Goda behandlingseffekter i ny studie kring Parkinsons sjukdom
I en ny studie vid Uppsala universitet utvecklar forskare antikroppar mot de skadliga proteinformer som uppstår i hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Forskningen som stöds med medel från Hjärnfonden kan leda till en helt ny behandlingsmetod i syfte att bromsa sjukdomsutvecklingen. Inom fem år skulle man kunna påbörja den första studien på patienter.
Docent Martin Ingelsson vid Uppsala Universitet utvecklar antikroppar mot så kallade protofibriller, en form av proteinet alfa-synuklein som misstänks kunna orsaka Parkinsons sjukdom. Antikropparna används nu på cell- och musmodeller för sjukdomen för att undersöka om behandlingen kan minska uppkomsten av det skadliga proteinet. Den första studien på möss med Parkinsons sjukdom har redan visat på goda behandlingseffekter. Antikroppsbehandlade möss hade lägre nivåer av skadliga protofibriller i centrala nervsystemet jämfört med placebo-behandlade möss.
– Om de planerade djurstudierna visar fortsatt goda resultat skulle vi inom fem år kunna påbörja den första studien på patienter där vi med denna nya behandling hoppas kunna bromsa upp sjukdomen, säger docent Martin Ingelsson.
Sverige fortfarande i framkant
Den 11 april infaller den internationella Parkinsondagen och sjukdomen uppmärksammas då världen över. Sverige har länge legat i frontlinjen inom parkinsonforskningen och viktiga grundläggande upptäckter har gjorts vid svenska universitet. År 2000 fick Arvid Carlsson nobelpris i medicin för sina upptäcker kring dopaminet.
Hjärnfondens sekreterare i Vetenskapliga nämnden, professor Ted Ebendal tycker att Sverige fortfarande ligger bra till på forskningsområdet. Två framgångsrika exempel är den kliniska lanseringen av Duodopa – ett läkemedel som utvecklades av professor Sten-Magnus Aquilonius i Uppsala och behandling med djup hjärnstimulering (DBS) som är ett stort genombrott.
– Det är enbart genom forskning som dessa framsteg kunnat uppnås. Fortsatt stöd till svensk forskning om Parkinsons sjukdom är mycket angelägen och bör kunna leda till ytterligare förbättringar för berörda patienter och deras anhöriga, säger Ted Ebendal, sekreterare i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.
Två tusen drabbas varje år
Vid Parkinsons sjukdom ser man tidigt en påverkan av de nervceller i hjärnan som producerar dopamin, ett ämne som har stor betydelse för hjärnans styrning av kroppsrörelserna. När dessa nervceller bryts ned försämras möjligheten att kontrollera rörelser varpå patienten drabbas av skakningar, stelhet och långsamma rörelser. Med tiden utvecklar även de flesta Parkinsonpatienter minnesproblem och andra kognitiva symptom. Cirka 20 000 människor i Sverige är drabbade av Parkinsons sjukdom och omkring 2 000 nya individer diagnostiseras varje år. De flesta insjuknar efter 50 års ålder och i takt med att vi lever allt längre kan man förvänta sig att antalet drabbade kommer att öka.
Parkinsons sjukdom
Symptom
De huvudsakliga symtomen vid Parkinsons sjukdom är att rörelser blir långsammare och att det blir svårt att starta en rörelse. Skakningar, darrningar, muskelstelhet och sämre balans hör också till symtomen. Symtomen kommer smygande och förvärras med tiden. De varierar mycket från person till person. Vissa har stora besvär av skakningar, medan andra inte har skakningar alls.
Behandling
Forskningen söker efter terapiformer som kan bromsa eller helt förhindra nervcellsdöd. Eftersom det inte går att bota sjukdomen i nuläget är den vanligaste behandlingen att tillföra hjärnan nytt dopamin genom ett läkemedel som omvandlas till dopamin av de kvarvarande nervcellerna i hjärnans drabbade område. De flesta patienter blir mycket bättre från sina symtom med hjälp av dessa läkemedel och kan leva många år med begränsade besvär.
Framgångsrika behandlingar
Den framgångsrika kliniska lanseringen av Duodopa – ett läkemedel som utvecklades av professor Sten-Magnus Aquilonius i Uppsala är ett bra exempel på vad forskning kan bidra med till patientnytta. Även behandling med djup hjärnstimulering (DBS) är ett stort genombrott. DBS innebär att man lägger in elektroder i vissa målområden i hjärnan. Elektrisk stimulering kan sedan hämma de nervsignaler som åstadkommer oönskade rörelsemönstret – skakning, andra oönskade rörelser såsom dystoni och dyskinesi och vissa fall av svårbehandlad Parkinsons sjukdom.
Visste du att
- Skakning i ena handen är det första symtomet hos 75 procent av alla parkinsonpatienter.
- Parkinsons sjukdom är vanligare bland män.
- Professor Arvid Carlsson belönades med Nobelpriset år 2000 efter att redan år 1957 ha föreslagit att brist på dopamin kan förklara symtomen vid Parkinsons sjukdom.
- Europeiska Parkinsonfederationen EPDA tillsammans med WHO har kommit överens om att den 11 april ska vara Världsparkinsondag. Man hedrar även den brittiske läkaren James Parkinsons födelsedag som år 1817 för första gången beskrev sjukdomen i sin bok "An Essay on the Shaking Palsy".
Källa: Hjärnfonden
Kontakt Hjärnfonden
Arna Sunje, pressansvarig, 0767-86 07 60, arna.sunje@hjarnfonden.se
Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Hjärnfonden har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlingskontroll kontrollerar verksamheten.
www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden www.twitter.com/hjarnfonden
Taggar: