Ny avhandling från Högskolan i Halmstad: Ensidig bild av människan i teves vetenskapsprogram

Public serviceföretagens vetenskapsprogram ger en mycket ensidig bild av människan och människans natur. Människan framställs i huvudsak som en individualist som styrs av instinkter. Det sociala och kulturella speglas mycket sällan. Det visar Malin Nilsson, forskare på Högskolan i Halmstad, i sin avhandling.

Malin Nilsson är nybliven doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Hon har i sitt avhandlingsarbete studerat hur public serviceföretagen Sveriges Television, Svt, och Utbildningsradion, UR, tar sig an folkbildningsuppdraget att skildra just människan i sina vetenskapsprogram. Få forskningsfrågor väcker så mycket känslor och är så politiskt laddade som de som rör människans natur och beteende. Det finns en klassisk motsättning mellan arv och miljö, vad som utgör grunden för hur vi blir dem vi blir. Hur ser det ut i Svt:s och UR:s vetenskapsprogram? Speglas olika röster? Får skilda perspektiv komma fram och till tals? Kort sagt, lever redaktionerna upp till public serviceuppdraget? Nej, menar Malin Nilsson som själv är förvånad över det hon såg i programmen. – Jag är kritisk till det jag har hittat. Det är få röster som kommer till tals och det är problematiskt. Det blir väldigt ensidigt. Det är inte så att bara den ena sidan kommer till tals, det är enbart ett smalt spår av den, evolutionsbiologin. Till exempel handlar mänsklig sexualitet bara om reproduktion. Konsekvensen blir en mycket snäv definition av vetenskap. Hårdrar man det betyder det att vetenskap är detsamma som naturvetenskap på Svt och UR. Andra perspektiv på människan än de biologiska, definieras inte som vetenskap utan hamnar i andra programkategorier och under andra rubriker. Malin Nilsson menar att teveformatet i sig är en förklaring till varför evolutionsbiologin får så stort utrymme. Det finns en idé om hur teve berättar och vi som tittare har blivit vana vid det. Många producenter härmar den brittiska kanalen och storproducenten av detta slags program, BBC Science. En annan bakomliggande förklaring är att de i stor utsträckning inte är producerade av Svt och UR själva, utan inköpta. Det är billigare att köpa in färdiga program jämfört med att göra egna produktioner. Det faktum att programmen är så ensidiga får också ideologiska konsekvenser, menar Malin Nilsson. Inte minst blir det problematiskt med tanke på att många program används i skolan som undervisningsmaterial. Vilken bild av människan och människans natur får barnen i skolan? – Problemet är ju inte att de visar det de gör, utan att de bara har det perspektivet. Det blir särskilt problematiskt utifrån ett public serviceuppdrag. Vi får en begränsad bild. Människan som kulturell varelse plockas bort, man tappar en stor del av vad det innebär att vara människa. Människan reduceras till en biologisk varelse som enbart styrs av instinkt. En individualist där tävlingsinstinkten är den starkaste drivkraften. Malin Nilssons avhandling heter ”Att förklara människan – diskurser i populärvetenskapliga tv-program och lades fram vid Lunds universitet i oktober. Forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad.