Fritidsbåtar orsakar negativa effekter på kustmiljön
Fritidsbåtar ger upphov till flera typer av negativa effekter på kustmiljön. Störst är påverkan i grunda, vågskyddade områden där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att styra bort påverkan från känsliga områden och ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på går det att göra båtlivet mer hållbart. Det visar en ny rapport från Havsmiljöinstitutet.
Havsmiljöinstitutets rapport Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige är en kunskapssammanställning över de effekter båtlivet har på kustmiljön. Rapporten visar att en ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden orsakar förluster av viktiga bottenmiljöer.
Muddring leder till ökad uppgrumling och spridning av bottensediment, näringsämnen och miljögifter. Båttrafiken leder till uppgrumling och skador på bottenmiljön, ger betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar samt genererar undervattensbuller som stör fiskar och däggdjur.
Flyginventeringar visar att det idag finns nästan 110 000 bryggor längs Sveriges kuster. Och fler blir det, antalet bryggor och marinor ökar stadigt med cirka 1 700 nya bryggor varje år.
– Trots att varje enskild båt och brygga har en liten miljöpåverkan gör det stora antalet att den totala effekten av båtlivet blir betydande, säger Per Moksnes, forskare vid Havsmiljöinstitutet och en av författarna till rapporten.
Mängden motorbåtar med allt större motorer som saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder föroreningar, där till exempel utsläppen av växthusgaser är i samma storleksordning som utsläppen från det svenska inrikesflyget. Utsläppen av giftiga ämnen från fritidsbåtars bottenfärger är också betydande. Exempelvis visar sedimentundersökningar längs Sveriges kuster att halterna av det giftiga, och idag förbjudna, ämnet tributyltenn (TBT) överskrider gränsvärdet för god miljöstatus i 90 procent av alla undersökta områden.
– Grunda vågskyddade områden är extra känsliga för störningar från båtlivet. De tillhör kustens mest produktiva och värdefulla naturtyper, med bland annat ålgräs och andra kärlväxter, som är viktiga uppväxtmiljöer för fiskar och kräftdjur, säger Sofia Wikström, forskare vid Stockholms universitet och en av författarna.
En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i dessa områden. En analys som omfattar hela den svenska kusten uppskattar att runt 20 procent av vegetationen i dessa miljöer är negativt påverkad av fritidsbåtar idag.
Sammanfattningsvis visar rapporten att det stora antalet båtar och bryggor leder till en omfattande påverkan på känsliga miljöer med höga natur- och rekreationsvärden längs många kuststräckor. Men sammanställningen visar också att det går att minska miljöbelastningen från fritidsbåtar.
– Genom att bland annat styra bort exploatering och båttrafik från känsliga kustmiljöer, öka förvaring av båtar på land samt öka användningen av miljövänlig teknik skulle fritidsbåtlivet kunna göras mer hållbart, säger Per Moksnes.
Faktaruta: Rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige ges ut av Havsmiljöinstitutet den 15 oktober. Bakom rapporten står en rad experter från svenska universitet och myndigheter. Rapportens syfte är att sammanställa vetenskaplig kunskap om miljöeffekter från fritidsbåtar som stöd för en mer hållbar förvaltning av fritidsbåtlivet. Utvalda delar av rapporten presenterades under Almedalsveckan 2019.
Kontakt:
- Per Moksnes, forskare vid Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet, 073–257 62 24, per.moksnes@marine.gu.se
- Ulf Bergström, forskare vid Havsmiljöinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet, 073–802 25 32, ulf.bergstrom@slu.se
- Sofia Wikström, forskare vid Stockholms universitet, 08–16 17 91, sofia.wikstrom@su.se
Lovisa Ganslandt
Kommunikatör, Havsmiljöinstitutet
E-post: lovisa.ganslandt@gu.se
Telefon: 031–786 6920, 076–618 6920
Havsmiljöinstitutet arbetar för att ge en samlad och forskningsbaserad bild av hur havet mår runt Sveriges kuster. Vi analyserar och sammanställer vetenskaplig kunskap för att öka förståelsen om havsmiljöproblemen och vad vi kan göra åt dem. Inom institutet samverkar Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet för att bistå myndigheter och andra aktörer inom havsmiljöområdet med vetenskaplig kompetens.
