ekonomiska tillväxt har fortfarande varit måttlig, men de globala tillväxtbekymren – de starkt försvagade ekonomiska utsikterna i synnerhet i Tyskland och Sverige – hotar också Finlands inhemska och yttre efterfrågan åren 2020–21. Den privata konsumtionen var dämpad i början av året, och det kännbart försämrade konsumentförtroendet förebådar inte någon rejäl återhämtning inom den närmaste framtiden. Också byggkonjunkturen håller på att mogna och den goda tillväxtbanan kommer att tyna bort nästa år. Vi förväntar oss att den inhemska efterfrågan dvs. verkningarna av konsumtions- och investeringsökningen blir blygsam under åren 2020–21.

Industriproduktionen har alltjämt hållit en hyfsat rask tillväxttakt, och den globala industriella nedgången har ännu inte nämnvärt berört Finland. I synnerhet maskin- och metallvaruindustrin har tack vare sina starka orderstockar upprätthållit totalproduktionens tillväxt. Industrins och varuexportens utsikter skuggas emellertid av att Finland historiskt sett har följt Tysklands industrikonjunktur.

”När Tysklands industri nu visar tydliga tecken på nedgång och också Sveriges industri redan uppvisar symptom kan inte heller Finland undvika att smittas. Det finns redan tydliga tecken på en minskning av nya exportbeställningar också i Finland”, säger Handelsbanken Finlands ekonom Janne Ronkanen.

I Finland har de senaste årens starka sysselsättningstillväxt nästan slutat, och den säsongutjämnade arbetslöshetsgraden har sedan våren inte längre sjunkit.

”När vi i fortsättningen inte längre får draghjälp av den av den globala ekonomiska konjunkturen och företagens planer på nya rekryteringar verkar falna, ser vi också att arbetslöshetsgraden svänger uppåt senast år 2021”, säger Ronkanen.

Med tanke på detta verkar regeringens önskemål gällande fortlöpande stark sysselsättningstillväxt och ökning av sysselsättningsgraden till 75 procent för optimistiska. Säkerställande av den offentliga ekonomins hållbarhet kräver förmodligen finanspolitiska åtstramningsåtgärder under de kommande åren.

I den globala ekonomin finns tillväxtrisker, men bekämpningsmetoderna är få

Den globala ekonomins tillväxt har saktat av och osäkerheten kring Brexit samt handelskriget mellan USA och Kina tynger tillväxten allt mer. Den globala industrikonjunkturen är redan mycket svag och de förutseende nyckeltalen, såsom företagens nya beställningar och industrins inköpschefsindex, förebådar inte en vändning till det bättre. De länder som är beroende av industrin och exporten, såsom Tyskland och Kina, känner starkt följderna av den minskade globala industriproduktionen.

Nu finns det också tydligare tecken på att den avmattade tillväxttakten så småningom sprider sig till servicesektorn och USA:s ekonomiska tillväxt avtar.

”Trots de betydande riskerna ser vi att en global nedgång kan undvikas när centralbankernas allt mer stimulerande penningpolitik och hushållens konsumtionsefterfrågan bär upp den ekonomiska tillväxten”, konstaterar Ronkanen.

Tillväxten fortsatte att mattas av i Kina under sommaren och myndigheterna fortsätter att stimulera ekonomin, trots att man inte vill inleda en ny omfattande ökning av kreditgivningen. I fortsättningen beror omfattningen av den ekonomiskpolitiska stimulansen på hur handelskriget och den globala efterfrågan utvecklas. Det är emellertid sannolikt att tillväxten i Kina avmattas gradvis oberoende av hur handelskriget mellan USA och Kina utvecklas.

För Euroområdet utlovas endast svag tillväxt

Den globala osäkerheten och försvagade efterfrågan utgör en börda för euroområdets fabriksindustri, speciellt i Tyskland. Samtidigt har euroområdets service- och byggsektor hittills klarat sig. När det inte längre finns just alls utrymme för lättnader i penningpolitiken i euroområdet, ökar finanspolitikens roll i balanseringen av ekonomin. De flesta tecknen tyder emellertid på att de finanspolitiska åtgärderna kommer att vara för obetydliga och att de kommer för sent för att kunna hindra fördjupningen av euroområdets nedgång. På det stora hela förutspår vi en svag tillväxt under hela prognosperioden, om också man i slutet av perioden år 2021 redan kan se tecken på återhämtning.

Det går fortfarande bra för ekonomin i USA då arbetslöshetsgraden är historiskt låg. Sysselsättningen ökar emellertid inte längre i samma takt som tidigare. Hushållens förtroende är fortlöpande starkt, och vi förväntar oss att konsumtionen fortsätter att öka kraftigt inom den närmaste framtiden. Den globala efterfrågan och handelskriget tynger emellertid också USA:s fabriksindustri och företagens investeringsiver. Också servicesektorns förtroende som länge stött tillväxten har helt nyligen försämrats, vilket vittnar om att en konjunkturvändning är nära.

Centralbankerna har svarat på utvecklingen med nya stimulansåtgärder, vilket har jämnat ut den ekonomiska nedgången. USA:s centralbank Fed har genomfört två räntesänkningar efter juli. Fed kan knappast låta bli att fortsätta på samma linje, när den ekonomiska tillväxten klart tappar fart i USA.

”Vi förväntar oss två nya räntesänkningar av Fed, den första i december och den andra i början av nästa år. ECB:s nya penningpolitiska stimulans, bland annat en 10 räntepunkters sänkning av inlåningsräntan och nya kvantitativa lättnader, inverkar endast lite på realekonomin om stimulansprogrammet inte utvidgas i fortsättningen. Däremot tror vi att inlåningsräntan stannar på -0,50 procent under de närmaste åren”, förutspår Ronkanen.

De långa räntorna på statsobligationer är rekordlåga i Europa och lägst på tre år i USA. Vi bedömer att de svaga konjunkturutsikterna håller räntorna låga ännu en lång tid. Vi förväntar oss att den globala ekonomin återhämtar sig en aning år 2021, och detta kan leda till en räntehöjande effekt både i USA och i Europa. Räntorna förblir emellertid mycket låga.

Den uppdaterade ekonomiska prognosen (på finska) kan läsas i sin helhet genom att klicka här.

Ytterligare information: Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403, janne.ronkanen@handelsbanken.fi

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet runtom i världen och den sysselsätter drygt 12 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, och Handelsbanksaktien är den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.

Handelsbanken Finlands kontorsrörelse består av 36 bankkontor, huvudkontorsfunktioner, kapitalförvaltningstjänster och Handelsbanken Finans Abp. I Handelsbanken Finland ingår även investeringsbanken Handelsbanken Capital Markets som omfattar livförsäkringsbolaget Handelsbanken Liv samt riskhantering, värdepappershandel och kapitalmarknadsverksamhet. Handelsbanken Securities Services svarar för värdepappersförsvarstjänsterna. Handelsbanken har i Finland ca 600 medarbetare.