Sverige till bords 2024: Ny rapport om svenskarnas matvanor
Hälften av svenskarna tänker mer på matkostnader än tidigare, vår uppfattning om det svenska köket förändras och nyfikenheten på koreansk mat ökar. Det är några av godbitarna ur Sverige till bords 2024. En rapport framtagen av HelloFresh, som serverar årets trender och spaningar kring svenskarnas matvanor. Dagens tidsanda präglas av oförutsägbarhet, och den känslan betyder fokus på tradition, kommenterar måltidsforskaren Richard Tellström.
Idag presenterar HelloFresh rapporten Sverige till bords 2024, som bjuder på färska insikter, trender och spaningar om svenskarnas matvanor och smakpreferenser. I fokus är maten som vi äter och tillagar själva i våra hem. Till grund är en ny riksrepresentativ Sifo-undersökning, ihop med statistik från HelloFresh egen databas från den stora grupp svenskar som beställer matkassar från företaget.
Varannan tänker mer på kostnader
Det ekonomiska läget fortsätter att påverka vad som hamnar på våra tallrikar. Idag tänker varannan svensk på kostnader och budget i högre grad än för ett år sedan, vid köp av veckans måltider. Till följd äter 4 av 10 billigare mat än tidigare. Andra vanliga åtgärder är att vi äter mindre kött (21%), färre färska grönsaker (14%) och mer baljväxter (11%). Däremot uppger endast sex procent att de äter mer halvfabrikat än tidigare.
– Det går att minska sina utgifter utan att behöva tumma på kvalitet och näring. Att ibland byta ut kött mot bönor är ett jättebra exempel. Det är även viktigt att planera sina måltider och använda rätt mängder, för att minska sitt matsvinn, men samtidigt använda eventuella matrester till att skapa nya spännande maträtter, säger Sofia Fattori, gastronomisk chef på HelloFresh.
– Det är också intressant att även i ekonomiskt pressade tider värderar svenska konsumenter fortfarande kvalitet och att äta mat tillagad från grunden, istället för halvfabrikat.
Spaghetti, tacos och bearnaisesås – del av det svenska köket?
Nästan 9 av 10 lagar mat ur det svenska köket hemma varje månad. Inte oväntat hamnar köttbullar med gräddsås i topp över rätter som flest anser ingår i det svenska köket. Även ärtsoppa med pannkakor, falukorv i ugn och raggmunk hamnar högt upp.
Men att de nämnde maträtterna räknas till det svenska köket är inte synonymt med att svenskarna äter dem ofta. Endast var femte (21%) äter ärtsoppa varje månad och ännu färre äter raggmunk regelbundet (13%). Svenskarna äter oftare andra maträtter till vardags, som spaghetti och köttfärssås (67%), hamburgare (40%) och tacos (40%). Maträtter som snart kan komma att räknas som del av svenska köket är:
- 41% anser att spaghetti med köttfärssås ingår i det svenska köket.
- 36% anser att kött med bearnaisesås och potatis ingår i det svenska köket.
- 15% anser att tacos ingår i det svenska köket.
I den yngre generationen (18–25 år) anser drygt 1 av 4 att tacos är en svensk maträtt. Här är det också fler som lyfter fram pizza (15%) och kebab (12%) som del av det svenska köket.
– En ny trend återfinns i tillbakablickandet. Det är att allt mer vardagsmat äts med endast en hand, som fyllda tacoskal och bao buns, eller med endast gaffel eller sked och där maten är sönderskuren redan i matlagningen. Enhandsfattningen gör den andra handen fri för mobilen. När kunnandet att äta med kniv och gaffel minskar hos framförallt yngre kommer också maträtter som bygger på att man sätter ihop en tugga av olika saker att minska. Det svenska kökets fyrdelade rätter som bygger på principen kött, sås, potatis och grönsaker är därför gradvis på väg ut, säger Richard Tellström, måltidsforskare.
Här är maten som Sverige är mest nyfikna på 2024
Det italienska köket står högt i kurs bland svenskarna. Hela 55% lagar italiensk mat hemma varje månad, och i fjol beställde svenska kunder nästan en miljon pastarecept (929,241) via HelloFresh. Italien är även det kök vi är mest nyfikna på att äta och laga under 2024. På samma topplista syns också ett växande intresse för de asiatiska köken och i synnerhet koreansk och japansk mat.
