Högerbyråns PM bygger på fel anställningsform – bekräftar istället sämre löner och villkor på salladsbaren
(OBS! Två sidor.)
Den högermärkta kampanjbyrån Centrum för Rättvisa (som styrs av förre MUF- ordföranden Gunnar Strömmer) presenterade idag en rapport om lönerna och villkoren för de anställda på restaurangen Wildn Fresh i Linnéstaden, Göteborg. De påstår där bl a att de anställda på de flesta punkter har högre lön och bättre villkor än enligt kollektivavtalet. Men eftersom hela det resonemanget bygger på en otillåten anställningsform, faller hela byråns tes. Istället bekräftar uppgifter idag och tidigare att arbetsgivarna på Wildn Fresh har sämre ersättningar och villkor än enligt kollektivavtalet.
Arbetsgivarna Erkan och Appelgren erkänner att de inte har haft de sjuk- och olycksfallsförsäkringar som man ska ha enligt kollektivavtalet. Även om de nu skaffar bättre privata försäkringar, är skyddet i kollektivavtalets försäkringar fortfarande bättre.
Centrum för Rättvisas beräkningar och jämförelse utgår också från att arbetsgivarna har haft extraanställda (såsom definierat i kollektivavtalet). Men det är en anställningsform som man bara får använda om man har kollektivavtal. Annars gäller lagens vanliga tillsvidare- eller visstidsanställningar. Man kan inte – som Wildn Fresh hävdar – både ha den otryggare anställningsformen och de sämre lönerna och villkoren. Det går inte heller att använda extraanställning – ens om man har kollektivavtal – om man har en löpande verksamhet som kräver personal t ex varje lunch – som vid salladsbaren. Extraanställning ska enbart användas vid tillfällen som inte kan förutses eller schemaläggas.
Därför är Centrum för Rättvisas rapport ett erkännande av att arbetsgivarna fortfarande inte betalar de helglöner som man ska enligt kollektivavtalet, även när det är stängt på grund av jul, nyår, påsk, nyår, nationaldag o s v.
Centrum för Rättvisa hävdar också felaktigt att de anställda hela tiden har fått semesterlön. Men arbetsgivarna har i SVT:s Gomorron Sverige (12/12) öppet erkänt att de inte har betalat vare sig semesterersättning eller pensionsavsättningar – därför att de anser att det vore för dyrt.
Arbetsgivaren har också (9/10) erkänt att de inte har betalat sjuklön, utan endast ger sina anställda lön för när de är på arbetsplatsen.
- Om det har skett några förändringar, så att de anställda nu får bättre betalt än när vi inledde konflikten, så välkomnar vi detta. Vi kämpar alltid för att de anställda ska få så bra lön som möjligt. Men arbetsgivaren hade aldrig höjt lönen eller börjat betala de ersättningar de skulle för de anställda om vi inte hade agerat. Om det nu är bättre, eller om de efter granskningen höjer, så blir det en bekräftelse på att vårt fackliga arbete för kollektivavtal har fått effekt också för de anställda på salladsbaren. Detta vore i så fall ett fantastiskt erkännande av arbetsgivaren att vi har haft rätt hela tiden: hon har betalat de anställda sämre villkor än enligt kollektivavtalet, säger Maria Norrbin Karlsson på Hotell- och restaurangfacket.
Men de anställda skulle ändå få det ännu bättre om ägarna Erkan och Appelgren tecknade kollektivavtal med schystare villkor för personalen: ? Om man tecknar kollektivavtal får arbetsgivaren inte sänka lönen – ens till lägstanivån i avtalet (vilket hon har hotat de anställda att göra) – men måste dessutom betala de övriga löner och ersättningar som kollektivavtalet reglerar.
? Försäkringsskyddet vid sjukdom och olycka är i princip alltid bättre via kollektivavtalet än om man tecknar privat, eftersom FORA-skyddet i kollektivavtalet också ger ett omställningsskydd vid uppsägning.
? Kollektivavtalet innebär en garanti för att lönen inte sänks, för att försäkringsskyddet upprätthålls, o s v. Den som saknar kollektivavtal, saknar också denna garanti, och kan helt plötsligt få sin lön sänkt, eller märka att man inte har något försäkringsskydd, därför att arbetsgivaren inte har betalat in försäkringspremierna. Om man har kollektivavtal, betalar facket in försäkringspremien, så att den enskilde inte ska stå utan skydd.
? Det är endast de som arbetar på arbetsplatser som har kollektivavtal som får del av de höjningar av lönen och förbättringar av villkoren som vi förhandlar upp i vårens avtalsrörelse. Om Hotell- och restaurangfacket följer LO:s gemensamma plattform, innebär det cirka 1000 kr mer i månaden.
- Lönerna och villkoren i det nuvarande kollektivavtalet är alldeles för låga. Vi kommer nu därför att kräva rejäla höjningar och förbättringar. Det är enda sättet att förbättra situationen för landets mest lågavlönade. Men det förutsätter att man har kollektivavtal.
- Om arbetsgivarna på salladsbaren säger sig vilja ligga på samma eller högre nivå än enligt kollektivavtalet, vem kommer då att garantera att så sker, och att de höjer lönerna i enlighet med de väntade höjningarna när vi i vår förhandlar upp avtalet? Är det rimligt att vi ska ha en särskild egen bevakning på just salladsbaren för att se till att så sker?, säger Maria Norrbin Karlsson.
- Vi kan inte acceptera att vissa konkurrerar med lägre löner och sämre villkor, och därmed slår ut andra restauranger som har kollektivavtal med högre lön och bättre villkor. Det skulle drabba även våra medlemmar på andra arbetsplatser, som skulle tvingas ta lägre lön eller förlora sina jobb. Därför berör konflikten på salladsbaren alla inom vår bransch.
PRESSMEDDELANDE HOTELL OCH RESTAURANG FACKET www.hrf.net Daniel Färm, kommunikationschef, 070-650 12 09, daniel.farm@hrf.net