Handelsbanken: Sverige har råd att satsa mer
Coronakrisen riskerar att få långvariga ekonomiska konsekvenser, i form av hög arbetslöshet och ökat utanförskap i Sverige, trots redan massiva åtgärder.
Handelsbanken räknar i sin nya konjunkturrapport med att regeringen ökar kris- och stimulansåtgärderna till 4 procent av BNP, samtidigt som den offentliga skuldsättningen förblir relativt lågt i ett internationellt perspektiv.
– Både finanspolitiken och penningpolitiken bör vara maximalt expansiv, säger bankens chefsekonom Christina Nyman.
Det är fritt fall i många tjänstebranscher och Sveriges exportberoende tillverkningsindustri drabbas hårt av att stora delar av världsekonomin är i karantän. Det blir ett historiskt stort fall i BNP det andra kvartalet och svensk ekonomi går in i en djup lågkonjunktur med kraftigt stigande arbetslöshet och fallande bostadspriser.
Vi bedömer att arbetslösheten stiger till över 10 procent under hösten för att därefter sakta sjunka tillbaka. Unga och utrikesfödda drabbas särskilt hårt och det finns en uppenbar risk att svaga grupper permanent slås ut från arbetsmarknaden.
Givet att restriktionerna världen över lättar i början av sommaren bedömer vi att tillväxten åter tar fart i Sverige tredje kvartalet i år, men det tar ändå flera år innan vi är tillbaka på nivåer innan krisen. Det är de mest utsatta tjänstebranscherna som får en direkt skjuts i tillväxten tredje kvartalet och börjar, i takt med att hushållen återgår till mer normala konsumtionsmönster, successivt återanställa personal. Industriföretagen ser också en ljusning i tredje kvartalet när efterfrågan från omvärlden ökar, från låga nivåer. Investeringarna blir dock fortsatt dämpade. För byggsektorn, där ledtiderna är längre och den direkta effekten av nedstängningen liten, förväntar vi oss att produktionen hålls tillbaka under andra halvåret. Men bostadsförsäljningarna och framtidsförväntningarna vänder upp.
Det finns dock risk för bakslag kopplat till smittspridningen vilket skapar en osäkerhet som påverkar hushållens och företagens ekonomiska planer. Sammantaget betyder det att återhämtningen går gradvis och lämnar efter sig en högre arbetslöshet än tidigare.
I en fördjupning i konjunkturrapporten tecknar vi två alternativa scenarier för Sverige som bygger på antaganden kring en snabbare samt en långsammare och mer utdragen återhämtning. Det senare scenariot riskerar att sätta djupa spår i den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.
Vi bedömer att regeringen kommer att göra ytterligare kris- och stimulansåtgärder så att de totala åtgärderna kan komma att uppgå till 4 procent av BNP, det kan jämföras med 2,7 procent under finanskrisen. Den offentliga skuldsättningen skulle då stiga från ungefär 35 till 45 procent av BNP, vilket fortfarande är relativt lågt i ett internationellt perspektiv. Riksbanken har genomfört en mängd åtgärder för att minska risken för störningar i det finansiella systemet. Riksbanken valde att lämna räntan oförändrad på det senaste mötet. Även om en räntesänkning inte är formellt utesluten tolkar vi Riksbanken som att noll är den nya nedre gränsen för reporäntan. Vi räknar därmed att reporäntan ligger kvar på noll under hela prognosperioden.
För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 8 701 51 58, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesperson, +46 73 058 30 21
Video. Chefsekonom Christina Nyman och chefsstrateg Claes Måhlén sammanfattar Handelsbankens nya konjunkturprognos: https://handelsbanken.dreambroker.com/iframe/ycr8hmyj
Läs mer om alternativa scenarier samt policyåtgärder i våra fördjupningar.
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.se
För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska Global Macro Forecast
Taggar:
