Hjärnfonden delar ut 5,3 miljoner i stipendier till morgondagens främsta forskare – 2,8 miljoner går till Karolinska Institutet

Alzheimers sjukdom, stroke, depression, beroendesjukdomar och barnhjärnas sjukdomar är några av de ämnesområden som är i fokus när Hjärnfonden delar ut 19 stipendier till morgondagens främsta forskare i samband med en ceremoni på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm den 12 februari.

– Den svenska hjärnforskningen har gjort mycket betydelsefulla framsteg de senaste åren och nya viktiga milstolpar väntar. Vi tror att våra stipendiater med sin forskning kommer att bidra till att vi i framtiden kan förebygga, behandla och bota ännu fler hjärnrelaterade sjukdomar, säger Hjärnfondens generalsekreterare,Gunilla Steinwall.

Karolinska Institutet kniper 10 av de 19 stipendierna som Hjärnfonden denna gång delar ut, vilket innebär 2,8 miljoner till livsviktig hjärnforskning. Flera av stipendierna är kopplade till hjärnans åldrande. Antalet demenssjuka ökar dramatiskt och 2050 förutspås 250 000 svenskar vara drabbade av demenssjukdomar. I takt med att vi blir äldre blir det också allt viktigare att stödja forskning som syftar till att hjärnan håller sig frisk längre upp i åren.

Misha Zilberter, 35, är en av dem som får Hjärnfondens stipendium. Han är Alzheimerforskare på Karolinska Institutet. Nya studier antyder att orsaken bakom Alzheimers sjukdom kan vara relaterad till nervcellernas oförmåga att förbruka glukos som dess huvudsakliga energikälla. Detta leder till att hjärnan svälter på energi och nervcellerna dör. Misha studerar hur Alzheimers sjukdom påverkar nervcellernas sätt att reagera på stimuli. Han har upptäckt att en substans som överproduceras i hjärnan hos människor med Alzheimers sjukdom, kallad beta-amyloid, förändrar nervcellernas sätt att agera. Beta-amyloiden har visat sig underlätta aktivering av neuronerna som samtidigt får det svårare att inaktiveras. När det händer kan hopsättningar av neuroner resultera i svårigheter att tänka och också initiera epileptiska anfall.

– Kringgår man sjukdomens effekt på konsumtionen av glukos som energikälla, skulle man kunna behandla vissa symptom av denna sjukdom och potentiellt fördröja dess utveckling, genom att använda läkemedel som har inga dåliga biverkningar, säger Misha Zilberter.

Eftertraktade stipendier i hård konkurrens
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens stipendium tillhör den svenska forskareliten. Konkurrensen är hård. Av årets 73 ansökningar delar Hjärnfonden ut 19 stipendier på 280 000 kronor vardera. Stipendierna är mycket eftertraktade eftersom de gör det möjligt att självständigt driva sin forskning framåt, något som annars är svårt då de första åren efter disputation är svåra att finansiera.

– När man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är åtta av tio hjärnsjukdomar. Vanligast är depression, den näst vanligaste är alkoholism, båda hjärnsjukdomar. Det här påverkar inte bara de drabbade och deras anhöriga, utan även hela vårt samhälle. Det är ett stort problem som vi behöver göra något åt, sägerGunilla Steinwalloch menar att mer resurser till hjärnforskningen är en viktig pusselbit.

Utöver stipendierna finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen. Förra året kunde Hjärnfonden totalt dela ut 34 miljoner till livsviktig neuroforskning.

Mer information om stipendiaterna?
Bifogat längst ned i detta mail finns en lista över Hjärnfondens stipendiater och forskningsområden samt lärosäte. För intervjuförfrågningar, kontaktuppgifter och mer information om stipendiaternas forskning, vänligen kontakta pressansvarig på Hjärnfonden.

Hjärnfonden
Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Hjärnfonden har inga statliga bidrag och är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Kronprinsessan Victoria är beskyddare av Hjärnfonden.

Presskontakt
Mats Persson, pressansvarig
0730-51 75 53
mats.persson@hjarnfonden.se
www.hjarnfonden.se

Taggar: