Elitbandyspelaren Bissen Larsson samlade in över en miljon till Hjärnfonden

Efter att ha fått en stroke, mitt i en lovande bandykarriär, har den före detta elitbandyspelaren Mathias ”Bissen” Larsson engagerat tiotusentals människor, olika idrottsprofiler och kändisar att stödja hjärnforskningen genom Bissen Brainwalk, Utmaningen och olika insamlingsmatcher. I dag, tre år senare har han lyckats få in över en miljon kronor som går direkt till Hjärnfonden.

Den 27 mars 2010 förändrades Bissens liv på en sekund. Elitidrottaren drabbades av en hjärnblödning och tre stroke, 34 år gammal, och opererades akut under sex timmar av ett specialistteam i Linköping. Läkarna opererade in titanspiraler för att stadga upp de svaga ådervägarna i bråcket.
– Hjärnforskningen har räddat mitt liv. Den här metoden som läkarna använde sig av för att operera var endast sju-åtta år gammal. Känns fantastiskt att man har kommit så långt i forskningen, säger Bissen.

Idrott- och kändisvärlden stöttar
Ur eländet föddes en modig tanke. På ettårsdagen av insjuknandedagen bestämde sig Bissen för att gå sin första mil, en manifestation för hans överlevnad samtidigt som han ville skänka pengar till hjärnforskningen. Bissen Brainwalk var ett faktum och under året har det spridit sig till hela landet. 2014 är det redan planerat promenader i 13 städer. Andra projekt är ”Utmaningen” där kända tv-personligheter som Filip & Fredrik skänkte 100 kronor till Hjärnfonden varje gång de tränade eller sa könsord i tv, Steffo Törnqvist från TV4:s Nyhetsmorgon skänkte 20 kronor varje gång han rökte en cigarr och pengar samlades in vid flera bandymatcher runt om i Sverige. 14 golfspelare under Nordea Masters var med i Bissen Brainwalk-teamet och drog in 85 000 kronor.

”Man är inte odödlig”
Nu tre år senare har han samlat in över en miljon kronor och spridit kunskap om hjärnskador, hjärnsjukdomar och funktionsnedsättningar.
– Det känns jättehäftigt att kunna hjälpa Hjärnfonden som är en så liten organisation. Vi har nått en yngre grupp i åldrarna 20 till 40 år som inte tänker så mycket på att alla kan drabbas av hjärnskador. Mitt öde har fått folk att stanna upp och tänka efter ­– att inse att man inte är odödlig, säger Bissen.

Fakta: Stroke
30 000 svenskar drabbas varje år av en Stroke som är en hjärnsjukdom i form av en blödning eller propp som gör att hjärnan inte får tillräckligt med syre.
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.
Av de som fått stroke har cirka 85 % fått en hjärninfarkt och cirka 15 % en hjärnblödning.
Var 17:e minut får någon i Sverige stroke.
Stroke är en av våra stora folksjukdomar.
Stroke är den vanligaste orsaken till handikapp i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken.
30 % överlever inte sin stroke
25 % av dem som drabbas är under 65 år.
Trombolys, en metod för att lösa upp blodproppar.
För många innebär stroke att förmågan att klara det dagliga livets aktiviteter nedsätts kraftigt. 

Symptom
Domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben.
Plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå.
Plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen.
Plötslig yrsel, svindel, dubbelseende eller försämrad balans och koordination
Kraftig huvudvärk utan klar orsak.

Behandling
En stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Läkaren kartlägger symtomen och försöker lokalisera var skadan sitter. Vid undersökningen gör man en kartläggning av patientens sjukdomshistoria. Läkaren gör en kroppsundersökning, tar blodprov, EKG samt gör en skiktröntgen av hjärnan. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen.
Den akuta behandlingen av stroke innebär i övrigt att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation.
Det finns många olika läkemedel för att förebygga ytterligare stroke. Vissa sänker blodtrycket, andra förebygger nya proppar eller sänker kolesterolhalten. I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen. Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen för att träna upp de funktioner som skadats. Den som har haft en stroke måste i många fall lära sig nya sätt att göra saker på.
Källa: Hjärnfonden

För mer information kontakta gärna:
Arna Sunje, press- och webbansvarig Hjärnfonden, 08-40 60 800, arna.sunje@hjarnfonden.se
Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se
Mathias ”Bissen” Larsson, 070-660 81 59
Se minifilmen ”Den största fighten” här: http://www.hjarnfonden.se/aktuellt/den-storsta-fighten__1187#.Une9vFQV8ps

Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten.

Taggar: