Ny konjunkturprognos: Ingen repris på 2008 trots eurokrisen

Läget i euroområdet är en rysare med problem som kommer att leda till en del både realekonomiska och finansiella spridningseffekter på andra delar av den globala ekonomin. Men den övergripande situationen är ändå inte så dålig som 2008.  Det sker en återhämtning i USA och detta bidrar till att stabilisera världsekonomin. Kreditutsikterna i euroområdet är betydligt sämre än 2008 men de är samtidigt betydligt bättre i USA och Asien. Dessutom är penningpolitiska lättnader redan på gång i tillväxtländerna.

Återhämtningen i USA fortsätter men tillväxten är historiskt sett modest. Den ekonomiska aktiviteten drivs av export och investeringar. Trots ihärdigt hög arbetslöshet kommer sannolikt ökande bostadshyror att permanenta kärninflationen i linje med centralbankens mål. Vi räknar dock med att Federal Reserve kommer att hålla sitt löfte om oförändrade räntor till mitten av 2013. Däremot blir det inte några ytterligare kvantitativa lättnader.

I ett globalt perspektiv är EMU fortfarande det största bekymret. Vi såg mörkt på utsikterna för euroområdet redan i augusti och eftersom tillräckliga åtgärder inte har vidtagits under hösten sänker vi nu vår prognos för BNP-tillväxten ytterligare. ECB måste komma till undsättning på ett eller annat sätt för att en djup konjunkturnedgång ska kunna förhindras. Norra delen av euroområdet kommer att klara sig undan recession men i de sydliga länderna gör budgetnedskärningar och minskad utlåning att recessionen är oundviklig.

ECB går mot en allt mer expansiv penningpolitik, och det är mycket troligt att banken blir tvungen att stödköpa obligationer i euroområdet som en sista utväg för att hjälpa de krisdrabbade länderna. Detta kommer att försvaga euron ytterligare. På sikt måste pris- och kostnadsnivån i euroområdet gå ner jämfört med i USA. Utsikterna för den amerikanska ekonomin är betydligt bättre, delvis tack vare en mer konkurrenskraftig tillverkningsindustri. Eurosamarbetet kommer inte att kollapsa. Men hotet om ett sammanbrott kommer att kvarstå även efter budgetreformerna eftersom de strukturella klyftorna har vidgats. Det talar också för en svag euro.

Storbritannien befinner sig i ekonomisk motvind. Detta beror främst på krisen i Europa men den dämpade inhemska efterfrågan och finanspolitiska åtstramningen kommer också att påverka den ekonomiska aktiviteten negativt. Utmaningen för den brittiska regeringen är att balansera tillväxten, krympa den offentliga sektorn och minska den höga statsskulden. Politiker och ansvariga för den brittiska ekonomin gjorde det mesta rätt när finanskrisen bröt ut under 2008-2009. I ljuset av skuldkrisen i Europa framstår Storbritannien som ett relativt säkert alternativ för investerarna.

Tillväxtekonomierna är fortsatt den främsta drivkraften i ett globalt perspektiv. Hittills har de visat sig ganska motståndskraftiga och inte tyngts alltför mycket av de massiva problemen i Europa och den ganska avslagna utvecklingen i USA. Även om det knappast är tal om någon dramatisk försämring så ser vi dock signaler om en inbromsning i många länder. Asien är fortfarande den mest expansiva regionen och Kina är helt klart en nyckelspelare men fastän landet fortsätter att växa snabbt så finns det ändå gränser för hur mycket draghjälp man kan ge resten av världen. Den kinesiska tillväxten ser nu ut att mattas. Latinamerika är väl rustat för att stå emot en sämre global konjunktur. För Östeuropa är läget mer problematiskt.

I Sverige är det slut på återhämtningen men det blir ingen kraschlandning. Medan den svenska ekonomin på flera sätt är i bättre form än många andra har företag och hushåll blivit alltmer pessimistiska, på grund av osäkerheten kring såväl finansiella som exportmarknader. Nedtryckta förväntningar förstärker och påskyndar effekterna av Eurokrisen, som tydligt försvagar exportmarknaderna. Lyckligtvis finns bestående strukturella styrketecken på hemmaplan. Likväl kan denna styrka bara delvis mildra pågående inbromsning. Givet de sämre utsikterna förutser vi penningpolitiska lättnader från Riksbanken.

Jan Häggström, chefsekonom
För mer information: telefon 08-701 1097, mobil 070-761 4366