Västerhavet 2017: Våra båtvanor en utmaning för framtidens västerhav
Under sommarhalvåret ökar mängden människor och båtar utmed Västerhavets kust mångfalt, och effekterna av våra fritidsvanor börjar ge tydliga tecken i havet. Bryggor och marinor skuggar stora ytor och drabbar de redan hotade ålgräsängarna. Båtarnas avgaser lämnar avtryck i form av gifter, både i djur och på havsbotten. Dessutom innebär båtbottenfärgerna stora problem i vattenmiljön, men också med förorenade massor på hamnarnas uppläggningsplatser.
Framtidens utmaningar för havet kretsar kring flera stora frågor som fiske, klimatförändringar, övergödning, skräp och minskad biologisk mångfald. Men allt oftare landar diskussionen i våra båtvanor, eftersom flera av problemen i havet kan kopplas till båtar och bryggor. En tidigare förbisedd faktor är avgaserna från alla fritidsbåtar. I ett nytt projekt används musslor, ostron och bottensediment i Sannäsfjorden och i Grebbestad för att studera spridningen av miljögifter från båtavgaser till den marina miljön, och därmed till djur som vi gärna plockar upp och äter.
En annan aspekt som forskarna nu uppmärksammar är de enorma arealer ålgräsbottnar som skuggas av bryggor och marinor. Ålgräsets utbredning har redan minskat kraftigt sedan 1980-talet. Eftersom ålgräs behöver mycket ljus innebär ett ökande antal bryggor och marinor i grunda vikar ett problem för kvarvarande ålgräs. Beräkningar visar att en yta av ca 480 hektar ålgräsbottnar påverkas negativt av skuggning i Västra Götalands län. Slutsatsen är att vi behöver se över våra båtvanor, både för att förhindra att ännu större ytor tas i anspråk av båtar och bryggor, men också för att spridning av bottenfärg och avgaser måste begränsas.
Tidningen Västerhavet har i år temat ”Framtidens utmaningar”, där trycket mot kusten är en av de viktigaste. Både havsplanering och ekosystembaserad fiskförvaltning kommer att vara viktiga verktyg i framtiden. Havsnivån kommer att stiga till följd av klimatförändringar. Men framtiden innebär också nya möjligheter. Läs om hur dna-analyser kan ge oss säkra och relativt billiga svar på vilka organismer som finns i ett område. Eller hur publika akvarier och andra aktiviteter kan inspirera oss till ett mer hållbart förhållningssätt till havet.
Tidningen Västerhavet ges ut av Kontaktgrupp Hav, ett nätverk för forskningsinstitutioner, myndigheter och fristående organisationer som arbetar med havsmiljöfrågor i Skagerrak, Kattegatt och Öresund.
Västerhavet finns att beställa eller läsa på nätet här: www.havsmiljoinstitutet.se/vasterhavet-2017
Kontakt:
Båtavgaser förorenar havet: Kjell Nordberg, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 28 61, e-post: kjell.nordberg@marine.gu.se
Bryggor skuggar ålgräs: Louise Eriander eller Per Moksnes, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
072-732 03 27 (Louise Eriander), louise.eriander@marine.gu.se
073-257 62 24 (Per Moksnes), per.moksnes@marine.gu.se
Redaktör: Marie Svärd, Havsmiljöinstitutet och Centrum för hav och samhälle, Göteborgs universitet
031-786 37 27, marie.svard@gu.se
Havsmiljöinstitutet arbetar för att ge en samlad och forskningsbaserad bild av hur havet mår runt Sveriges kuster. Vi analyserar och sammanställer vetenskaplig kunskap för att öka förståelsen om havsmiljöproblemen och vad vi kan göra åt dem. Inom institutet samverkar Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet för att bistå myndigheter och andra aktörer inom havsmiljöområdet med vetenskaplig kompetens.
Taggar: