Industri under omvandlingstryck – Regional närvaro, klimatutmaningar och globaliseringskritik

IER:s nya rapport tar upp industrins stora betydelse lokalt i Sveriges olika regioner. Industrin står samtidigt inför en rad nya utmaningar. Globalt har vi fått en ny våg av kritik mot globalisering och frihandel samtidigt som klimatfrågorna utgör en utmaning. Nationellt upplever Sverige utmaningar i att hantera strukturomvandlingen och framför allt att åstadkomma balans på bostadsmarknaden. Industrins omställningsförmåga har samtidigt visat sig vara stark.

• Tillverkningsindustrins produktion och förädlingsvärde fortsätter att ligga på en hög nivå samtidigt som den dominerar Sveriges export. Tillverkningsindustrin har en närvaro i hela landet. Ställt i relation till befolkningen är däremot betydelsen större i små och medelstora regioner än i storstäderna och de stora tätorterna. Industrin har alltså en viktig roll för att skapa balans mellan Sveriges olika landsdelar. En stor del av de nya växande företagen återfinns däremot i tjänstenäringarna och är oftare lokaliserade i storstäderna. Industrin har samtidigt fortsatt att få fram växande företag även i små och medelstora regioner. 
   
• För att hålla ihop landet anser rådet att investeringar i infrastruktur i bred bemärkelse är viktiga. Det är rådets uppfattning att bättre knyta ihop mindre och medelstora regioner med storstäderna bör ha en stark prioritet vid sidan om att förbättra kommunikationerna storstäderna sinsemellan. Rådet är också positiva till utbyggnaden av universitetsfilialer, även om den empiriska utvärderingen av dessas betydelse är bristfällig.
   
• I en genomgång av industrins främsta riskbilder anser rådet att de globala riskerna är störst. Dit hör ett växande motstånd mot globaliseringen, en ojämnt fördelad inkomstutveckling samt ökad statsinterventionism. Det är sannolikt att globaliseringens spelregler i framtiden i ökad utsträckning kommer att påverkas av Kinas växande betydelse.
   
• Den svenska industrin bör utveckla en långsiktig strategi för en världsekonomi där Kina på sikt blir den största aktören.
   
• Utvecklingen på bostadsmarknaden kan utgöra ett hot mot såväl industrin som den svenska ekonomin.  En nedgång på bostadsrättsmarknaden i storstäderna har inletts som också har spridit sig till byggandet. Bostadsmarknaden lider av såväl bristfälliga affärsmodeller för byggande som stora svängningar i utlåningspolitiken gentemot hushållen. Den återreglering av kreditmarknaden som ägt rum de senaste åren riskerar att omintetgöra de planer som stat och myndigheter har gjort upp om ett omfattande bostadsbyggande fram till 2025.
   
• Svensk industri spelar en central roll för om Sverige ska nå klimatmålet om ett fossilfritt samhälle år 2045. Industrin svarar för en betydande andel av de svenska utsläppen av växthusgaser och energianvändning men en pågående omställning inom industrin visar att det finns möjligheter att sänka utsläppen. Massa- och pappersindustrin samt livsmedelsindustrin har varit föregångare och fler följer efter.
   
• Det är väsentligt att policy och styrmedel tar hänsyn till balansen mellan att minska utsläpp i Sverige och global klimatnytta och de möjligheter som det kan ge svensk industri att vara ledande i teknikutveckling mot ett fossilfritt samhälle.
   
• Omställningsförmågan är central för industrins konkurrenskraft. Det svenska omställningssystemet är unikt och står sig väl i en internationell jämförelse.
   
• Rådet anser att det är viktigt att behålla och utveckla existerande omställningsavtal men att en viss tillgång till verktyg som stöder kortsiktig kvantitativ anpassning är berättigad. Industrins inbäddning i globala värdekedjor och risken för framtida negativa efterfrågechocker talar för att komplettera omställningssystemet med ett reformerat statligt stöd för korttidsarbete. Rätt använt och omgett med restriktioner kan ett sådant stöd stärka industrins omställningsförmåga och därmed också industrins konkurrenskraft.

Hela rapporten ”Industri under omvandlingstryck” kan laddas ner från Industrirådets webbplats www.industriradet.se

För ytterligare information kontakta rapportens författare:

Mauro Gozzo, nationalekonom och managementkonsult, 070-883 85 28

 (Ordförande)

Ola Bergström, professor i företagsekonomi, Göteborgs universitet, 031-786 1544

Anna Breman, chefekonom, Swedbank, 08-700 91 42

Juhana Vartiainen, politices doktor och finsk parlamentsledamot, + 358 50 5122394

Industrins Ekonomiska Råd (IER) är en rådgivande grupp bestående av fyra ekonomer som är oberoende av parterna. IER ska kunna lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet och de opartiska ordförandena.

Presskontakt på Industrirådet:

Jesper Pettersson, IF Metall, 0720-58 37 30
Jimmy Sandell, Livsmedelsföretagen, 073-355 06 07

Industrirådet (tidigare Industrikommittén) består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. www.industriradet.se