Handelsbanken: Räkna med dubbelsmäll för hushållen

Report this content

Konjunkturen ser stark ut här och nu, med stigande sysselsättning och fulla orderböcker. Men orosmolnen tornar upp sig. Hushållen drabbas av både högre priser och räntor när Riksbanken fokuserar på inflationsbekämpning. I förlängningen väntar stigande arbetslöshet. Sverige har muskler att hantera en utveckling som drabbar hushållen men det är en svår balansgång. En alltför expansiv finanspolitik skulle elda på inflationen och motverka Riksbankens släckningsförsök, enligt Handelsbankens nya konjunkturrapport.
”Ännu snabbare räntehöjningar ökar risken för exempelvis ett ras i bostadspriserna och en allvarlig lågkonjunktur”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Rysslands krig i Ukraina bidrar till en avmattning av den globala tillväxten och driver upp den redan höga inflationen ännu mer. Kinas utmaning med covid-19 fortsätter och nya nedstängningar bromsar den ekonomiska aktiviteten och fortsätter att orsaka störningar i de globala leveranskedjorna. Den uppdämda efterfrågan efter pandemin håller samtidigt upp tillväxten. Det gör att en global recession kan undvikas, enligt Handelsbankens nya konjunkturrapport.

 

Svår balansgång
Centralbankerna har övergått till att bekämpa inflationen och kommer höja räntorna tills de ser bevis på att inflationen bromsar in. Men det är en svår balansgång.

”Vi bedömer att ekonomier är mer räntekänsliga nu än tidigare och varken vi eller centralbankerna vet vid vilken nivå räntan biter för mycket och hur mycket som krävs för att få ner inflationstrycket”, säger Christina Nyman.

Sannolikt fortsätter centralbankernas snabba räntehöjningar trots att det kommer leda till att tillväxten bromsar in tydligt nästa år. Lägre ekonomisk aktivitet bidrar till att inflationstrycket så småningom avtar.
”Vi räknar därför med att både Federal Reserve och ECB avslutar räntehöjningscykeln redan första halvåret 2023”, säger Christina Nyman.

 

I en temaartikel diskuterar vi hur penningpolitiken påverkas av ESG, där den gröna omställningen riskerar bidra till högre inflation i närtid, men där också sociala faktorer och offentlig styrning har stor betydelse för hur penningpolitiken biter på ekonomin.

 

Höjda räntor oroar hushållen

Det är en historiskt stor skillnad i synen på ekonomin mellan svenska hushåll och företag. Hushållen är lika pessimistiska som i inledningen av pandemin och under finanskrisen medan företagen är fortsatt betydligt mer optimistiska än normalt. Bakgrunden är höga energi-, drivmedels- och matpriser som gröper ur hushållens köpkraft. Företagen har fortfarande fulla orderböcker och kan ta ut ökade kostnader i ökade priser.

”Osäkerheten om framtiden ter sig väldigt stor nu då inflationen är tillbaka och vi ska vänja oss vid att det återigen kostar att låna pengar”, säger Christina Nyman.

 

Inflationen avgörande

Energipriserna svänger kraftigt för närvarande vilket gör det svårt att sia om när den totala KPIF-inflationen når sin topp. Bortsett från energipriser räknar Handelsbankens ekonomer med en fortsatt uppgång hela 2022, till cirka 6 procent. Därefter sjunker inflationen långsamt tillbaka de kommande åren.

”Vi räknar med att löntagare kommer få viss kompensation nästa år för de nu fallande reallönerna men att löneökningarna inte kommer bli så stora att de spär på Riksbankens problem med att nå tvåprocentsmålet på sikt”, säger Christina Nyman.

Den fortsatt höga inflationen gör att Riksbanken väntas höja räntan med en halv procentenhet i juni, enligt prognosen. Därefter bedöms Riksbanken fortsätta med räntehöjningar, upp till 1,75 procent, tills inflationen börjar falla tillbaka.

”Den snabba ränteuppgången kommer kännas för hushåll och företag och framåt 2023 räknar vi med att motvinden för BNP tilltar rejält”, enligt Christina Nyman.

 

Risk för boprisfall

Efterfrågan på svensk export tyngs av den svagare globala tillväxten. Samtidigt som en ljusning på företagens kostnadssida dröjer och möjligheten att föra vidare kostnader minskar. Efterfrågan i Sverige dämpas också av de stigande räntorna, med både svag konsumtion och investeringstillväxt som resultat.

”För ett hushåll med lån på 3 miljoner betyder det 3300 kr mer per månad, och det räknar vi med tränger undan annan konsumtion”, säger Christina Nyman.

Det bidrar till att efterfrågan på att köpa bostäder mattas av. Handelsbanken räknar med gradvis fallande bostadspriser från andra halvåret i år och att vi får en prisnedgång på ca 10 procent under 2022-23. Dessutom förutspås bostadsinvesteringarna minska väsentligt till följd av högre produktionskostnader och osäkrare efterfrågan. Efterfrågan undergrävs ytterligare när den svagare ekonomin bromsar jobbtillväxten och orsakar stigande arbetslöshet, vilket föder tillbaka in i svagare BNP-tillväxt. De svagare tillväxtutsikterna innebär en betydande nedrevidering jämfört med prognosen i mars.

 

Finanspolitiken kritisk

Det försämrade säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina och det kommande Nato-medlemskapet har ökat behovet av mer expansiv finanspolitik i termer av försvarsutgifter. Detta läggs till en rad andra långsiktiga behov, framförallt klimatomställningen. Till skillnad från många andra länder, har Sveriges en låg statsskuld som ger manöverutrymme. Men en alltför expansiv finanspolitik skulle ytterligare elda på inflationen, samtidigt som penningpolitiken gör sitt yttersta för att kyla densamma. I en temaartikel diskuteras policyutmaningarna i euroområdet som där det finanspolitiska utrymmet är betydligt mindre.

 

 

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesman, +46 73 058 30 21

 

För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska Global Macro Forecast
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com

 

Inom parentes: Handelsbanken Konjunkturprognos 26 januari, 2022.

En extra prognosuppdatering publicerades 16 mars 2022

Global Macro Forecast – Interim update in the wake of Russia’s invasion of Ukraine

Taggar:

Prenumerera

Dokument & länkar