Hjärnfonden stödjer ny forskning: Motion möjlig behandling vid depression

Idag delar Hjärnfonden ut 7 miljoner kronor till framtidens forskarlöften som gör det möjligt för 25 unga hjärnforskare att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens område. Var och en får 280 000 kronor i postdoc-stipendium för att på heltid kunna ägna sig åt livsviktig forskning. Ett av årets postdoc-stipendium handlar om hur depression kan behandlas med hjälp av motion.

En av årets stipendiater är Mats Hallgren som forskar kring depression vid Karolinska Institutet. Forskningen handlar om hur regelbunden motion kan användas för att behandla motion både på lång och kort sikt. Man tittar även på vilken dos motion som kan behövas och vilka mekanismer som ligger bakom motionens effekt på humöret. 

 – Jag har ett starkt intresse för förhållandet mellan kropp och själ, det vill säga hur fysisk aktivitet kan påverka hur vi mår psykologiskt och tvärtom, säger Mats Hallgren vid Karolinska Institutet. Träning är ett praktiskt och icke-stigmatiserande sätt att behandla mental ohälsa men mer forskning om hur det fungerar och vilken dos som är optimal behövs.

Depression är en folksjukdom. Var fjärde svensk drabbas någon i livet av en depression så allvarlig att den kräver behandling. Samhällskostnaderna för depression och bipolär sjukdom i Sverige beräknas till 21.3 miljarder per år.

– Kunskapsexplosionen inom hjärnans område ger oss gott hopp om att kunna förebygga, behandla och finna bot för ännu fler hjärnrelaterade sjukdomar. Vi hade gärna beviljat ännu fler forsknings-projekt, för mer forskning behövs. Mycket är fortfarande outforskat. Med tanke på att mer än vad tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom, är resurserna fortfarande för små. Varje krona är viktig. Hjärnforskningen är för lågprioriterad om man ser till det mänskliga, ofta livslånga lidandet som hjärnsjukdomarna orsakar, säger Hjärnfondens generalsekreterare, Gunilla Steinwall.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoc-stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Postdoc-stipendiet är mycket eftertraktat eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation. Utöver postdoc-stipendiet finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen. Förra året kunde Hjärnfonden dela ut drygt 49 miljoner kronor till hjärnforskningen, vilket är rekord i Hjärnfondens 20-åriga historia.

Årets postdoc-stipendiater

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 Sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se
Mats Hallgren, Karolinska Institutet, 072 873 5451, mats.hallgren@ki.se

Detta gör Hjärnfonden:
Hjärnfonden arbetar för att samla in pengar och finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar.

Hjärnfondens forskningsarbete:
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt: 1) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
 www.hjarnfonden.se    Följ oss på Facebook    Följ oss på Twitter

Taggar: