Öppet brev till Jan Björklund: Varför får inte de svagare skoleleverna en rättvis chans?

Många elever som går ut årskurs nio gör det utan fullständiga betyg och har därför inte rätt att söka in på gymnasiet. Olika gymnasier har olika meritvärden för att bli antagen; men ett stort antal elever har inte möjlighet att komma in på ett nationellt gymnasieprogram över huvud taget för att de saknar slutbetyg i flera ämnen från årskurs nio. 

Bakgrunden ser väldigt olika ut för ungdomarna. En del är ensamkommande flyktingbarn, en del har koncentrationssvårigheter och en del har problem hemma med missbrukande föräldrar för att nämna några orsaker till deras problem i skolan. 

Men hur ser framtiden ut för de här ungdomarna? Är det kört helt och hållet eller finns det en chans för dom att läsa på gymnasiet. Ja dom kan gå ett introduktionsprogram, som förhoppningsvis leder till att dom får ihop sina betyg och kan ta steget över till ett nationellt program, eller gå ut i jobb.

Men det finns en stor grupp av de svagare eleverna som Jan Björklund har glömt bort: Lärlingseleverna på introduktionsprogrammen. Vi i näringslivet är säkra på att även de kan bli duktiga yrkesmän och yrkeskvinnor. Men de måste få chansen

Vi på Hantverkarna vet att det bästa sättet att lära sig saker på är att få sina kunskaper ute i verkligheten av en duktig yrkesperson. Lärlingsutbildning kort och gott. På senare år har politiker och många andra fört fram lärlingsutbildningen som en bra väg till utbildning och jobb för många ungdomar. Det stämmer, men det är ingenting för skoltrötta som en del politiker har sagt. En lärlingsutbildning är en av de tuffaste utbildningarna du kan gå; du ska ut och möta alla vuxna på en arbetsplats som 16-17 åring. Då har man fjärilar i magen. 

Det finns en möjlighet att gå en lärlingsutbildning på ett introduktionsprogram, men förutsättningarna för utbildningsanordnarna är betydligt sämre än för om man tar emot elever på ett nationellt program. I och med det försämras också möjligheterna för de svaga eleverna att gå en lärlingsutbildning. 

Vad det i första hand handlar om är att det handledararvode som en handledare får för en nationell elev är 47500:- per år plus 10000:- per år om man har gått en godkänd handledarutbildning . Den ersättningen betalas eller kompenseras av staten, men inte när det gäller introduktionselever. Det vill säga de svagare elever som verkligen behöver stöd för att forma sin framtid. Skolpengen från kommunerna är heller inte reglerad för dessa elever, varför de ofta bara vill betala en slags minimiavgift till skolan. Från den minimiavgiften skall man då dra av de 57500: i handledararvode som staten inte tycker de svagare eleverna ska ha. Då har man i bästa fall kvar 60000:- per år på skolan som skall täcka utbildningen och de extra kostnader som den här elevkategorin genererar i form av bland annat utbyggda elevteam.

Hantverkarna har under många år bedrivit en modern lärlingsutbildning och vi lyckas bra med våra elever. De allra flesta har ett jobb att gå till efter gymnasieutbildningen. Det som är mest intressant i sammanhanget är att de introduktionselever som gått vår utbildning ofta har lättare att få arbete än de som gått ett nationellt program. De har hamnat rätt och blivit skickliga hantverkare. 

Här går det att göra skillnad för många ungdomar, så jan Björklund, se till att även de som går ett introduktionsprogram kan gå en lärlingsutbildning på samma villkor som alla andra elever. En utbildning som ger ungdomarna jobb och en framtid.

Johan T. Sterndal

VD 
Hantverkarna


Kontaktperson
Johan T. Sterndal
VD Hantverkarna
Tel: 070-642 64 43
E-post: johan.sterndal@hantverkarna.se

Övrig presskontakt
Johan Hjelm
Kommunikationschef Hantverkarna
Tel: 070-780 28 10
E-post: johan.hjelm@hantverkarna.se


Hantverkarna är Sveriges största näringslivsorganisation för hantverkare. Sedan 1847 har organisationens medlemmar verkat för att statusen och villkoren för hantverket och hantverkarna ska förbättras. Organisationen representerar samtliga hantverksbranscher. Läs mer: hantverkarna.se

Taggar: