I huvudet på Våra Barn: Hjärnfonden inleder satsning på barnhjärnan

Behovet av mer forskning om barnhjärnan är stort. Barndomen är den period i livet då våra hjärnor är som mest formbara och sårbara. Varje år föds ca 12 000 barn med någon form av utvecklingsavvikelse i hjärnan. Något som får konsekvenser för barnet, familjen, skolan och den lilla människans hela framtida liv.

Barnen möts dessutom ofta av okunskap och fördomar. Sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan kan antingen finns med från födseln eller uppträder i tidig ålder. Autism och Aspergers syndrom är tillstånd som förändrar livet för många familjer. ADHD, Dyslexi och Ätstörningar är andra diagnoser som drabbar barn och unga.

– Vi vet mycket om barnhjärnan, men långtifrån tillräckligt. Med fördjupad kunskap och bättre information skulle barn med kognitiva funktionshinder kunna upptäckas tidigare. En tidigare diagnos innebär att fler barn kan få träning och behandling som på ett avgörande sätt påverkar deras möjligheter senare i livet. Hjärnfondens arbete med att samla in medel till hjärnforskning och informera om hjärnans sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar är därför av vital betydelse, säger barnneurologen Hans Forssberg, som är ledamot i Hjärnfondens Vetenskapliga Nämnd.

I huvudet på våra barn
Hjärnfonden ha tagit fram en tematidning om barnhjärnan, I huvudet på våra barn. I tidningen kan man läsa om hur det är att växa upp med ADHD och Epilepsi. Man kan även läsa om syrebristskador vid födseln, Autism, Ätstörningar och hur det är att vara ett syskon till ett barn med Downs Syndrom. Ett annat ämne som tas upp är hur skolan och övriga samhället ska ta tillvara på den kunskap som forskarna kommer fram till. Hjärnfondens kanslichef Ewa Johansson förklarar:

– De senaste tio åren har den medicinska forskningen gjort stora framsteg både vad gäller behandling och förståelsen av sjukdomar och skador i centrala nervsystemet hos barn. Nu är det är viktigt att den kunskapen sprids, eftersom så många delar av samhället, inte minst skolor, pedagogik, uppfostran och utformandet av goda miljöer för våra barn, borde påverkas av vad vi numera vet om barnets hjärna. Forskning om barnets hjärna kan förändra många liv, men det kräver att övriga samhället känner till och tar till sig resultaten från hjärnforskningen, säger Hjärnfondens kanslichef Ewa Johansson.

Presskontakt
Mats Persson, pressansvarig
0730-51 75 53
mats.persson@hjarnfonden.se

Hjärnfonden
www.hjarnfonden.se
Hjärnfonden har sedan starten 1994 samlat in mer än 500 miljoner kronor till livsviktig forskning om den friska hjärnan, ryggmärgen och de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som drabbar dessa organ. Sådan ohälsa utgör den i särklass största anledningen till förlorade friskår i vårt samhälle. Målet är att genom stöd till forskning öka kunskapen om hur hjärnan fungerar och, genom att förstå sjukdomsmekanismer, finna nya behandlingar och botemedel för hjärnrelaterad ohälsa. Hjärnfonden arbetar också för att öka allmänhetens kunskap om hjärnan och hjärnrelaterad ohälsa, synliggöra den viktiga hjärnforskningen och minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendier tillhör den svenska forskareliten.

Visste du det här om barnhjärnan? (Källa Hjärnfonden)

Hälften av all energi ett barn förbrukar behövs för att försörja hjärnan.

En nyfödds hjärna väger ca500 gram. Under barnets första levnadsår växer hjärnan mycket snabbt och vid några års ålder väger barnhjärnan nästan lika mycket som hos en vuxen.

Varje år föds det ca 100 000 barn i Sverige och mer än 12 procent av dem har en diagnos om hjärnskada eller funktionsnedsättning i hjärnan.

I Sverige föds varje år ungefär 240 barn mer än tio veckor för tidigt. För tidigt födda barn överlever allt tidigare och det är stor risk att de får livslånga handikapp till följd av hjärnskador. Cirka 10 procent av de extremt för tidigt födda barnen drabbas av hjärnblödningar och större blödningar leder ofta till CP-skador.

Varje år skadas över 1000 barn och ungdomar mellan 0 och 18 år svårt i huvudet. Den stora boven är den allt hetsigare trafiken, följt av fall- och sportolyckor. Idag överlever nästan alla på grund av de framsteg som gjorts inom neurokirurgin, men en fjärdedel får bestående men. Skador på yngre barn kan leda till dolda handikapp som inte uppmärksammas förrän kraven på en välfungerande hjärna ökar i samband med skolgång. När hjärnan skadas under sin utveckling kan konsekvenserna bli både allvarliga och livslånga.

Ätstörning debuterar oftast under de senare tonåren i 16 till 19 årsåldern. En tidigare sjukdomsdebut, ibland så tidigt som vid 7 till 8 års ålder är inte helt ovanligt. 5-10 procent av de som lider av ätstörningar är pojkar eller män.

Det finns ungefär 60 000 personer i Sverige som har epilepsi. Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder.

Minst fyra av 1 000 barn i grundskolan har Aspergers syndrom. Aspergers syndrom är vanligare bland pojkar än bland flickor.

Ungefär två av 1 000 nyfödda barn har autism. Mellan sex och åtta barn har ett autismliknande tillstånd eller Aspergers syndrom. Autism visar sig oftast före tre års ålder.

Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år får drygt 200 en CP-skada. CP, cerebral pares, är ett samlingsnamn för ett rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Det är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan skadan ska ha inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder. De vanligaste orsakerna till skadan är infektioner, cirkulationsrubbningar, syrebrist och blödningar i hjärnan. Barn med CP har en försenad motorisk utveckling och visar under sin utveckling olika symtombilder beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt skadan inträffat.

Taggar: