Handelsbankens konjunkturprognos: Återhämtningen måste drivas av högre lönsamhet

Report this content
  • Tekniskt sett befinner sig Finland inte i en recession, men utvecklingen har stagnerat
  • Det kommer blandade signaler från världsekonomin, men oljepriset är en positiv chock
  • ECB kan undvika deflation genom att följa Japans centralbank – euron måste falla betydligt
  • Ryssland har allt färre alternativ

Återhämtningen i Finland måste drivas av företag och investeringar

Handelsbankens ekonomer förutspår, att Finlands bruttonationalprodukt i år varken kommer att öka eller minska (-0,3). Totalproduktionen förväntas nästa år öka mindre än vad tidigare prognoser antytt, dvs. 0,5 procent (+0.8). BNP-prognosen för 2016 har sänkts till 1,5 procent (+1,8).

”Orsakerna till Finlands svaga prestationsförmåga är i hög grad strukturella. Därför blir återhämtningen både trög och smärtsam”, berättar Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius.

I Finland är lönekostnaderna för höga i förhållande till förädlingsvärdet i den nuvarande produktionen.  Detta minskar företagens lönsamhet. Den minskade lönsamheten i sin tur har lett till färre jobb i den privata sektorn. Dessutom överstiger tillgången på befintliga industriprodukter efterfrågan, vilket har lett till minskade investeringar och bristande uppgradering av produktionsmedlen.

 ”Detta är en ond cirkel och det är givet att företagen måste bli lönsamma på nytt för att tillväxten ska kunna ta fart. Finska företag måste anpassa sitt utbud efter de strukturella förändringarna som skett i den globala efterfrågan. Det krävs utveckling av nya produkter och tjänster samt investeringar i nya verksamheter. Om lönsamheten inte förbättras, kommer den här förändringen inte att ske”, påpekar Helenius.

Lägre sysselsättning och låga företagsvinster tillsammans med minskad konsumtion och färre investeringar har urholkat skattebaserna. Samtidigt har statsutgifterna fortsatt att öka till följd av högre arbetslöshet och en åldrande befolkning.

”Skattebördan per anställd har ökat, vilket har haft en negativ inverkan på köpkraft, privat konsumtion och hushållens investeringar. Risken är att den ekonomiska aktiviteten avtar, och utrymmet för att öka beskattningen av företag eller hushåll blir mycket begränsat”, konstaterar Handelsbankens ekonom Tuulia Asplund.

Blandade signaler från världsekonomin, men fallande oljepriser är en positiv chock

Den globala ekonomin utvecklas i stort sett som väntat. Den ekonomiska aktiviteten i USA ökar stadigt samtidigt som arbetsmarknaden gradvis stärks. Som vi redan tidigare argumenterat, kommer detta att leda till en mer restriktiv penningpolitik.

I euroområdet är situationen helt annorlunda och motiverar därför kraftfulla åtgärder för att få igång ekonomin.  Euron måste försvagas betydligt för att underlätta en återhämtning som den i USA och Japan. Euroområdets utsikter ser bättre ut tack vare fallande oljepriser, även om effekten troligen blir mer dämpad än i USA.

”I euroområdet har företagens vinster varit en besvikelse i flera år. Vinstprognoserna har normalt reviderats ned med cirka 30 procent från första uppskattningen till slutresultatet. Totalt sett uppskattas vinsterna för de europeiska storföretagen, exklusive finanssektorn, ha stigit med ca 4 procent år 2014 jämfört med 2007. Motsvarande siffra för USA är 66 procent”, jämför Asplund och Helenius.

”Det är inte att undra på att företagen i USA investerar och nyanställer medan företagen i euroområdet inte gör det, och att lönerna i USA stiger medan löneökningarna i euroområdet blir allt mindre”, konstaterar Asplund ja Helenius.

Enligt Handelsbankens ekonomer krymper manöverutrymmet för Ryssland stadigt: Ekonomin har stagnerat och mycket pekar på att BNP nästa år kommer att falla. Om inte oljepriserna vänder upp, ser det knapert ut i ett längre perspektiv. Både realekonomin och penningmarknaden kommer att känna av det ökade trycket och om ingenting händer, hotas den sociala och politiska stabiliteten. Ekonomin skulle gynnas av en nedtrappning av konflikten med väst men det behövs också annat än diplomati för att Ryssland ska svänga in på en mer positiv utvecklingsbana.

Konjunkturprognosen finns i sin helhet tillgänglig som bilaga (på finska).

Tilläggsinformation:

Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn. 010 444 2404

Tuulia Asplund, ekonom, tfn 010 444 2403

e-postadresserna är i formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi

Finlands ekonomiska utveckling, Handelsbankens prognos

Ändring i %, tidigare prognos inom parentes 2012 2013 2014E 2015E 2016E
Privat konsumtion 0,1 -0,7 -0.4(-0.2) 0.2(0.7) 1.1(0.9)
Offentlig konsumtion 0,7 1,5 0.2(0.2) 0.2(0.2) 0.5(0.5)
Investeringar -2,5 -4,8 -4.7(-3.7) -0.5(0.0) 3.5(4.0)
Export 1,2 -2,3 0.9(0.9) 4.7(3.3) 3.7(4.9)
Import 1,3 -3,2 0.0(0.6) 2.7(2.8) 3.5(2.8)
BNP -1,5 -1,2 0.0(-0.3) 0.5(0.8) 1.5(1.8)
Inkomstnivåindex 3.2 2.1 1.4 1.2 1.3
Konsumentprisindex 2.8 1.5 1.1 1.2 1.7
Arbetslöshetsgrad* 7.7 8.2 8.7 8.8 8.6
Offentliga samfundens finansiella sparande** -2,1 -2,4 -2,6 -2,4 -2,0
* procent av arbetskraft
** procent av BNP
Källa: Handelsbanken

Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i totalt 24 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 11 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Sedan flera år tillbaka har Handelsbanken legat i topp i en stor kundnöjdhetsmätning både i Finland och i de andra nordiska länderna (EPSI Rating). Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, vilket gör Handelsbanksaktien till den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.

I Finland har Handelsbanken 46 kundkontor runtom i landet, huvudkontorsverksamheten i Helsingfors samt bankens finans-, fond- och livförsäkringsbolag, Capital Markets-verksamheten, Handelsbanken Kapitalförvaltning och Private Banking samt Handelsbanken Custody som svarar för värdepappersförvarstjänsterna. Handelsbanken Finland hade 606 medarbetare i slutet av år 2013.