Handelsbankens konjunkturprognos: På jakt efter den försvunna konkurrenskraften
- I Finland blir återhämtningen långsam och påfrestande; en hållbar återhämtning förutsätter strukturella förändringar i ekonomin.
- Den ekonomiska tudelningen mellan USA och euroområdet består.
- Euroområdets realekonomi är på väg mot rätt håll, men ECB:s hjälp behövs ännu.
- Det har skett förbättringar på arbetsmarknaderna i västländerna, men det historiska sambandet mellan arbetsmarknaden och löneinflationen verkar saknas
Den svåra vägen till återställd konkurrenskraft i Finland går via reformer
Handelsbankens ekonomer förutspår att Finlands bruttonationalprodukt i år ökar med 0,5 procent och nästa år med 1,5 procent (samma prognos som i december 2014). BNP-prognosen för 2017 är 1,6 procent.
”Finland bör gynnas av de förbättrade tillväxtutsikterna i Europa men den kollapsade exporten till Ryssland skapar stor osäkerhet kring den utländska efterfrågan”, konstaterar Handelsbanken Finlands chefsekonom Tiina Helenius.
Utvecklingen för både extern efterfrågan och ekonomin i stort efter finanskrisen pekar på att det finns allvarliga strukturella begränsningar och kostnadshinder för tillväxten. På grund av olösta problem blir återhämtningen långsam.
”Lönsamheten i företagssektorn måste återställas för att investeringar och sysselsättning ska ta fart igen. Därför måste Finland svälja samma beska medicin som länderna i Sydeuropa. Arbetskostnaderna ska minska via konkurrenskraftig lönesättning och förbättrad produktivitet”, tror Helenius.
Handelsbankens ekonomer hoppas att den nya regeringen, med stöd av aktörer på arbetsmarknaden, inför en återhållsam lönebildning och en arbetsmarknadsreform som stimulerar utbudet av arbetskraft.
Viss ljusning av hushållens utsikter
Indikatorerna för konsumentförtroendet har förstärkts och närmar sig ett långsiktigt genomsnitt, något som talar för en ljusare framtid för hushåll.
”Envis stagnation har lett till missmod bland de arbetssökande. Detta tillsammans med ogynnsam befolkningsstruktur och strukturella förändringar inom vissa industrisektorer har minskat deltagandet på arbetsmarknaden till nivåer före millennieskiftet. Detta har negativ inverkan på ökningen av hushållens disponibla inkomster och på statsfinanserna”, påpekar Handelsbankens ekonom Tuulia Asplund.
Billigare olja bidrar till ökad köpkraft hos hushållen och den europeiska centralbanken håller räntorna låga under de närmaste åren. Efterfrågan på lån ökar och ökningstakten i bolånestocken avtar inte längre.
”Ökad aktivitet på bostadsmarknaden förutsätter bevis på att arbetsmarknaden håller på att återhämta sig. Det händer knappast före 2016”, säger Tuulia Asplund.
Den globala ekonomiska tudelningen består
Även om tillväxten i USA mattades tillfälligt under första kvartalet fortsätter ekonomin att stärkas. Vi förväntar oss att arbetslösheten minskar och att centralbanken Fed inom en snar framtid kommer att strama åt sin penningpolitik. Det talar för att dollarn fortsätter att stärkas.
I euroområdet har ekonomin utvecklats sidledes. Efter att ECB bestämde sig för att mer helhjärtat satsa på kvantitativ stimulans har euron försvagats samtidigt som vi sett en förbättring av läget på kreditmarknaden.
”Kapacitetsutnyttjandet är mycket lågt på många håll i euroområdet och med undantag av Tyskland är arbetslösheten för hög för att deflationstrycket ska minska. Vi tror därför att ECB kommer att bortse från risken för överhettning i Tyskland och istället fokusera på att stimulera”, kommenterar Tiina Helenius.
I Kina bekräftar den senaste tidens data att tillväxten håller på att avmattas. Givet att detta främst beror på strukturella faktorer kommer inte utvecklingen att kunna stoppas av konventionella finans- och penningpolitiska stimulansåtgärder. Alla risker till trots tror vi att Kina undviker en hårdlandning.
I många centrala västekonomier har det efter finanskrisen skett stora förbättringar på arbetsmarknaden, men det historiska sambandet mellan arbetsmarknaden och löneinflationen verkar saknas. Detta avspeglar delvis globala trender men är samtidigt ett tecken på att obalansen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft har ökat.
”I de länder där det börjar bli överhettning på arbetsmarknaderna, dvs. där konkurrensen om kunnig arbetskraft ökar, bör vi förvänta oss fortsatt acceleration av reallönerna och arbetskostnaderna per enhet”, skriver Handelsbankens ekonomer.
Konjunkturprognosen finns i sin helhet tillgänglig som bilaga (på finska).
Tilläggsinformation:
Tiina Helenius, chefsekonom, Handelsbanken Finland, tfn 010 444 2404
Tuulia Asplund, ekonom, tfn 010 444 2403
e-postdresserna är i formen: fornamn.efternamn@handelsbanken.fi
| Finlands ekonomiska utveckling, Handelsbankens prognos |
||||||
| Ändring i %, december månads prognos inom parentes | 2013 | 2014 | 2015E | 2016E | 2017E | |
| Privat konsumtion | -0,6 | -0,2 | 0.7(0.2) | 1.1(1.1) | 1.4 | |
| Offentlig konsumtion | 0,6 | 0,2 | 0.2(0.2) | 0.2(0.5) | 0.3 | |
| Investeringar | -5,3 | -5,1 | -0.6(-0.5) | 3.5(3.5) | 3.8 | |
| Export | -0,7 | -0,4 | 3.0(4.7) | 4.3(3.7) | 3.9 | |
| Import | -1,6 | -1,4 | 1.8(2.7) | 3.5(3.5) | 4.6 | |
| BNP | -1,3 | -0,1 | 0.5(0.5) | 1.5(1.5) | 1.6 | |
| Inkomstnivåindex | 2.1 | 1.4 | 1.1 | 1.3 | 1.8 | |
| Konsumentprisindex | 1.5 | 1.0 | 0,0 | 1.2 | 1.8 | |
| Arbetslöshetsgrad* | 8.2 | 8.7 | 9.1 | 8.7 | 8.3 | |
| Offentliga samfundens finansiella sparande** | -2,5 | -3,2 | -2,9 | -2,6 | -2,3 | |
| * procent av arbetskraft | ||||||
| ** procent av BNP | ||||||
| Källa: Handelsbanken | ||||||
Handelsbanken är en nordisk bankkoncern med global verksamhet. I dag har banken verksamhet i totalt 25 länder runtom i världen och den sysselsätter drygt 11 000 personer. Banken är känd för sin starka företagskultur samt kundorienterade och flexibla service. Handelsbanken har sedan flera år tillbaka legat i topp, både i Finland och på bankens övriga hemmamarknader, i en oberoende kundnöjdhetsmätning som genomförs varje år av undersökningsinstitutet EPSI Rating. Handelsbanken grundades i Stockholm år 1871, och Handelsbanksaktien är den äldsta noterade aktien på Stockholmsbörsen. I Finland har banken funnits sedan 1985.
I Finland har Handelsbanken 46 kundkontor runtom i landet, huvudkontorsverksamheten i Helsingfors samt bankens finans-, fond- och livförsäkringsbolag, Capital Markets-verksamheten, Handelsbanken Kapitalförvaltning och Private Banking samt Handelsbanken Custody som svarar för värdepappersförvarstjänsterna. Handelsbanken Finland hade 614 medarbetare i slutet av år 2014.