Handelsbankens fastighetsrapport: Bostadsbyggandet ned 40 procent
Det är stiltje på fastighetsmarknaden, med låga transaktionsvolymer både på privata och kommersiella fastigheter. Handelsbankens prognos är att bostadsbyggandet minskar med cirka 40 procent jämfört med 2021. Fastighetsägare höjer hyrorna i snabbare takt men det väger inte upp för fastighetsbolagens stigande finansieringskostnader.
”Vi bedömer att fastighetsvärden och bostadspriser faller med 15 respektive 20 procent”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Det bidrar till ett betydande ras i bygginvesteringarna, även om fokus på energieffektivisering förblir stort.
Också hushållens marginaler pressas. För en villaägare med rörliga avtal, direktverkande el och 3 miljoner i bolån stiger kostnaderna för el och räntor med cirka 10 000 kronor per vintermånad.
Nu börjar konjunkturläget påverka fastighetsmarknaden
Den höga inflationstakten och risken för en löne-prisspiral tvingar centralbanker att gå aggressivt fram med räntehöjningar. De från flera håll pressade hushållen har hittills hållit uppe konsumtionen väl men kommer bli tvingade att strama åt plånboken i vinter.
”För en villaägare med direktverkande el, bolån på 3 miljoner kronor och rörliga avtal stiger kostnaderna för el och räntor med cirka 10 000 kronor per vintermånad. Företagens lönsamhet kommer påverkas då de får allt svårare att höja försäljningspriserna”, säger Christina Nyman.
För kommersiella fastighetsbolag leder detta såväl till dyrare och stramare finansieringsförhållanden som dämpad efterfrågan på lokaler. Efterfrågan på handelsfastigheter och hotell och restaurang drabbas särskilt hårt när pressade hushåll drar ner på sin konsumtion framöver. Men även efterfrågan på kontorslokaler dämpas i takt med att arbetsmarknaden försvagas. Även om inflationen driver upp lokalhyror räcker inte det för att motverka fallande fastighetsvärden. Nedgångens storlek och förloppet avgörs av hur finansiellt pressade fastighetsbolag agerar.
Stor och belånad fastighetssektor oroar
Svenska fastighetsbolag är generellt sett högt belånade och har 750 miljarder kronor i utestående obligationsfinansiering på den svenska och europeiska kapitalmarknaden.
”Det motsvarar cirka 50 procent av svensk BNP innevarande kvartal och pekar på den betydelse sektorn har för finansiella marknader och den svenska ekonomin”, säger Christina Nyman.
Kommande år förfaller ungefär 100-120 miljarder kronor årligen och förutsättningarna för bolagen att refinansiera dessa förfall i obligationsmarknaden varierar stort. Vår bedömning är att de flesta bolag kommer att lösa finansiering antigen på kapitalmarknaden eller genom bankfinansiering. I grunden anser vi att det inte är något fel på bolagen. Det betyder att vi inte ser framför oss att fastighetssektorn stjälper ekonomin. Men det finns ändå en risk för ett mer negativt scenario om större aktörer tvingas till försäljningar av fastigheter.
Stigande byggkostnader och fallande bygginvesteringar
Under året har byggkostnaderna stigit kraftigt när energi- och materialpriser skjutit i höjden. Vi räknar med att materialpriserna dämpas framöver i takt med att fraktproblem lindras och svagare konjunktur får efterfrågan på byggmaterial att sjunka.
”Vi räknar med en kraftig inbromsning av byggandet, där planer skjuts på framtiden och i viss mån ställs in helt”, säger Christina Nyman.
Handelsbankens prognos är att bostadsbyggandet sammantaget minskar med cirka 40 procent från toppen 2021. Riskerna för ett abrupt stopp i cementproduktionen har minskat men det svårare finansieringsläget och den vikande efterfrågan kan i värsta fall leda till en tvärnit i byggsektorn.
Klimatfrågan inte på paus
Fallande riskaptit och stigande finansieringskostnader kan även riskera att sätta klimatinvesteringar på paus. Men för fastighetssektorn ser kraven gällande energieffektivisering inte ut att minska. I relation till energikrisen vill EU öka kraven gällande byggnaders energikonsumtion ytterligare, bland annat genom miniminivåer gällande energiprestanda för befintliga byggnader. Det innebär också ett investeringsbehov och därmed kostnader för fastighetsägare, där slutnotan påverkas både av slutlig ambitionsnivå men även av vilka finansiella stöd som kommer att finnas.
”Vi bedömer att fastighetssektorns klimatpåverkan förblir i fokus. Med höga energipriser finner vi även att energieffektivitet blir än mer relevant när det gäller en byggnads attraktivitet som investering. Det finns fortfarande rum för förbättring även om svenska byggnader generellt har lägre klimatavtryck från energianvändning än resten av EU”, säger Christina Nyman.
För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 8 701 51 58, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesperson, +46 73 058 30 21
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.se
För mer information om gällande reservationer hänvisas till: www.researchonline.se/desc/disclaimers
För fastighetsrapporten i sin helhet: www.handelsbanken.se/sv/foretag/placera/fastighetsrapporten