Vilka kök är Sverige mest nyfikna på att laga eller äta under 2024:
- Italienskt
- Svenskt
- Koreanskt
- Japanskt
- Grekiskt
- Thailändskt
– Dagens tidsanda präglas av oförutsägbarhet, och den känslan betyder fokus på tradition, igenkännliga rätter och gärna till det som ger en fyllig munkänsla; fett och kolhydratrikt. 1990-talstrenden med det italienska köket får en nytändning, så även det krämiga thaiköket. Pandemitrenden med hemmajobb verkar ha givit en varaktig effekt på mindre lunchkrogsätande och fler matlådor som skapas ur mer hemmamatlagande. För de många svenskar med ett matlagnings- och träningsintresse är hemmamaten också ett sätt att hålla kolla på ett hälsosamt ätande, säger Richard Tellström.
Mat har blivit hobby och TikTok en kokbok
Idag har mer än var fjärde svensk matlagning som ett intresse (28%). Dessutom tycker en tredjedel att det är roligt att experimentera i köket och att testa nya matkulturer och recept. Ungefär varannan svensk (47%) testar nya recept för första gången minst en gång i månaden. För att hitta inspiration till nya recept är det vanligast att googla (67%), få tips från vänner och familj (28%) eller använda sig av kokböcker (24%) och matprogram på tv (22%).
I Generation Z (18–29 år) är det vanligare att ha matlagning som intresse (37%) och följa matinfluencers på sociala medier (28% vs 17%). För ålderskategorin är dessutom TikTok en av de populäraste källorna till nya recept (20%). Däremot har AI-tjänster som ChatGPT inte slagit igenom oavsett åldersgrupp, då bara 1% använder detta för att hitta nya maträtter.
– Den nya påverkaren av vår egen individuella matkultur är appen i mobiltelefonen. Det är i de sociala medierna som vi upptäcker vad våra matförebilder väljer att äta. Utifrån dem skapas det samtal mellan oss om nya matvanor och ibland får de oss att byta matstil och växla över till något nytt. Svenskarnas matval utmärks av en snabb omväxling mellan nya och gamla kök, dieter och matvanor. Det är lust och känslor som är matens viktigaste drivkrafter, säger Richard Tellström.
Fler insikter om svenskarnas matvanor:
- 1 av 5 svenskar äter en växtbaserad kost. Här ingår flexitarianer, vegetarianer och veganer. I Stockholms län beställs flest vegetariska recept via HelloFresh – följt av Uppsala och Gotland.
- Bowls har etablerat sig på middagsborden. 2023 beställdes över 1,35 miljoner recept på bowls via HelloFresh – mest av alla receptkategorier.
- Rotfrukter, viltkött och mejeriprodukter: De vanligaste svaren på frågan om vad som definierar det svenska köket.
- 26% lagar fusion (en mix av minst två olika kök) hemma varje månad.
- Smashed Potato, Fetaostpasta och Tortilla Wrap är de ”virala” recept som flest svenskar har testat att laga.
Rapporten går att ladda ned här. Via länken kan du också läsa om fler trender och insikter från sökdata som HelloFresh samlat.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian, tidigare Kantar Public, på uppdrag av HelloFresh. Den bygger på 1 005 intervjuer med den svenska allmänheten 18–84 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 16 – 24 april 2024.
För ytterligare pressförfrågningar, vänligen kontakta:
Carina Berg, presschef, HelloFresh Sverige
E: carina.berg@hellofresh.se
M: +45 206 763 10
Om HelloFresh
HelloFresh Group är en global koncern inom livsmedelslösningar och den globala marknadsledaren inom måltidslådor. HelloFresh Group består av åtta varumärken som ger kunder högkvalitativ mat och recept för olika måltider. HelloFresh grundades i Berlin i november 2011 och är verksam i USA, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Australien, Österrike, Schweiz, Kanada, Nya Zeeland, Sverige, Frankrike, Danmark, Norge, Italien, Irland och Spanien. Under första kvartalet 2024 levererade HelloFresh över 272 miljoner måltider globalt. HelloFresh SE börsnoterades på Frankfurtbörsen i november 2017 och handlas för närvarande på MDAX (Mid-Cap German Stock Market Index). HelloFresh har kontor i Berlin, Saarbrücken, New York, Chicago, Boulder, London, Amsterdam, Sydney, Toronto, Auckland, Paris, Köpenhamn, Milano, Dublin och Barcelona.
