Skillnader i behandlingen av barn med syrebrist – Många får inte unik livräddande behandling

Barn som föds med akut syrebrist löper stor risk att drabbas av svåra hjärnskador, eller i värsta fall att dö. Samtidigt finns en ny effektiv behandlingsmetod som ökar chansen till frisk överlevnad med 50 procent. Men trots det får inte alla barn behandlingen, det visar ny statistik som Hjärnfonden presenterar tillsammans med Boubou Hallberg, sektionschef/överläkare neonatalverksamheten Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Trots att kylbehandling av barn som föds med syrebrist varit standard of care* i drygt fem år och att dödligheten bland barn med syrebrist har halverats, finns det fortfarande många barn som inte får behandlingen. Bara under de två senaste åren (2010,2011) har minst 37 barn gått miste om den potentiellt livräddande behandlingen, trots att de uppfyllt alla kriterier, det visar en granskning av det nationella kvalitetsregistret för neonatal intensivvård som Hjärnfonden tillsammans med Boubou Hallberg, sektionschef/överläkare neonatalverksamheten Astrid Lindgrens Barnsjukhus nu kan presentera.

– Nedkylning av barn med syrebrist är det största framsteget för hjärnforskning som gjorts inom neonatalvården. Det är oacceptabelt att den enda behandlingen som finns för att rädda barn som föds med syrebrist inte används fullt ut. Det behöver därför satsas mer resurser på implementering och utveckling av metoden för att se till att alla barn får ett optimalt omhändertagande och samma start i livet, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Sverige var första land i världen att implementera den revolutionerande behandlingen för alla barn som föds med akut syrebrist, en metod som nu används framgångsrikt världen över. Ändå får inte alla barn samma möjligheter till vård. Granskningen av statistiken visar dessutom att det finns stora regionala skillnader och det framgår att antalet behandlade barn är ojämnt fördelat över landet.

– Bristerna har flera bakomliggande orsaker, men helt klart är att rutinerna för transporten av barn med syrebrist till sjukhusen där behandlingen kan ges måste bli bättre. Alla förlossningskliniker behöver också ha barnläkare som snabbt kan göra en bedömning av skadan och påbörja behandling. Implementeringen av den här behandlingen har överlag varit framgångsrik, men ytterligare resurser till forskning behövs också för att vi ska kunna använda metoden mer effektivt, säger Boubou Hallberg, sektionschef/överläkare neonatalverksamheten Astrid Lindgrens barnsjukhus.

För att utjämna ojämlikheten i vården av barn med syrebrist vill Hjärnfonden och Boubou Hallberg se ett antal åtgärder för att förbättra situationen:

• En nationell samordning/tydligare riktlinjer för transporter och behandling av barn som föds med syrebrist.
• En översyn av kompetensförsörjningen på landets alla förlossningskliniker. I nuläget har inte alla kliniker tillgång till barnläkare som snabbt kan göra en bedömning samt inleda behandling i väntan på transport.
• Ökad satsning på uppföljande forskning av barnen som fått kylbehandling för att kunna förebygga och kartlägga eventuella skador.

Grafik
Grafik om kylbehandlingen hittar du längst ned i detta mail. Denna är fri att anända.

Fakta – nedkylning av barn med syrebrist: (Källa Hjärnfonden)

• Vid syrebrist dör cellerna i hjärnan med skador på hjärnan som följd.
• Sverige var första land i världen att implementera kylbehandling för alla barn som föds med akut syrebrist.
• Varje år drabbas mellan 100 och 200 barn av så akut syrebrist vid födseln att det är aktuellt med kylbehandling, varav ca 25-50 kan räddas från att dö eller bli svårt hjärnskadade.
• Kylbehandling av barn som föds med syrebrist ökar chansen till frisk överlevnad med 50 %.
• Kylbehandlingen måste påbörjas senast 6 timmar efter födseln.
• Hittills har totalt cirka 400 barn fått behandlingen.
• För att kyla ned barnet får detta ligga i en kuvös med en kyldräkt eller på en madrass under vilken kallt vatten cirkulerar. På så sätt sänks barnets temperatur till 33,5 grader. Den låga kroppstemperaturen hålls sedan i tre dygn, vilket sänker ämnesomsättningen så att hjärnans celler får vila.
• Idag finns det cirka 40 förlossningskliniker i Sverige och 8-10 kylbehandlingscentra. Från de
  förlossningskliniker som inte har möjlighet att genomföra kylbehandling ska barnen transporteras så fort som möjligt till ett sjukhus som kan genomföra kylbehandling.
• Under 2010 och 2011 föddes minst 37 barn som uppfyller kriterierna för kylbehandling men som trots det inte fick den vård de hade rätt till.
• Antal kylbehandlade barn per år:
  2007: 39
  2008: 71
  2009: 78
  2010: 80
  2011: 118

Som ovanstående siffror visar har det skett en mycket framgångsrik implementering av nedkylningsbehandlingen de senaste åren och antalet behandlade barn har ökat dramatiskt.

Om Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar.

Under september månad fokuserar Hjärnfonden på att öka kännedomen om barnhjärnans utveckling och att samla in pengar till forskning om barnhjärnan. Målet är att samla in 50 miljoner. Idag drabbas var tionde barn på något sätt av en funktionsnedsättning som beror på att hjärnan inte utvecklats på ett typiskt sätt, till exempel på grund av syrebrist vid födseln. www.hjarnfonden.se/varabarn

*Standard of care innebär att behandlingen ska erbjudas på avdelningar med full intensivvård.

Presskontakt
Mats Persson, Hjärnfonden
0730- 517 553
Mats.persson@hjarnfonden.se

Taggar: