Hjärnfonden delar ut 5,3 miljoner i stipendier till morgondagens främsta forskare – 280 000 går till Uppsala

Alzheimers sjukdom, stroke, depression, beroendesjukdomar och barnhjärnas sjukdomar är några av de ämnesområden som är i fokus när Hjärnfonden delar ut 19 stipendier till morgondagens främsta forskare i samband med en ceremoni på Kungliga Myntkabinettet i Stockholm den 12 februari.

– Den svenska hjärnforskningen har gjort mycket betydelsefulla framsteg de senaste åren och nya viktiga milstolpar väntar. Vi tror att våra stipendiater med sin forskning kommer att bidra till att vi i framtiden kan förebygga, behandla och bota ännu fler hjärnrelaterade sjukdomar, säger Hjärnfondens generalsekreterare,Gunilla Steinwall.

I Uppsala går stipendiet till Henrik Gezelius, Uppsala universitet, som forskar på hjärnans neuronala nätverk. Nyligen har det upptäckts att nervcellerna i thalamus har en spontan aktivitet under nervsystemets utveckling, redan innan sinnesintryck når hjärnan. I sitt projekt kommer Henrik att undersöka om denna inneboende aktivitet har inflytande för att nervcellernas utskott ska hitta till rätt region av kortex. I andra delar av nervsystemet har man noterat att spontan aktivitet är viktigt för att utskotten ska växa normalt och hitta rätt mål, men för nervcellerna i thalamus är frågan kontroversiell.

– Ett långsiktigt mål för mitt forskningsfält är att kunna återställa sinnesintryck för dem som har råkat ut för skador på sinnesorganen eller har skadade sinnesfunktioner från födseln, säger Henrik Gezelius.

Eftertraktade stipendier i hård konkurrens
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens stipendium tillhör den svenska forskareliten. Konkurrensen är hård. Av årets 73 ansökningar delar Hjärnfonden ut 19 stipendier på 280 000 kronor vardera. Stipendierna är mycket eftertraktade eftersom de gör det möjligt att självständigt driva sin forskning framåt, något som annars är svårt då de första åren efter disputation är svåra att finansiera.

– Att tilldelas Hjärnfondens stipendium är väldigt viktigt för mig för att etablera mig som självständig forskare i Sverige, säger Henrik Gezelius.

Arets stipendiater forskar på Parkinsons sjukdom, ALS, neuronala nätverk, depression, hjärntumör, traumatisk hjärnskada, epilepsi, hjärnans åldrande, demens, psykos, hjärnbarkens utveckling, barnhjärnan, beroende, stroke, Huntington, autism och Alzheimers sjukdom.

– När man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är åtta av tio hjärnsjukdomar. Vanligast är depression, den näst vanligaste är alkoholism, båda hjärnsjukdomar. Det här påverkar inte bara de drabbade och deras anhöriga, utan även hela vårt samhälle. Det är ett stort problem som vi behöver göra något åt, sägerGunilla Steinwalloch menar att mer resurser till hjärnforskningen är en viktig pusselbit.

Utöver stipendierna finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen. Förra året kunde Hjärnfonden totalt dela ut 34 miljoner till livsviktig neuroforskning.

Mer information om stipendiaterna?
Bifogat längst ned i detta mail finns en lista över Hjärnfondens stipendiater och forskningsområden samt lärosäte. För intervjuförfrågningar, kontaktuppgifter och mer information om stipendiaternas forskning, vänligen kontakta pressansvarig på Hjärnfonden.

Hjärnfonden
Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Hjärnfonden har inga statliga bidrag och är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Kronprinsessan Victoria är beskyddare av Hjärnfonden.

Presskontakt
Mats Persson, pressansvarig
0730-51 75 53
mats.persson@hjarnfonden.se
www.hjarnfonden.se

Taggar: