Ny forskning hjälper personer med autism att kommunicera
Personer med autism har begränsad förmåga till socialt samspel. En ny studie visar att datoriserade träningsprogram kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd att tolka ansiktsuttryck och känna igen känslor. Övningarna skapar förändringar både på beteendet och skapar funktionsförändringar i centrala delar av den sociala hjärnan. Resultatet visar att lämplig träning kan leda till att barn med autism får lättare att interagera och läsa av sociala sammanhang.
Den 2 april infaller den internationella autismdagen. I Sverige har cirka 1-2 procent av befolkningen ett autismspektrumtillstånd (AST)-diagnos(1). AST är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter att samspela med andra och läsa av andra människor. Både den verbala och ickeverbala kommunikationen som ögonkontakt, gester, ansiktsuttryck, kroppsspråk eller tonfall är nedsatt.
Syftet med studien var bland annat att titta på hjärnans plasticitet bland ungdomar och unga vuxna med autism. Studien som omfattade 32 personer pågick i 8 veckor och visade att den grupp som fick använda det datorbaserade träningsprogrammet gjorde framsteg i förmågan att känna igen emotioner. I träningsprogrammet övas systematiskt att utifrån bilder på personer, i ansikten eller enbart ögon, läsa ut om en person är glad, arg, ledsen osv. Efter 8 timmars träning såg man en tydlig skillnad på både beteende och hjärnaktivitet. Med hjälp av magnetkamera kunde man se att viktiga delar av det som kallas för den sociala hjärnan hade aktiverats. Träningsprogrammet kan användas som del i en mera omfattande social färdighetsträning.
- Det finns ett fåtal studier gjorda där man har undersökt hur kognitiv träning kan utveckla den sociala förmågan hos barn med AST. Tack vare vår studie kan vi med stor glädje konstatera att hjärnan vid AST uppvisar potential för förändring och anpassning genom adekvat träning., säger Sven Bölte professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för KIND.
Det webbaserade verktyget fungerar både som träning och som kommunikationsverktyg. Tanken är att det ska vara ett underhållande verktyg som används i samspel med till exempel förälder, syskon eller vänner till den drabbade.
- Funktionsnedsättningar innebär stora problem under barndomen och svårigheter att klara sig i vuxenlivet. Dessutom påverkas såväl anhöriga som samhället eftersom många av dessa personer har svårt att fungera i vardagen och få arbete senare i livet. Därför är det så viktigt att vi skapar ännu mer resurser till hjärnforskningen, det gäller inte minst forskning med inriktning på hjärnans förmåga till utveckling och lärande, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.
Kort fakta om AST och Autism
- Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.
- AST förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar, funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser vilka påverkar ASTs uttryck och svårighetsgrad och individens hjälpbehov
- I Sverige har 1-2% av befolkningen en AST-diagnos och det är flera gånger vanligare med AST hos pojkar än hos flickor.
- Autism visar sig oftast före tre års ålder.
- Har svårt med ömsesidig kontakt med andra människor
- Begränsade mönster i beteende, intressen och aktiviteter
- Fixering vid intressen som är ovanliga i intensitet eller fokus
Källa Hjärnfonden
(1)Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.
För mer information kontakta gärna:
Sven Bölte, professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för KIND, 08-517 779 14, 070-3170105
sven.bolte@ki.se
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00,
Sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se
Om Hjärnfonden:
Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar.
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt: 1) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter
Taggar:
