Handelsbankens konjunkturprognos: Återhämtning i skuggan av strukturella problem
- Finland: Återigen på tillväxtspåret, men återhämtningen blir svag
- Euroområdet: Hög arbetslöshet ökar risken för deflation
- Världsekonomin: Skillnader i penningpolitik på grund av avvikande ekonomiska utsikter
Handelsbankens ekonomer förutspår att Finlands bruttonationalprodukt i år minskar. Prognosen är -1,2 procent (-0,2). Nästa år förväntas totalproduktionen öka något mindre än vad tidigare prognoser antytt, dvs. med 1,5 procent (2,0). BNP-prognosen för 2015 BKT är oförändrad, dvs. 2,2 procent.
- I Finland är styrkan i återhämtningen beroende av efterfrågan från utlandet. Den inhemska efterfrågan och investeringarna är för svaga för att kunna få igång en tillväxt, så länge den strama finanspolitiken fortsätter. Det finns tecken på måttligt ökad optimism och högre tillväxt på många viktiga exportmarknader. På grund av strukturförändringar inom den finska industrin förväntar vi oss en måttlig återhämtning av exporten jämfört med tidigare uppgångar. Det är en oroande utveckling att produkter med lägre mervärde, som mellanvaror, råvaror och bränsle, ökar sin andel av exportvärdet medan exporten av varor med högre mervärde stöter på problem. Dessutom finns det få möjligheter att snabbt omorganisera industristrukturen, konstaterar chefsekonomen för Handelsbanken Finland Tiina Helenius.
Vändningen på arbetsmarknaden ser ut att dröja
- Förtroendeundersökningar tyder på att den värsta nedgången i sysselsättningen är över. Ingen av de mest arbetskraftsintensiva sektorerna väntar sig dock en ökning i sysselsättningen. I stället kommer sysselsättningsgraden inte att sjunka lika skarpt under de närmaste månaderna. Betraktar man endast arbetslöshetsgraden så får man en alltför positiv bild av situationen på arbetsmarknaden, för bortfallet från arbetskraften har varit större än väntat. Detta i sin tur har begränsat ökningen av arbetslösheten, bedömer Handelsbanken Finlands ekonom Tuulia Asplund.
Långsamt ökande sysselsättning, budgetåtstramningar och små löneförhöjningar dämpar enligt Tuulia Asplund hushållens konsumtionsvilja. Därför förväntas den privata konsumtionen öka endast blygsamt under 2013–2014. Då konsolideringen av de offentliga finanserna fortsätter, är den låga inflationstakten och räntan inte till mycket nytta för hushållen. Effekterna syns redan på bostadsmarknaden, för ökningstakten på nya bolån har minskat kraftigt, påperkar ekonomerna.
Euroområdet hotas av deflation
Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har stabiliserats men tillväxten är blygsam. Hög arbetslöshet, särskilt i de södra delarna, är en av de viktiga faktorer som pressar ned löner och priser. Euroområdet har nu hamnat i en sits som liknar den Japan befann sig i under flera år. Prisnivån är hög jämfört med de huvudsakliga konkurrenterna men valutan håller sitt värde. I stället måste den inhemska prisnivån justeras nedåt. Till skillnad från Japan är arbetslösheten hög, vilket ökar riskerna för deflation. Därför tror ekonomerna att ECB ytterligare lättar på penningpolitiken.
Globala skillnader i penningpolitiken på grund av avvikande ekonomiska utsikter
De ekonomiska utsikterna är mycket olika vilket innebär, att penningpolitiken står inför helt olika utmaningar runt om i världen. Inflationstrycket har redan lett till räntehöjningar i flera tillväxtländer. Det har också legat bakom den kinesiska centralbankens tvekan att satsa på stimulansåtgärder och acceptera en starkare valuta vilket har bidragit till att dämpa återhämtningen i tillväxtländer.
USA har lagt många problem bakom sig vilket talar för ett skifte i penningpolitiken. Vi räknar med att ett sådant skifte äger rum inom en snar framtid. Om penningpolitiken under en återhämtning skulle förbli expansiv alltför länge, ökar risken för nya finansiella bubblor. Sannolikt börjar Fed dra ned sina inköp av statsobligationer inom kort. En första räntehöjning blir aktuell i slutet av 2014.
De kortfristiga räntorna i euroområdet och USA har rört sig likartat under 2013 men dollarn har ändå försvagats mot euron. En av orsakerna kan vara den samtidiga ökningen av Feds balansräkning och minskningen av ECB:s balansräkning. Feds ändrade räntepolitik och åtgärder som ökar ECB:s balansräkning torde stärka dollarn mot euron nästa år. Om euron stärks ytterligare kommer deflationstrycket i euroområdet att öka.
Konjunkturprognosen i sin helhet finns tillgänglig som bilaga (på finska).
Tilläggsinformation:
Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404
Tuulia Asplund, ekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2403
e-postadresserna är i formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi
Finlands ekonomiska utveckling, Handelsbankens prognos
| Tillväxtprognos, Finland % | ||||||
| Ändring i %, tidigare prognos inom parentes | 2011 | 2012 | 2013E | 2014E | 2015E | |
| Privat konsumtion | 2,6 | 0,2 | -0.5(0.5) | 0.7(1.0) | 1.3(1.7) | |
| Offentlig konsumtion | 0,5 | 0,6 | -0.8(0.7) | 0.2(0.5) | 0.2(0.5) | |
| Investeringar | 5,7 | -1 | -2.7(-2.5) | 1.7(3.5) | 5.0(5.0) | |
| Export | 2,8 | -0,4 | -0.3(-1.3) | 4.0(4.6) | 6.5(4.5) | |
| Import | 6,2 | -1,2 | -2.1(-3.5) | 2.2(3.0) | 5.4(4.2) | |
| BNP | 2,7 | -0,8 | -1.2(-0.2) | 1.5(2.0) | 2.2(2.2) | |
| Inkomstnivåindex | 2,7 | 3,2 | 2,1 | 1,7 | 1,4 | |
| Konsumentprisindex | 3,4 | 2,8 | 1,5 | 1,6 | 2,2 | |
| Arbetslöshetsgrad* | 7,8 | 7,7 | 8,1 | 8,1 | 7,8 | |
| Offentliga samfundens finansiella sparande** | -0,7 | -1,8 | -2,1 | -1,7 | -1 | |
| * procent av arbetskraft | ||||||
| ** procent av BNP | ||||||
| Källa: Handelsbanken |
Handelsbanken Finland
Camilla Sågbom
kommunikationschef
Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i totalt 24 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 11 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, vilket gör Handelsbanksaktien till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.
I Finland har Handelsbanken 45 kundkontor runtom i landet, huvudkontorsverksamheten i Helsingfors samt bankens finans-, fond- och livförsäkringsbolag, Capital Markets-verksamheten, Handelsbanken Kapitalförvaltning och Private Banking samt Handelsbanken Custody som svarar för värdepappersförvarstjänsterna. Handelsbanken Finland hade 605 medarbetare i slutet av år 2012.