Handelsbankens ekonomiska prognos: konsumenternas försiktighet varvas med hotbilder för den globala ekonomin

• Finlands ekonomiska tillväxt saktar in 2019–2021. Vi förutspår att den finländska ekonomin i år växer med 1,5 procent (samma som i vår föregående prognos). År 2020 kommer BNP-tillväxten att avta till 0,9 procent (1,0 %). År 2021 kommer den ekonomiska tillväxten att få ny fart och uppgår till 1,1 procent (0,8 %). Det blir bottenkänning för arbetslöshetsgraden 2019–2020 men den stiger lite 2021.
• Tillväxttakten för världsekonomin lider av de globala politiska spänningarna och avmattningen i den industriella konjunkturen. En recession kan emellertid undvikas tack vare centralbankernas proaktiva penningpolitik.
• ECB kommer att sänka inlåningsräntan i september samt att införa ett progressivt system för inlåningsräntan och inleda nya kvantitativa lättnader i slutet av året. USA:s och eurozonens penningpolitiska linje är mer symmetrisk än tidigare och därför tappar US-dollarn endast måttligt mot euron.

I Finland varvas konsumenternas försiktighet med hotbilderna för den globala ekonomin 

”Finland är inte immunt mot avmattningen i den globala industriella konjunkturen och de centrala barometrarna pekar på mycket utmanande omständigheter i slutet av året. I detta läge blir utrikeshandelns effekt på tillväxten i Finland blygsam”, säger Handelsbankens chefsekonom Tiina Helenius. 

Spänningen i världspolitiken och handelskonflikterna samt avmattningen i den kinesiska ekonomiska tillväxten har lett till osäkerhet i konsumenternas och företagens förväntningar och det är ingen överraskning att den inhemska efterfrågan redan minskade i början av året. Avmattningen var särskilt kännbar i hushållens konsumtionstillväxt, vilket troligen beror på den ökade oron för läget på arbetsmarknaden.  

”Oron är inte helt omotiverad eftersom tillväxten i sysselsättningen har minskat under våren och sommaren. Enligt vår prognos når arbetslöshetsgraden botten i år och nästa år och stiger lite 2021”, säger Helenius. 

På grund av inflyttningen till tillväxtcentra och i synnerhet till huvudstadsregionen finns det i Finland ett stort strukturellt behov av investeringar i bostadsbyggnader samt fastighets- och infrastrukturbyggande. 

”Antalet bygglov och inledda byggen tyder dock på att byggnadskonjunkturen nu kyls ner, främst på grund av osäkerheten kring konjunkturen, och vi tror inte att investeringarna i snitt kommer att öka 2019–2020”, säger bankens ekonom Janne Ronkanen.  

Balansen och hållbarheten hos den offentliga ekonomin i Finland grundar sig under den nya regeringen och även på lång sikt på en ökning av sysselsättningen. Regeringens mål för sysselsättningsgraden på 75 procent är utmanande men inte omöjligt. Det förutsätter dock att förhållandena under den ekonomiska konjunkturen är gynnsamma med tanke på tillväxten i sysselsättningen. 

”Vi förväntar oss att sysselsättningsgraden blir något högre än 73 procent år 2021”, säger Ronkanen.

Världsekonomin balanserar mellan tillväxtrisker och centralbankernas stimulans  

Den globala ekonomiska tillväxten har avtagit till följd av de globala spänningarna som tär på aktiviteten och förtroendet i ekonomin. Politiken spelar en central roll i ekonomin – de mest betydande faktorerna är handelskriget mellan USA och Kina samt brexit. Därtill har speciellt avmattningen i den kinesiska efterfrågan medverkat till att världshandeln och den globala industrikonjunkturen planat ut. Trots att tillväxttakten i världsekonomin saktar in tror vi inte på en global recession eftersom centralbankerna i god tid har börjat avvärja de negativa tillväxtriskerna genom en mer stimulerande penningpolitik. 

Eurozonens tillväxttakt saktade in under andra kvartalet. Det svåra läget för industrin i synnerhet i Tyskland samt det svaga företagsförtroendet minskar också investeringarna. Även om den relativt starka sysselsättningen och hushållens inkomsttillväxt backar upp tillväxten, leder problemen i den internationella handeln och den globala efterfrågan till att eurozonens tillväxt sjunker 2019–21. Också oron för ett avtalslöst brexit påverkar utsikterna i hög grad, även om vi tror att parlamentet lyckas stoppa det. Tiden för en lösning börjar emellertid rinna ut. 

I USA är ekonomin fortsatt stark. Arbetslösheten är mycket låg historiskt sett och konsumenternas förtroende är på en god nivå tack vare det goda sysselsättningsläget och de högre lönerna. Den ekonomiska tillväxten mattades dock av under andra kvartalet till följd av försvagningen av utrikeshandeln och investeringarna. Vi förväntar oss att den ekonomiska miljön är betydligt svagare och att arbetslösheten stiger 2020. Feds mer expansiva penningpolitik motverkar emellertid avmattningen i tillväxten och sätter fart på den 2021. 

I Kina har stimulansåtgärderna inte förmått stabilisera den ekonomiska tillväxten utan avmattningen har fortsatt i och med att handelskriget eskalerat. Den ökade osäkerheten har redan minskat de utländska företagens direkta investeringar i Kina men aktiviteten inom fastighetsbyggande är fortfarande stabil. Kina kommer sannolikt att fortsätta att stimulera ekonomin men kan inte helt och hållet avvärja de negativa tillväxteffekter som handelskriget för med sig. 

Långsam inflation möjliggör penningpolitisk riskhantering  

Fed sänkte räntan redan i juli och beskrev sänkningen snarare som en proaktiv finjustering än som en början på en räcka av räntesänkningar. Vi förväntar oss två räntesänkningar med 25 räntepoäng i år och en 2020. Vi förväntar oss vidare att ECB kommer att sänka inlåningsräntan i september, införa ett progressivt räntesystem och inleda nya kvantitativa lättnader i slutet av året.  

Eftersom USA:s och eurozonens penningpolitiska linje i detta nu är mer symmetrisk än tidigare tror vi att US-dollarn tappar lite mindre mot euron än vad vi förutspått tidigare. De kinesiska myndigheterna tycks nu godta en försvagning av valutan mot dollarn. Investeringsmarknaden för värdepapper med hög risk är fortlöpande volatil till följd av det starka sambandet mellan geopolitiken och den globala penningpolitiken.  

Den uppdaterade ekonomiska prognosen kan läsas i sin helhet här.

Ekonomernas kommentarer finns också tillgängliga som video (på finska).

Ytterligare information:

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404 

Janne Ronkanen, ekonom, tfn 010 444 2403 

E-postadresserna har formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet runtom i världen och den sysselsätter drygt 12 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, och Handelsbanksaktien är den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.

Handelsbanken Finlands kontorsrörelse består av 36 bankkontor, huvudkontorsfunktioner, kapitalförvaltningstjänster och Handelsbanken Finans Abp. I Handelsbanken Finland ingår även investeringsbanken Handelsbanken Capital Markets som omfattar livförsäkringsbolaget Handelsbanken Liv samt riskhantering, värdepappershandel och kapitalmarknadsverksamhet. Handelsbanken Securities Services svarar för värdepappersförsvarstjänsterna. Handelsbanken har i Finland ca 600 medarbetare.