Dags att starta Sverige, valfläsket får vänta
Anders ”Kullen” Havdelin, vd för Hantverkarnas Riksorganisation, kommenterar regeringens höstbudget. Han ser att det finns många goda avsikter, men att vissa reformer saknar verklighetsförankring.
Vi välkomnar en ytterligare sänkning av momsen på vissa reparationer. Det gör reparationshantverk tillgängligt för fler och är en viktig komponent för att övergå till en cirkulär ekonomi. Men regeringen behöver även se över ROT-avdragen.
Ska vi nå klimatmålen duger det inte att erbjuda ROT-avdrag för att slänga fullt fungerande fönster och skåpluckor för att sätta in nya samtidigt som inga avdrag medges för reparationer av desamma när det sker i hantverkarens verkstad. Något som både ger hantverkaren en bättre arbetsmiljö och möjlighet att ta hand om avfall på ett bättre vis.
Det har sagts förr, och det tål att upprepas. Majoriteten av Sveriges företag är småföretag. De flesta av Sveriges arbetstagare jobbar alltså i småföretag. Därför blir det skevt att satsa stora pengar på industrin. De satsningar som görs på småföretag är närapå skrattretande. Att till exempel höja omsättningsgränsen från 30 000 till 80 000 kronor är att stödja folks hobbyverksamhet. Lägg mer krut på mikroföretagen i stället. Varför inte ta tillbaka ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifterna helt och hållet och inte bara på sommarjobb? Det blir ett bra incitament för arbetskraftsintensiva företag att anställa och lära upp de yngre.
Sverige är, liksom övriga världen, på väg ur en pandemi med alla dess följder. Sveriges företagare har i många fall fått statliga stöd, men många kämpar fortfarande för företagets överlevnad. Att i ett sådant läge presentera rent valfläsk, som införande av familjeveckan, är att felprioritera i återstarten av de svenska företagen.
Vi vet att det bland de nyanlända finns många med hantverkskunskaper som aldrig valideras, samtidigt som dessa kunskaper är en brist i Sverige när fler och fler vill laga sina kläder, reparera sina cyklar och renovera sina bostäder. Att avsätta pengar räcker inte, utan dessa måste användas klokt. Vi har metoder för validering av hantverkskunskaper. Vi hjälper gärna till. Men det måste finnas en vilja från statligt håll att tänka nytt.
Det måste också till ett samlat grepp om yrkesprogrammen. Att ha möjlighet att läsa högskoleförberedande ämnen på gymnasiet är ett steg i rätt riktning, men se till att det är standard för den som väljer ett av dessa program. Majoriteten av 15- eller 16-åringar väljer knappast till mer plugg. Då är det bättre att ha möjligheten att välja bort.
För att Sverige ska kunna utbilda fler planetvårdare såsom: snickare, skräddare och elektronikreparatörer krävs att det finns ekonomiska möjligheter att bedriva sådana utbildningar som inte belastar enskilda kommuners skattebetalare. Många gymnasier lägger idag ner sina hantverksutbildningar av den enkla anledningen att de inte har råd att stå med halvtomma klasser. De behöver tillföras resurser för att marknadsföra utbildningarna och att behålla dem.
Får vi fram fler utbildade hantverkare, då kan visioner om ökat byggande, Trästad Sverige och uppfyllande av Agenda 2030 bli verklighet. Annars blir de bara en dröm som har kostat skattebetalarna mycket pengar.
För mer information kontakta:
Anders Havdelin, VD Hantverkarnas Riksorganisation, tel. 070-493 93 72, e-post: anders.havdelin@hantverkarna.se
Caroline Eriksson, kommunikationschef Hantverkarnas Riksorganisation, tel. 070-432 89 40, e-post: caroline.eriksson@hantverkarna.se
Hantverkarna är Sveriges näringslivsorganisation för hantverksföretag och hantverksföreningar. Hantverkarna samlar drygt 20 medlemsföreningar. Tillsammans representerar vi närmare 5 000 hantverksföretagare i hela Sverige. www.hantverkarna.se
Taggar: