Dela

Om oss

Historiska museet – upplev och utforska Sveriges historia. Vi berättar om dramatiska livsöden, maktkamper, kärlek, fest och vardag från istid till nutid. Samlingarna består av tio miljoner föremål från 10 000 år. Se vikingatida skatter, reliker, världsunika rustningar, madonnor och mycket mer. Museet ingår i Statens historiska museer.

Kontakt

  • Historiska museet
    http://www.historiska.se
  • Agnes Wentzel Blank

    Pressansvarig


    08-519 55 304
  • Tillbaka till sidans topp

    Prenumerera

    Youtube

    Vikingasommar på Historiska museet

    Möt vikingatiden på Historiska i sommar! På museets gröna innergård kan du baka vikingatida bröd och prova på hantverk, kläder och vikingatida lekar. I utställningen Vikingarnas värld har vi visningar dagligen för alla åldrar. Missa inte vikingatallriken på Restaurang Rosengården! Alla aktiviteter ingår i entrébiljetten till museet. Barn till och med 18 år har fri entré. Öppet varje dag 15 juni – 25 augusti 2024, klockan 11.00 – 18.00.

    Vikingatida segling

    Vikingatid 750–1100 e.Kr

Segling, lastar, ror, hissar segel, styråra. 

De smäckra skeppen är kanske det som gjort perioden mest känd. Människorna under vikingatiden var skickliga skeppsbyggare. Till skroven krävdes stora mängder timmer. Seglen vävdes av ylle och hampa och att tillverka ett enda ullsegel tog två årsarbetstider och krävde massor av får. Till såväl skepp som segel behövdes tjära för skötseln.
Ordet ”viking” fanns redan då och syftade på någonting som människor gjorde. De reste ”i viking”, det vill säga på plundringståg eller handelsresor. Ibland verkar det också ha fungerat som tillnamn, till exempel ”Toke Viking”.

Musik: Samuel Looptok Långbacka. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Vikingatid vardagsliv - Birka

    Vikingatid 750–1100 e.Kr

Birka, hus, handel, stadsvandring, hantverk, matlagning, bröd.

Vikingatiden är den sista delen av järnåldern och sträcker sig mellan, 750–1100 e.Kr

Tidiga stadsmiljöer och hamnar, till exempel Birka i Mälaren, ingick i ett stort kontaktnät. Inom nätverket handlades med närproducerade varor, till exempel pälsverk och bärnsten, lika väl som långväga exotiska föremål. Som betalning användes exempelvis silver, tyger och pärlor. Värdet mättes genom standardiserade viktsystem. Slavar, eller trälar, som de brukar kallas under vikingatiden, var viktiga handelsvaror och även byten i samband med våldsamma räder. Även vissa varor tex tyg började standardiseras.
Människor från Skandinavien bosatte sig under denna period runt om i de områden man reste till tex. Island, Skottland, England, Irland, Frankrike och Ryssland.

Musik: Samuel Looptok Långbacka. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Järnålder vardagsliv inne och ute

    Järnålder 500 – 1100 e.Kr
Vardagsliv ute och inne, hantverk, eldstad, matlagning, järnkniv, matande av grisar. 

Tiden år 500 före vår tideräkning, fvt, till cirka år 1100 efter vår tideräkning, evt, kallas för järnålder. Men tidsperioden brukar också delas in i ännu kortare delar. Så kallas perioden 500 fvt–400 evt för äldre järnålder, som i sin tur delas in i förromersk järnålder, 500–0 fvt, och romersk järnålder 0–400 evt. Yngre järnålder omfattar perioden 400–1100 evt och delas upp i folkvandringstid, 400–550 evt, vendeltid 550–750 evt och vikingatid 750–1100 evt.
Järn finns till skillnad från koppar och tenn naturligt i Norden, men så kallad myrmalm började inte utvinnas ur marken förrän ca 500 FVT. Därför kallas den tidsåldern för järnålder.

Det var vanligt att människor bodde på en gård under yngre järnåldern. Samhället var ojämlikt, vissa var fria, medan många var trälar som inte hade makt att styra över sitt liv. På gården bodde stora familjer. Gården gick i arv i de rika släkterna, ofta i många generationer. Rätten att nyttja jord kallas för odaljorden och den rätten var den viktigaste ekonomin, med den följde särskilda rättigheter och här markerades släktens historia. Oftast var de döda förfäderna begravda intill gården. På gården levde även djur som katter, hundar, grisar, hästar, kor får och getter. 

Några personer i filmen bär dräkter från äldre järnåldern, medan andra har en vikingatida dräkt. Kläderna var framförallt tillverkade av ull, men även fynd av textilier av hampa, lin och siden finns. Skinn har också använts i dräkten. 

Filmen visar blandade bilder från järnåldern. Långhuset är en rekonstruktion av ett hus från folkvandringstiden på Öland. På Öland och Gotland byggdes husen med stenväggar. På fastlandet och i övriga norra Europa var det istället vanligt med trähus. (https://www.skaftekarr.se/index.php/arkeologi).

Musik: Samuel Looptok Långbacka. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Bronsålder ritual

    Bronsåldern 1700 - 500 f.Kr

Dansar, pratar, kastar yxa i sjön och går i procession, bronsvapen, hjälm. 

Bronsföremål användes av samhällets övre skikt, som maktsymboler eller kultföremål, till smycken och vassa vapnen, som dolkar, yxor och svärd. Flinta och annan sten fortsatte också att användas för olika vapen och redskap. 

Koppar och tenn utvanns inte i Sverige under denna tid, utan kom som ett inslag i byteshandel med övriga Europa - till Cypern i östra Medelhavet, till Sardinien, till Iberiska halvön i västra Medelhavet för koppar och till England för tenn. Endast några få personer kunde tekniken med bronsgjutning, som verkar ha utförts på särskilda platser och enligt rituella former.
En anledning till att bronsåldern delas in i två olika perioder är att traditionerna för hur människor begravdes förändrades. Från äldre bronsålder finns fynd av några få döda, som lagts obrända i väldigt stora högar. Hur resten av befolkningen begravdes vet vi inte. Under yngre bronsålder var det vanligaste att de döda brändes – kremerades – och att många små gravar placerades tillsammans i grupper, ofta utan synlig markering på marken.
Vapen, smycken och redskap av brons offrades i till exempel vattendrag. Spåren av sådana våtmarksoffer och gravhögarna visar att ritualerna under bronsåldern omfattar hela landskapet.

Musik: Samuel Looptok Långbacka.

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Bronsålder vardagsliv

    Bronsåldern 1700 - 500 f.Kr

Långhus, sysslor ute och inne, matlagning, spinnande, pilbågsskytte, rakning, går på bronsåldersväg, tvättar händer, lagar mat, elden sprakar, miljö, människor. 

Bronsåldern i Sverige dateras till 1700 - 500 fvt, före vår tideräknings början och vi brukar dela in perioden i äldre och yngre bronsålder, 1700–1100 fvt, och yngre bronsålder, 1100–500 fvt.
Namnet bronsålder syftar på att föremål gjorda av brons började bli allmänt kända i Skandinavien. Genom att blanda de mjuka metallerna koppar och tenn skapades ett hårt, guldglänsande material, som kunde omformas.
I Sydskandinavien bodde människor i så kallade långhus. Samhället var hierarkiskt med fria och ofria människor. På gården och i markerna utfördes många slags arbeten och hantverk. Det hörde till vardagslivet att tillverka redskap, hjul och vagnar i trä, bearbeta flinta till verktyg och tillverka lerkrukor. Odling, djurhållning, jakt och fiske var viktiga för försörjningen.
Från bronsåldern finns de äldsta bevarade vävda textilierna av fårull. Ullen lossnade från djuret på våren och samlades in för att kammas och sedan spinnas till trådar som kunde vävas till tyger och band. För att få mönster och färgskiftningar i textilierna sorterades olika ullfärger. Skinn och päls var också fortfarande viktiga material i dräkten.


Musik: Samuel Looptok Långbacka. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Bondestenålder flintsmide

    Bondestenålder 4000 – 1700 f.Kr

Flintknackning, stenåldershantverk, redskap, flinta, yxa. 

Mannen i filmen tillverkar en tjocknackig yxa ur en stor flintasten. Redskapen under denna tid tillverkades av horn från bland annat ren och älg, av träpinnar och olika stenmaterial. 

Av flinta gjordes stenyxor som kunde användas som jakt- eller stridsvapen.  Yxorna var också statusföremål och offergåvor. Det vet vi eftersom oanvända yxor deponerades i vattendrag.

Under bondestenåldern påträffas flintyxor över stora delar av centrala och norra Europa. Resorna och byteshandeln med prestigevaror fortsatte under bronsåldern och järnåldern.

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Bondestenålder ute

    Bondestenålder 4000 – 1700 f.Kr

Svedjebruk, odling, grishållning, reptillverkning, kruktillverkning (s.k. trattbägare), drickande.

Att människor börjar odla jorden och hålla boskap är förklaringen till namnet ”bondestenåldern”. Odlingsmetoden var svedjebruk, det vill säga marken brändes av och askan gav näring till jorden. Grödorna var framför allt nakenkorn, nakenvete och emmer, ett slags vete. (https://www.nature.com/articles/s41598-019-41293-z). Hunden har följt människan ett tag och så småningom dyker grisar och kor upp. Jordbruket förändrades när boskapsdjur började användas i arbetet. Innan dess hade jorden brukats enbart med handkraft. Att arbetet på åkrarna gav skador, till exempel på ryggen, visar skelettfynd från tiden. 

Troligen tillverkades skålar och andra föremål till hushållet av organiskt material som trä och växter. För att tillverka rep användes olika grässorter. Det finns enstaka fynd av föremål av organiskt material, som har bevarats i sjöar som blivit mossar. Lerkrukor tillverkades och dekorerades med pinnar och snäckor. 


Musik: Samuel Looptok Långbacka. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Bondestenålder inne

    Bondestenålder 4000 – 1700 f.Kr

Långhus, malning av mjöl, stenyxor som slipas, keramikkrukor (sk. trattbägare), grötätande, sovdags.

Bondestenåldern är den sista delen av stenåldern och kallas även Neolitikum, den nya stenåldern. För cirka 6000 år sedan blev människorna i Norden bofasta och började odla och hålla boskap. 

I fint ornerade lerkärl finns ibland rester av sädesslag i arkeologiska fynd av smyckade lerkärl hittas ibland rester av olika sädesslag.  Säden maldes och var basen i gröt. Vissa sädesslag jästes till rusdrycker som förmodligen dracks vid fester och ceremonier.  Omkr. 1500 fvt började de stryka ett lerlager med finslammad lera på insidan av krukorna. De polerades innan de svartbrändes och dessa kärl blev serveringskärl, som var lättare att hålla rena (239ff i SvH, band 1, Hälsa och sjukdom).

Människors kläder var i första hand tillverkade av skinn och päls, men troligen förekom dräkter även av växtmaterial. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Jägarstenålder matlagning

    Jägarstenåldern, 9 500 – ca 4000 f.Kr

Kanot/stockbåt, fiske med mjärde, fiskar, matlagning i kokgrop, boendemiljö.

Stenåldern är en lång period i vår förhistoria. Den här filmen ger en bild av fiske och matlagning under jägarstenåldern, även kallad mellanstenåldern eller Mesolitikum och dateras till åren 9 500 – ca 4000 FVT, före vår tideräknings början. 

Under stenålderns senare del bosatte sig vissa grupper av människor på en och samma plats under en längre period, en säsong eller årstid. Ofta nära vatten där det fanns tillgång till sötvattensfiskar som gädda, braxen och abborre. De kunde även ge sig ut på havet i så kallade stockbåtar för att fiska lax och ål eller för att jaga sjöfågel och säl. Annan typ av jakt och samlande var också viktiga inslag i livet.

Fisket skedde bland annat med nät och mjärde, en typ av fångstbur med en eller flera öppningar som fisken söker sig in genom. Den placeras på botten. I Sverige har en av världens äldsta mjärdar hittats. Den daterats till 5500 fvt. Mjärdarna tillverkades av vide, björk och hassel.

Ett sätt att tillaga maten på var i en så kallad kokgrop. I den lades heta stenar tillsammans med till exempel fisk, inlindad i blad, och så täcktes gropen över tills maten var färdigkokt. Maten kunde kryddas med bär och örter, som enbär. Det är ett matlagningssätt som fortfarande förekommer inom vissa kulturer. 

Musik: Samuel Looptok Långbacka. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

    Istid jakt

    Istid 12 000 – 9500 f.Kr

Tillverkning av spjut, tuggning av senor, näverlim, klistrar, bearbetar flinta och trä, träskaft, renjakt, jaktmåltid.

Istidens människor jagade med spjut. De använde även olika verktyg av flinta, som skrapor och borrar. Jaktbytena var inte bara mat, det mesta från djuren togs till vara. Skinn och ben användes till exempel för att tillverka kläder, fällar, tält och redskap. I traditionella samhällen ges även ofta en gåva, någon del av djuret, tillbaka till naturen.

    Istid vardagsliv

    Istiden (Senpaleolitikum i Sverige) 12 000 – 9500 f.Kr 

Människor tillverkar olika saker, gör upp eld, tuggar senor, skrapar skinn, målar varandra, plockar växter, äter torkat renkött m.m.

Människorna som kom fiskade och samlade mat från naturen. Bland växterna fanns bland annat dvärgbjörk, malört, groblad, havtorn och olika grässorter. Hur de gjorde upp eld vet vi inte, men filmen visar en tänkbar metod. 

Musik: Samuel Looptok Långbacka. 

Den här filmen är en bearbetad del ur Arkeologens dotter, producerad av Baluba för Utbildningsradion, UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.