Hjärnfonden delar ut 14.5 miljoner extra till svensk hjärnforskning
Tack vare rekordinsamling kan Hjärnfonden dela ut ytterligare 14.5 miljoner till svensk hjärnforskning i år. Det innebär att summan för årets beviljade forskningsanslag kommer att uppgå till cirka 50 miljoner kronor, vilket är en fördubbling jämfört med föregående år. Det är den största utdelningen sedan Hjärnfonden bildades 1994.
Det extra forskningsstödet går till 23 hjärnforskare som får möjlighet att driva utvecklingen framåt inom flera av hjärnforskningens områden. Alzheimers sjukdom, autism, Parkinsons sjukdom och beroende är några exempel på forskningsanslag som beviljats.
Hjärnfonden delar ut stipendier och forskningsanslag till de främsta hjärnforskarna inom hjärnans område en gång om året. 2013 delade Hjärnfonden ut cirka 24 miljoner kronor.
– Det är ingen tillfällighet att året Nobelpris i medicin går till forskning om hjärnan. Det vi har lärt om kroppens mest komplicerade del har skett tack vare forskning. Svenska forskare står i kö för att utforska både den friska hjärnan och dess många sjukdomar. Till Hjärnfonden strömmar oerhörda mängder med mycket kvalificerade ansökningar från forskare i hela landet och vår vetenskapliga nämnd kan inte bevilja så många som de skulle önska. Hjärnsjukdomarna kostar samhället 165 miljarder kronor så behovet av forskningsmedel inom hjärnans område är mycket stort, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.
En av forskarna som har fått extra anslaget är Henrik Ehrsson från Karolinska Institutet. Hans grupp forskar kring de hjärnprocesser som kan ge upphov till ätstörningar.
Tack vare anslaget från Hjärnfonden kommer hans forskargrupp studera hur exponering av mediabilder av kvinnor i typiska magasin för kvinnor påverkar hjärnan och självbilden. Ökad förståelse för sambandet mellan varseblivning och känslor för den egna kroppen är viktigt för framtida studier om ätstörningar, eftersom många som lider av anorexia nervosa inte förmår uppfatta sin sanna kroppsstorlek utan håller fast vid en önskan att bli smalare, till och med när de utmärglade i livshotande grad.
– Det är grundforskning på friska försökspersoner. Men det är där vi måste börja för att förstå det grundläggande sambandet mellan varseblivningen av den egna kroppen och känslor för den egna kroppen. Vi vill inte bara undersöka detta i termer av psykologiska processer utan också förstå de underliggande hjärnbarksmekanismerna, säger forskaren Henrik Ehrsson.
Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga forskningsstöd bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av 23 av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Samtliga av alla landets sex medicinska fakulteter finns representerade. Vetenskapliga nämndens expertis är en garanti för att de projekt som stöds av Hjärnfonden är de allra främsta inom sitt område.
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt:
1) Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
2) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare inom neuroområdet. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.
Forskningsprojekt som fått 500 000 kronor var i extra anslag från Hjärnfonden
Ingmar Skoog, Göteborgs universitet, Alzheimers sjukdom och övrig demens
Keiko Funa, Göteborgs universitet, Bipolär sjukdom
Francois Lallemend, Karolinska Institutet, Nervsystemets utveckling
Marcela Pekna, Göteborgs universitet, Barnhjärnan
Oleg Shupliakov, Karolinska Institutet, Nervcellers funktion
Jesper Tegnér, Karolinska Institutet, MS och annan neuroinflammation
Johan Jakobsson, Lunds universitet, Proteiner, RNA och DNA, molekylärbiologi
Henrik Ehrsson, Karolinska Institutet, Ätstörningar
Ingemar Björkhem, Karolinska Institutet, Alzheimers sjukdom och övrig demens
Per Andren, Uppsala universitet, Parkinsons sjukdom
Ann Nordgren, Karolinska Institutet, Barnhjärnan
Pia Maly Sundgren, Lunds universitet, Hjärntumör/malignt gliom
Predrag Petrovic, Karolinska Institutet, Barnhjärnan
Jonas Persson, Stockholms universitet, Alzheimers sjukdom och övrig demens
Lars I. Eriksson, Karolinska Institutet, Hjärnskada
Rochellys Diaz Heijtz, Karolinska Institutet, Autismspektrumtillstånd inkl. Aspergers
Eric Westman, Karolinska Institutet, Alzheimers sjukdom och övrig demens
Elisabeth Femell, Göteborgs universitet, Barnhjärnan
Niccolo Terrando, Karolinska Institutet, Barnhjärnan
Cecilia Lundberg, Lunds universitet, Parkinsons sjukdom
Louise Adermark, Göteborgs universitet, Beroende
Tomas Ekström, Karolinska Institutet, Beroende
Simon Cervenka, Karolinska Institutet, Schizofreni
Kontakt
Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 0708- 33 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se
Arna Sunje, pressansvarig Hjärnfonden, 0767-86 07 60, arna.sunje@hjarnfonden.se
Om Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen hos allmänheten om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. I år fyller Hjärnfonden 20 år.
www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter
Taggar:
