Svenska kyrkan och Diakonia : Glädjande med nya globala klimatpengar i rödgrön budget

De rödgröna partierna visar en viktig ambition att hitta resurser för klimatsatsningar i fattiga länder. Det handlar både om medel från den svenska statsbudgeten och i framtiden från nya internationella finansieringskällor. Dessa besked kom i den rödgröna budgetmotionen idag.

I den rödgröna budgetmotionen som presenterades idag lovar S, V och Mp att år 2012 anslå en kvarts miljard kronor för att stärka finansieringen av klimatåtgärder i fattiga länder. Enligt vad som sades på dagens presskonferens kommer dessa pengar inte tas från Sveriges bistånd om en procent av bruttonationalinkomsten, BNI. – Härmed är principen om additionalitet etablerad i konkret svensk politik, säger Erik Lysén, policychef för Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete. Det behövs både resurser till fattigdomsbekämpning och särskilda pengar till klimatsatsningar i utvecklingsländerna. Här ser vi en blygsam men viktig satsning för detta. Men de rödgröna borde också ha satt ner foten i frågan om makten över klimatpengarna. Vi menar att utvecklingsländerna själva måste få ha makt och inflytande över de satsningar för anpassning till klimatförändringarna som görs, därför är det FN:s anpassningsfond som bör användas. Principen om additionella klimatpengar har världens länder enats om vid flera tillfällen. I såväl FN:s klimatkonvention från 1992, i Kyotoprotokollet från 1997, i Bali Action Plan från 2007 som i Copenhagen Accord från förra året står att klimatpengarna till världens fattiga ska vara ”new and additional”. I en enkät som Diakonia och Hela världen, Svenska kyrkan gjorde med samtliga riksdagspartier i september 2009 svarade de tre rödgröna partierna att de står bakom principen att det ska anslås nya pengar till de fattiga ländernas klimatarbete. Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg: – Det är bra att de rödgröna reserverar skattemedel till klimatinvesteringar i världens fattiga länder. Samtidigt ser vi att detta inte kommer att räcka på sikt: behoven har av olika aktörer uppskattats till 139-175 miljarder dollar per år för utsläppsreduktioner och 28-100 miljarder dollar per år för anpassning. Det är uppenbart att enskilda länder inte kommer att orka med satsningar i denna storlek och därför är det rödgröna löftet om att hitta nya finansieringskällor faktiskt viktigare än de konkreta pengarna. Den analys av de internationella klimatförhandlingarna som Diakonia och Hela världen, Svenska kyrkan gjort pekar mot att finansieringsfrågorna är avgörande för att komma framåt mot en global överenskommelse om minskade utsläpp. Världens rika länder – bland annat Sverige – har ansvar för den absoluta majoriteten av den koldioxid som släppts ut historiskt och som nu påverkar klimatet. Därför är det också rättvist att de rika länderna finansierar både en klimat¬smart utveckling och den anpassning till ett nytt klimat som nu blir nödvändig i utvecklings¬länderna. – Beskedet att de rödgröna både kan tänka sig additionella pengar och nya finansieringskällor kan innebära att Sverige kan spela en positiv roll i kommande klimatförhandlingar, avslutar Bo Forsberg.

Taggar: