Handelsbanken: Svensk ekonomi närmar sig en snabb uppryckning – samtidigt som klyftorna växer

Under pandemin har många svenskar haft möjlighet att spara i ladorna.
Räkna med att det blir en rejäl studs i framförallt konsumtion av tjänster när restriktionerna väl lättas.
– De flesta nöjer sig med att gå tillbaka till ett liknande konsumtionsmönster som innan pandemin, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Samtidigt blir det allt tydligare att pandemin har fått de ekonomiska klyftorna att öka i världen.
 

Stigande bopriser - och fler jobb
I takt med att den ekonomiska aktiviteten stiger stärks även arbetsmarknaden och arbetslösheten bedöms falla tillbaka till 7 procent i slutet av 2023.
– Bostadspriserna har stigit kraftigt och stimuleras fortsatt av låga räntor. Vi räknar med att de i år ökar med cirka 10 procent från årets början, säger Christina Nyman. Trots att de offentliga finanserna förväntas gå med underskott hela prognosperioden minskar den offentliga skuldsättningen som andel av BNP eftersom ekonomin växer och Riksbanken valt att på egen hand låna upp till valutareserven framöver.
Skulden bedöms minska till 34 procent av BNP 2023, vilket är den lägsta offentliga skuldsättningen sedan 1970-talet.
– Vår syn är att Riksbanken sitter still i båten, trots att inflationsutsikterna är dämpade under hela prognosperioden, säger Christina Nyman.

Vaccinationer i otakt
När pandemin nu klingar av ser vi en tudelad värld. Vaccineringarna går i väldigt olika takt. Framför allt halkar tillväxtmarknaderna efter de utvecklade ekonomierna. Men även euroområdet halkar efter USA där återhämtningen blir historiskt stark. Vaccinering och ekonomiska stimulanser är centrala för återhämtningen och USA:s stimulanser slår rekord. Till det kommer att hushållen sannolikt längtar efter att återvända till restauranger, hotell, nöjen och klädbutiker och dessutom har ett ”ofrivilligt” sparande med sig efter ett drygt år av restriktioner. 

Det finns flera frågor som blir allt mer viktiga när den ekonomiska återhämtningen efter pandemin tar fart:

• Hur har pandemin påverkat inkomstskillnader inom och mellan länder?
• Hur stort är konsumtionssuget när restriktioner släpper?
• Kommer vi se hög inflation i spåren av stimulanser och konsumtionsrekyl?

Ökande ojämlikhet i pandemins spår
Även om pandemin har påverkat alla länder och hushåll har den slagit ojämnt och mycket talar för att pandemin förstärker existerande ojämlikheter. Omfattande stimulanser har dock hållit tillbaka uppgången i arbetslösheten och därmed inkomstklyftorna. Å andra sidan har centralbankernas stimulansåtgärder också bidragit till högre tillgångspriser, till förmån för de förmögna.
–  Även om ojämlikhet har kommit högre upp på den politiska agendan talar mycket för att trenden med ökande ojämlikhet fortsätter det kommande decenniet, säger Christina Nyman.

En konsumtionsdriven återhämtning
Hushållens konsumtion rasade det senaste året, inte på grund av sjunkande inkomster, utan snarare i brist på möjligheter att spendera pengarna. Hushållen har därmed ökat sitt sparande i snabb takt. Den tvingande karaktären på sparandet tyder på att återgången till normalt konsumtionsbeteende kan bli ganska snabb. Hur snabbt och i vilken grad sparandet faller tillbaka avgör styrkan i den inledande återhämtningen i konsumtion och BNP. Vi antar att man i första hand återgår till ett normalt konsumtionsmönster och att det tar ganska lång tid innan det sparade kapitalet från det gångna året konsumeras upp. 
– Skulle hushållen konsumera upp även det som sparats i ladorna då blir tillväxten betydligt högre och sannolikt kommer räntor stiga snabbare, säger Christina Nyman.

Inflationshajp
Inflationen har stått i fokus i år i spåren av stimulanser och en förväntad konsumtionsdriven återhämtning.
– Vår syn är dock att en inflationsspiral skulle kräva att inflationsförväntningarna förlorar ankaret  – ett mycket osannolikt scenario, säger Christina Nyman.
På kort sikt kommer en kompott av tillfälliga faktorer pressa upp inflationen över centralbankernas mål, men därefter saktar prishöjningarna ned igen. Den ekonomiska återhämtningen pågår, men konjunkturens effekt på inflationen är begränsad och släpar efter.
– När marknaden inser att inflationsspöket drar förbi dämpas förväntningarna på framtida penningpolitisk åtstramning – inte minst vad gäller Federal Reserve, som vi inte förväntar oss höjer styrräntan förrän senare delen av 2023, säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 8 701 51 58, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesman, +46 73 058 30 21

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.se
För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska Global Macro Forecast

För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com